Ekonomins globalisering, informationsrevolutionen och de stora ideologiernas sammanbrott har lett till förĂ€ndrade förutsĂ€ttningar för mĂ„nga företag. Ökad professionalisering har för vissa företag blivit nödvĂ€ndigt för att kunna vara konkurrenskraftiga. Detta har inneburit ett ökad kunskapsbehov för företag, viket lett till att en ny typ av organisationer vuxit fram. Dessa organisationer, som har ett antal gemensamma karakteristika sĂ„som flexibel struktur, fĂ„ nivĂ„er i hierarkin, hög kunskapsnivĂ„ och relativt nystartade, benĂ€mns exempelvis adhocratier, organiska organisationer eller kunskapsintensiva organisationer. Ofta Ă€r de relativt smĂ„ och Ă„terfinns i konsultbranschen.

Organisationskulturen Àr i grund och botten det som styr beteendet i organisationer. En organisationskultur som reflekterar den ?image? man i företaget vill bygga upp kan dÀrför vara en enorm konkurrensfördel, intresset för att styra och kontrollera kulturen har dÀrmed fÄtt ett stort intresse. Grunden för organisationskulturen skapas genom gemensamma erfarenheter ifrÄn handlande i olika situationer. Handlanden som Äterupprepat visat sig ge positiva resultat blir tillslut sjÀlvklarheter och dÀrmed en del av kulturen.

Sverige har varit medlemmar i EU sedan 1995. Sedan dess har stora förÀndringar skettbÄde i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) och inom Sveriges jordbruk. Tidigarestudier har undersökt de ekologiska och ekonomiska effekterna av GJP med kvantitativametoder och modellering. Denna studie undersöker hur GJP har pÄverkat lantbrukaresbeslut i deras jordbruksverksamhet samt hur detta pÄverkar landskapet i samhÀlletBettna, Södermanlands lÀn. Empirin som ligger till grund för uppsatsen har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer med boende i Bettna som Àr involverade ijordbruket som heltids- eller deltidslantbrukare.

I dagens snabbt förÀnderliga affÀrssamhÀlle Àr innovation en nödvÀndig förutsÀttning för framgÄng och kanske till och med för överlevnad. Det Àr pÄ grund av detta som innovation har tagit sig till toppen av agendan i organisationer runt om i vÀrlden. Organisationskultur Àr avgörande för innovation och företag behöver förstÄ denna koppling bÀttre för att kunna dra nytta av det. Innovation uppkommer genom bra idéer som kopplas till en kultur och ett bra arbetsklimat. Innovation har blivit viktigt i organisationer och en kultur som stödjer innovation kan vara nödvÀndig.

Övervikt och fetma anses vara ett globalt folkhĂ€lsoproblem, vars omfattning tycks ha ökat de senaste Ă„rtiondena. Förklaringen till det anses ofta vara en vĂ€sterlĂ€ndsk livsstil bestĂ„ende av kaloririk kost och bristande fysisk aktivitet. Att lyckas med en livsstilsförĂ€ndring tycks dĂ€rmed viktigt, men svĂ„rt. Syftet med studien var att identifiera framgĂ„ngsfaktorer som bidragit till initierande och vidmakthĂ„llande av en livsstilsförĂ€ndring. Enskilda intervjuer, med tre kvinnor och tre mĂ€n, genomfördes dĂ€rför med individer som vidmakthĂ„llit en livsstilsförĂ€ndring i minst tvĂ„ Ă„r.

Syfte med vÄrt arbete Àr att identifiera och analysera framgÄngsfaktorer vid en kommuns förÀndringsarbete mot en modern, effektiv och medborgarorienterad förvaltning, en sÄ kallad 24-timmarskommun. För att nÄ detta syfte har vi valt att göra en fallstudie av Mjölby kommuns arbete med utvecklingen av 24-timmarskommun.FÀltarbetet har utförts med hjÀlp av kvalitativa semistandardiserade intervjuer med ÀmnesomrÄdets relevanta personer inom kommunen. Analys av empiridata har genomförts med hjÀlp av förÀndringsanalys enligt SIM-metoden.Resultat av vÄr undersökning visar att införande av 24-timmarskommun bör ses som en del av kommunens förÀndringsarbete mot en modern förvaltning. För att detta arbete ska vara framgÄngsrikt krÀvs det strategiskt ledarskap som ska ta fram, förankra och kommunicera visioner och mÄlbilder av den moderna förvaltningen i organisationens alla delar. Samarbete, systematisk process- och brukarorienterad verksamhetsutveckling och den professionella kompetensen utgör en garanti att uppstÀllda mÄlen och visioner for 24-timmarskommun kan förverkligas.

