Abstract  This paper examines the Copenhagen Climate Conference held in the Bella Center in Copenhagen, December 2009. The aim of this paper was to analyse the highly anticipated conference, and why it did not result in a binding protocol between the world?s states. The focus of this paper was to examine two key actors in the Copenhagen negotiations: the people?s republic of China and the European Union.

Facebook Àr vÀrldens mest erkÀnda sociala medium med störst marknadsandel och flest anvÀndare. NÀstintill 70% av 16-25-Äringar i Sverige Àr dagligen aktiva pÄ Facebook. I dagens samhÀlle har vi en delad identitet med en sÄ kallad offline- och online-identitet. Det blir allt viktigare att utveckla sin online-identitet pÄ sociala medier, som exempelvis pÄ Facebook. Ett sÀtt att utveckla sin online-identitet Àr att dela personlig information.

Extreme Production Makeover? fÄngade vÄrt intresse för en tid sedan, strax innan vi skulle börja skriva vÄr C-uppsats. Metoden gÄr ut pÄ att under mycket kort tid förÀndra och effektivisera en produktionslina för att höja produktiviteten. Vi blev genast nyfikna pÄ om Extreme Production Makeover? skulle gÄ att omsÀtta i administrativa flöden och tjÀnste-flöden med ett informationslogistiskt perspektiv.Inom produktion finns det en lÄng tradition av att arbeta med effektiviseringar och förbÀttringar.

FÄr finns i stora delar av vÀrlden och i helt olika miljöer. För att klara av att leva vÀl under sÄ vitt skilda levnadsförhÄllanden har flera hundra olika raser utvecklats, vilka skiljer sig bland annat vad betrÀffar ull, storlek o fettdeponering. I Sverige ökar produktionen av lamm Äret runt, vilket innebÀr att lamning sker Àven under de kallaste vintermÄnaderna. Detta skulle kunna innebÀra problem dÄ lammen kan ha svÄrt att hÄlla sin kroppstemperatur vilket pÄverkar överlevnaden. Insatser som kan göras för att förbÀttra lammens chanser Àr att utfodra tackan vÀl, klippa tackan nÄgra veckor före lamningen, se till att tackan slickar sitt lamm torrt och försÀkra sig om att lammet har god tillgÄng pÄ mjölk.

Denna skrift Àr huvudsakligen en översÀttning av delar av kompendiet Integral Equations av Yury V. Shestopalov och Yury G. Smirnov (Karlstads universitet 2002), till vilken jag bifogat nÄgra egna exempel och en biografi över Ivar Fredholm. Skriften Àr författad i början av 2005, dÄ jag lÀste kursen "Integralekvationer" för Yury Shestopalov..

Denna uppsats grundar sig pa? vetskapen om att stora internationella fo?retag har uttryckta strategier fo?r att flytta medarbetare internationellt. Uppsatsen grundar sig ocksa? pa? ett uppdrag av IKEA. Syftet a?r att utveckla en prototyp fo?r ett gemensamt centralt datoriserat informationssystem som kan sto?dja internationella medarbetarmobilitetsprocesser.

Tidigare studier har visat pÄ sambandet mellan orÀddhet, psykopati,aggressivitet och antisocialt beteende. Denna studie undersöktefenotypiska och genetiska relationer mellan komponenter i the skinconductance fear conditioning task och i psykopatiskapersonlighetsdrag. Data hÀmtades frÄn den longitudinella studien;Tvillingstudie om riskfaktorer för antisocialt beteende (RFAB) vidUniversity of Southern California och data frÄn pÄgÄende tillfÀlle 5inkluderades i studien. Resultatet visade pÄ betydelsen av bÄdegenetiska och icke-gemensamma miljö influenser förklarade varianseni obetingad respons. I överensstÀmmelse med tidigare forskningvisade resultaten att individer som visade pÄ högre nivÄer avmanipulativt och svekfullt beteende ocksÄ uppvisade större brister irÀdslobetingelser..

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för varför det Àr problematiskt att nyttja det balanserade styrkortet som ett strategiskt ledningsverktyg. Förhoppningen Àr att utveckla en modell som delar in i BSC-arbetet i fyra olika faser. Hypoteser som belyser de största problemomrÄdena i respektive fas kommer Àven att formuleras. Vi har utgÄtt frÄn en induktiv ansats. Uppsatsen har en explorativ karaktÀr dÄ vi vill försöka bringa klarhet och förklara problematiken med styrkortsarbete.

Studiens syfte var att jÀmföra gymnasieelevers och gymnasielÀrares upplevelser av Àmnet idrott och hÀlsa i relation till deras erfarenheter av idrottsinriktade aktiviteter pÄ fritiden. Dessa upplevelser tolkades sedan mot bakgrund av Àmnets styrdokument för att se eventuella likheter och skillnader. Intervjuer genomfördes med sex elever i Ärskurs 2 pÄ gymnasiet samt deras idrottslÀrare som hade haft lektioner tillsammans i ca 1,5 Är. Resultatet av intervjuerna visade att lÀraren saknade tydliga mÄlformuleringar i styrdokumenten. Eleverna hade i regel varierande uppfattningar kring Àmnets syfte, mÄl och betygskriterier i förhÄllande till lÀrarens undervisning.

