En hermeneutisk studie som syftar till att i mötet med ex-kriminella skapa förståelse och kunskap kring vad som krävs, av dessa personer, för att skapa sig en livsstil som accepteras av samhället. Studien bygger på intervjuer med 10 män i åldrarna 20-41 år som levt ett liv utan kriminalitet i maximalt 10 år och är bosatta i Sverige. Studiens data analyseras i tre steg. Det första steget, preliminär tolkning, ger en överblick av materialet. I det andra steget, fördjupad tolkning, förklaras studiens förändringsmodell som bygger på respondenternas upplevelser.

Organiserad brottslighet har länge varit prioriterad av polisen men först på senare år har speciella strategier mot brottsligheten framtagits. 2003 startade Stockholms länspolismästare Carin Götblad projekt Nova, en satsning mot organiserad brottslighet. Rapportens syfte har varit att granska projektets resultat samt undersöka satsningens betydelse för minskningen av den organiserade brottsligheten. Nova-projektet har analyserats utifrån rutinaktivitetsteorin som betonar samspelet mellan tre komponenter, motiverad gärningsman, ett lämpligt objekt och avsaknad av kapabel väktare. För en enhetlig definition av organiserad brottslighet använder EU kriterier som ska uppfyllas för att grupperingar skall anses bedriva denna brottslighet.

Asylrätten finns till för att hjälpa människor i nöd som på grund av förföljelse eller fara för sitt liv och hälsa tvingas söka uppehälle i annat land. Tyvärr finns det människor som utnyttjar denna rätt i kriminella syften. För att dessa människors möjlighet att begå brott under oriktiga identiteter skall minska krävs ett nära samarbete mellan Migrationsverket, Utlänningsnämnden, polisen och åklagarmyndigheterna samt ett gränsöverskridande samarbete över nationsgränserna såväl inom som utom de länder som ingår i Europeiska Unionen och Schengensamarbetet. Andelen människor som söker asyl i Sverige utan giltiga identitetshandlingar har ökat drastiskt de senaste åren och ligger idag på över 90%. Avsaknaden av identitetshandlingar försvårar Migrationsverkets utredningsarbete och medför även svårigheter för polisen i lagföringsarbetet.

Inom Kriminalvårdens tre ben häkte, anstalt och frivård, förs samtal med klienter för att försöka åstadkomma förändring. Denna uppsats fokuserar på samtalen med de klienter som inte bara är kriminella, utan även har ett missbruk av narkotika. Detta faktum gör att samtalen försvåras då det finns många underliggande faktorer som påverkar, både utifrån klientperspektiv som myndighetsperspektiv. För att ändå kunna skapa ett gott samtalsklimat som kan leda till förändring, ses detta arbete utifrån samtalsmetoden Motivational Interviewing, MI, vilken förespråkas av Kriminalvården. Den svenska översättningen av MI är Motiverande Samtal.

Syftet med föreliggande studie var att studera huruvida intagna på en störrekriminalvårdsanstalt (klass A) i Mellansverige, skiljer sig i personlighetsdragen Samvetsgrannhet, Vänlighet, Extraversion, Emotionell Stabilitet och Öppenhet ijämförelse med två kontrollgrupper. Tidigare forskning har visat att kriminella personer ligger lägre i skalorna (faktorerna) som mäter Samvetsgrannhet och Vänlighet, i jämförelse med ostraffade individer (t.ex., Miller & Lynam, 2001). Den primära hypotesen var följaktligen att söka diskrepans mellan just Samvetsgrannhet och Vänlighet i enlighet med tidigare empiri. Studien genomfördes med ett självskattningsformulär som stödjer sig på en svensk översättning från Goldbergs (1992) International Personality Item Pool (IPIP)beträffande grundläggande personlighetskaraktärer. Studien utgjordes av intagna(n = 46) och två kontrollgrupper bestående av studenter (n = 32) samt vaktpersonal (n = 45) vid en klass A anstalt i Sverige.