MÄlet med vÄr uppsats har varit att ta reda pÄ om och hur gestaltningen pÄverkar den sociala mÄngfalden i stadsrummet. Vi grundar vÄrt arbete pÄ en tanke om allas rÀtt till stadsrummet och ville undersöka om det finns faktorer som kan vara exkluderande för vissa samhÀllsgrupper. Inledningsvis har vi tagit del av litteratur som har olika sÀtt att se pÄ begreppet social mÄngfald och dess vÀrden för att nÀrma oss en egen definition. Genom litteraturstudier samt passiva observationer och intervjuer utförda pÄ tvÄ centralt belÀgna torg i Malmö har vi studerat hur olika mÀnniskor interagerar med den gestaltade utemiljön. DÄ vi jÀmfört resultat av litteraturstudier, observationer och intervjuer har vi funnit flera gemensamma slutsatser men ocksÄ motsÀgelser. Vi har nÄtt en insikt om hur lika vi mÀnniskor Àr i anvÀndandet av stadsrummet.

En realistisk simulation krÀver att alla simulerade objekten ska interaktivt och dynamiskt animeras. Delar av objektens kropp ska deformeras och andra delar ska sönderfalla vid en krock med ett annat objekt. De flesta 3d applikationer har som gemensamt vissa tekniker som anvÀnds vid dynamiska simulationer. TyvÀrr sÄ finns det inte en smidig och snabb teknik för att deformera solida objekt vid kollisioner, detta gÀller Àven Maya som jag anvÀnde i detta arbete. Detta arbete ska visa en smidig teknik att deformera vissa delar av en komplicerad modell och fÄ andra delar att splittras och spridas i en dynamisk simulation som Àr bÄde fysiskt rÀtt och ser visuellt bra ut.

Syftet med studien var att behandla talutrymme ur ett genusperspektiv med fokus pÄ lÀrarens uppfattningar kring sin fördelning av ordet. Empirin samlades in genom att en observations- samt intervjustudie genomfördes med Ätta lÀrare i grundskolans tidigare Är. Resultatet frÄn observationen syftade till att en jÀmförelse mellan lÀrarens utsaga och det faktiska utfallet kunde genomföras. Talutrymme, det vill sÀga den plats som kommunikation och interaktion tar i klassrummet och som inkluderar samtliga elever och lÀraren, har i denna studie fÄtt vara en arena dÀr vi har studerat lÀrarens genusmedvetenhet i sin fördelning av ordet till eleverna.Resultatet analyserades och diskuterades sedan utifrÄn fyra frÄgestÀllningar, med utgÄngspunkt i tidigare forskning inom omrÄdet samt som nÀmnt ur ett genusperspektiv. Resultatet av studien pÄvisade att pojkar tar/fÄr den största platsen i det gemensamma talutrymmet.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

Motivation inom skolan Àr avgörande för elevers lÀrande. I self- determination theory (SDT) betonas vikten av inre motivation genom autonomi, kompetens och samhörighet. Stöd, höga förvÀntningar och mÄlsÀttningar har visats sig ha positiv inverkan pÄ motivation. Syftet med denna undersökning var att studera vad som frÀmjar ungdomars motivation, med utgÄngspunkt i SDT samt ungdomars och vuxnas perspektiv, utifrÄn skilda tillvÀgagÄngssÀtt i motivationsarbete. Intervjuer genomfördes med 8 deltagare frÄn en friskola och 8 frÄn en ungdomsverksamhet.

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

Nyttjandet av motorfordon i allmÀnhet och snöskotrar i synnerhet har ökat kraftigt i naturen. Snöskotern har sedan introduktionen i Sverige, i mitten av 1960-talet, brett ut sig över hela Norrland. MÄnga mÀnniskor kombinerar nuförtiden intresset för friluftsliv med snöskoterÄkning. Fordonet anvÀnds emellertid inte enbart för rekreation utan Àr ocksÄ ett arbetsredskap. Det Àr dock som fritidsaktivitet snöskotern rönt mest uppmÀrksamhet.

Det Àr inte som att lÀsa en deckare, det finns ingen löst gÄta beskriven pÄ skriftens sista sidor. LÀser man delar av den hÀr skriften deltar man i delar av ett sammanhang. Jag föreslÄr att man lÀser den som en upplevelse. Mening skapas mellan delarna, mellan raderna, den blir till i mellanrummet. För att kunna lÀsa mellan raderna mÄste man först lÀsa raderna. DÄ Àr det möjligt att det jag vill berÀtta kan förmedlas. Varje del i den hÀr texten har egen mening.

Föreliggande studie syftar till att genom en visuell innehÄllsanalys kartlÀgga gemensamma drag i 120 universitetslogotypers visuella utformning, samt undersöka samband mellan dessa karaktÀrsdrag och universitetens internationella rankningsposition.Med utgÄngspunkt frÄn topprankningslistan Times Higher Education World University Rankings med 400 internationella universitet, indelade i fyra grupper i intervaller om 100 (d.v.s. rankningsposition 1?100, 101?200 etc.), valdes 30 universitet ut per grupp genom ett obundet slumpmÀssigt urval. Logotyperna för universiteten inhÀmtades frÀmst frÄn deras grafiska manualer.I studien presenteras förekomsten av generella drag med avseende pÄ fÀrg, typografi, typologi, detaljrikedom samt innehÄll och form. Resultatet visade pÄ tydliga gemensamma drag med i regel en till tvÄ dominerande karaktÀrsdrag per kategori.