Dino Helmefalk?Förbrytarmänniskor? ? En studie om rättsväsendets syn på psykiskt störda lagöverträdareLinnéuniversitetet, Ekonomihögskolan 2010 Hur ska rättsväsendet se på en person som gjort sig skyldig till ett allvarligt brott men som lider av en psykisk störning och som kanske inte ens inser vad denne gjort sig skyldig till? Rättsväsendet i västvärlden har sedan antiken gett dessa förbrytare en särställning i lagens ögon. De flesta av oss har en åsikt om frågan. Jag har gjort en djupdykning i problemet för att räta ut eventuella frågetecken som man möter. Intresset har alltid funnits för detta ämne men först nu har jag fått chansen att verkligen ta reda på svaren. I uppsatsen tas rättsväsendets syn på dessa förbrytare upp, ända från antiken fram till idag.

En återkommande debatt i pressen är huruvida gatukonst/spontankonst, såsom graffiti, är en konstform som bidrar till stadsrummet eller är klotter och ska behandlas som ett olaga tillbud på stadsrummet. Debatten behandlar ofta graffiti och sträcker sig alltifrån tillåtande av lagliga väggar för graffitikonstnärer till en uppfattning att graffitiutövare är grovt kriminella och att en nolltolerans ska hållas gentemot graffiti. De olika partipolitiska organisationerna förhåller sig olika till frågan, och det gör också debattörerna på våra stora svenska dagstidningar; åsikterna går isär. Jag finner denna schism intressant och vill i detta arbete djupare undersöka de olika åsikterna och bakgrunden till dessa. Genom att titta på olika infallsvinklar från olika ämnesområden såsom arkitektur, sociologi, kulturgeografi, dagspress med flera vill jag få fram en mer sammansatt bild än den som ibland upplevs i mediedebatten.

Arbetet har gjorts för att hur stort problemet med nöjesrelaterat våld är i Faluns centrum. Målet är att kunna hitta de platser som är mest brottsutsatta, sk ?Hot-Spots?. Ett annat mål med arbetet är att ge förslag på åtgärder för att motverka problemet. I Falun finns ett visst problem med nöjesrelaterat våld.

Kriminalitet är ett stort problem i samhället som involverar många människor, dels som utför den brottsliga handlingen och den som utsätts. Kriminalitet är en livsstil för vissa människor. De flesta inleder sin kriminella karriär under tonåren. En del fortsätter men de flesta slutar begå brott efter denna period. Återfallsfrekvensen är ca 60 %.

Med fokus på Sveriges insats i Afghanistan som är en asymmetrisk konflikt där konventionella stridskrafter möter en motståndare som består av talibaner och kriminella med medel och metoder som skiljer sig från en reguljär motståndare. Problemet som kan uppstå är att motståndaren gömmer sig bland civila och förmågan till precisionsbekämpning av mål samt informationsinhämtning för att identifiera motståndare från civila blir viktigt.Syftet med uppsatsen är att se hur funktionen nyttjas i Sverige av erfarna truppförare och trupputbildare som har stor erfarenhet av prickskyttefunktionen för att sedan jämföra med insatsen i Afghanistan, FS19, och försöka se möjligheter till utveckling av funktionen vid internationell insats.Metoden kommer vara en jämförande fallstudie av prickskyttefunktionen i Sverige och Afghanistan. Med inriktning mot fyra ämnesområden (psykologisk effekt, risker, funktion och organisation) kommer en enkät att besvaras av chefer från FS19 och Arméns Jägarbataljon.Resultatet från studien är att prickskyttefunktionen nyttjades väldigt sällan på FS19. Den främsta orsaken till att den inte nyttjades var de ökade riskerna detta medförde samt att cheferna på FS19 föredrog att nyttja dem som skarpskyttar.Slutsatserna efter genomförd undersökning är att för att prickskytten skall nyttjas enligt definitionen måste befattning utvecklas i utlandsstyrkan och befattning måste övas, både för att öva prickskytten själv men också för att chef ska få förtroende för skytten och vilken effekt denne kan uppnå. Vidare måste förmågan till Personnel Recovery öka vilket ger cheferna större möjlighet att nyttja funktionen, förutsatt att befattning är övad och anses duglig..

This paper aims to increase the knowledge about the relationship between football and social sustainability by investigating football as means of crime prevention. In recent times, Sweden has faced a situation where there is an increased level of young people involved in criminal activity. The government has formulated various strategies to deal with the situation and a specific part of civil society that has been given a prominent role within the crime prevention strategy are football associations in socio-economically vulnerable areas. This study therefore examines football coaches' experiences of using football as a crime prevention measure in socioeconomic vulnerable areas. The data has been collected by qualitative interviews with three football coaches.

Syftet med denna uppsats är att belysa diskurser om sexuella förövare i Rädda Barnens litteratur om Pojkmottagningen. Detta görs med hjälp av kritisk diskursanalys i kombination med ett intersektionellt perspektiv. Studiens fokus är att undersöka hur författarna konstruerar sexuella förövare utifrån kön, ålder, etnisk härkomst, social status och funktionalitet.För att klarlägga på vilket sätt författarna framställer de sexuella förövarna som avvikare utöver deras kriminella handlande, används Goffmans stigmateori som därmed fungerar som en förlängning av intersektionen funktionalitet.Resultatet visar fem olika diskurser om sexuella förövare, som i studien benämns som Monstret, Förföraren, Förvanskaren, Janusansiktet och Kufen. Genom att dekonstruera dessa diskurser kan vi se att förövarkaraktärerna sätts samman av olika kombinationer av intersektioner. Vi har också kunnat se att deras grad av avvikelse förstärks eller försvagas beroende på hur dessa intersektioner framställs som samspelande ? genom skilda kombinationer av dem görs stigmat svagt eller starkt och spannet mellan avvikelse och normalitet tänjs ut.

Det finns olika orsaker till att människor väljer att begå brott och det finns inget enkelt svar på frågan varför ungdomar begår brott. Utifrån att det går att bespara personligt lidande och kostnader för samhället är ungdomsbrottslighet ett område som alltid är av värde att belysa inom forskning. Tidigare forskning gällande ungdomsbrottslighet har mestadels varit kvantitativ och därav ansågs det värdefullt att använda en kvalitativ ansats. Syftet med föreliggande uppsats var att belysa polisers uppfattningar om orsaker till ungdomsbrottslighet. Respondenterna bestod av åtta poliser som arbetade med ungdomsbrottslighet.

Efter riksdagsvalet 2022 ingick Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna ett politiskt samarbetsavtal, det s? kallade Tid?avtalet. Avtalet representerar en politisk kurs?ndring i svensk v?lf?rdspolitik, d?r fr?gor om kriminalitet, migration och effektivisering av v?lf?rden ges en central plats. Syftet med denna studie ?r att analysera hur socialt arbete och v?lf?rd representeras i Tid?avtalet och vilka implikationer dessa representationer har f?r socionomers professionella roll och social arbetares yrkesetik.

I denna uppsats har jag genom den diskursanalytiska metoden sökt att undersöka hur gränsen mellan psykiskt normala och psykisk efterblivenhet barn på 1930-talet upprättades genom diskursen som fördes i en av statens offentliga utredningar om särskild undervisning. Undersökningen har visat att det efterblivna barnet var föremål för en makt och kontrollutövande verksamhet som genom differentierad undervisning skulle befria den vanliga skolan från den belastning som de efterblivna ansågs att vara. Vidare har undersökningen visat att denna differentiering och polarisering inte enbart grundades på pedagogiska aspekter utan också var en profylaktisk åtgärd. Efterblivenhet var något som stod i nära anslutning till asocialitet och kriminalitet, därför sökte ecklesiastikdepartement genom en kontrollerad undervisning också att omvårda och uppfostra dessa individer på ett sätt som inte föräldrarna ansågs vara kapabla till. Den särskilda undervisningen var både ett sätt att kontrollera barnen men också en möjlighet att avstyra vad som senare kunde utvecklas till att bli en samhällsfara.