Genom att instruera personer att verbalisera sina tankar i samband med genomförandet av en uppgift, och föra protokoll pÄ dessa verbaliseringar genom ett s.k. tÀnka-högtprotokoll, Àr det möjligt att undersöka hur tÀnkande gÄr till (Ericsson and Simon, 1993, 1998; Ericsson, 2002). För att visa skillnaden mellan ?vanlig? verbalisering och den som görs i direkt anknytning till en uppgift delar Ericsson och Simon upp verbaliseringen i tre nivÄer.  I denna uppsats studeras personer med lindrig utvecklingsstörning och deras förmÄga att verbalisera sina tankar vid problemlösning. Syftet med denna studie Àr att utveckla en tÀnka-högtmetod anpassat för personer med utvecklingsstörning.

Barn i förskoleÄldern har ett stort behov av rörelse. Förskolan Àr den plats dÀr barn tillbringar stora delar av sin vakna tid. Det kan dÄ anses att stora delar av barnets utveckling vilar pÄ hur lÀrarna strukturerar upp verksamheten i barngruppen. Förskolan har en viktig betydelse för barnets utveckling, men Àven för ett fortsatt livslÄngt lÀrande. LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) beskriver i ett av sina mÄl att förskolan skall strÀva efter att varje barn utvecklar sin motorik.

Bakgrund: De hĂ€lsofrĂ€mjande insatser som görs mot barnfetma idag Ă€r inte tillrĂ€ckligt effek-tiva. Den nyligen framtagna utbildningen i samtalsmetodik Vuxendialog i kombination med Familjeverkstan, riktar sig till sĂ„ vĂ€l barnen som deras förĂ€ldrar. MĂ„let Ă€r att utbilda hĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonal i Vuxendialog sĂ„ att de pĂ„ ett bra sĂ€tt kan stötta och hjĂ€lpa förĂ€ldrar som har barn med fetma.Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka uppfattningar kring utbildningen Vuxendialog hos utvald hĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonal som genomgĂ„tt utbildningen.Metod och urval: Åtta hĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonal som har fĂ„tt utbildningen deltar i studien. Basen för datainsamling Ă€r kvalitativa semistrukturerade intervjuer. FrĂ„gorna utgĂ„r frĂ„n en intervjuguide och analyseras genom tematisk analys.Resultat: Åtta teman utvinnes ifrĂ„n intervjuerna, dessa Ă€r verktyg, anvĂ€ndbarhet, bemötande, utbildningens uppbyggnad, reflektion/upplevelse, utmaningar och frivillighet.Personalen upplever att utbildningen i sin helhet Ă€r bra uppbyggd med relevanta delar.

All inkomst frÄn uthyrning av privatbostad skall beskattas som inkomst av kapital med 30 procent, vilket regleras i inkomstskattelagens 42:a kapitel 30§. Inkomstskattelagen ger ocksÄ, bland annat, möjligheten till att göra ett schablonavdrag pÄ hyresinkomsten pÄ vilket man inte behöver betala skatt. Uppsatsen undersöker hur detta schablonavdrag Àr tÀnkt att pÄverka och hur det har pÄverkat bostadsutbudet i Sverige. Detta genom att se pÄ hur lagen har utvecklats sedan den instiftades 1990, dÄ inkomst frÄn uthyrning av privatbostad gick frÄn att vara helt skattefri till skattebelagd med 30 procent med undantag av det dÄvarande schablonavdraget pÄ 4000 kronor. Sedan skattereformen 1990 har utvecklingen gÄtt tillbaka mot en allt mer skattebefriad hyresinkomst för privatpersoner och schablonavdraget ligger idag pÄ 18000 kronor.

Denna uppsats syftar till att, utifrÄn tvÄ svenska rollspel, förklara de strukturella betingelser som Àr gÀllande för dessa spel, samt vilka former av lÀrande som impliceras i de olika aktiviteter och processer som dessa strukturer banar vÀg för. En tÀmligen komplex bild framtrÀder kring dessa spörsmÄl. Spelets aktörer samverkar i en verbal, interaktionell spelakt, under vilken de kontinuerligt relaterar sig till de textuella ramarna ? ramar, vilka i sig kan omformas under och genom det gemensamma berÀttelseskapande som spelakten inbegriper och kretsar kring. Interaktiviteten och berÀttelseskapandet framtrÀder som tvÄ centrala faktorer för den identitetsutveckling som rollspel i optimala fall, genom sitt simulerande av erfarenheter, samt aktiva relation till sprÄkanvÀndande, kan leda till.

Den svenska vÀlfÀrden förknippas ofta med en vÀl utbyggd trygghetsapparat för landets medborgare. Dock har vÀlfÀrdssystemet allt mer kommit att kritiseras och kritiken baseras bland annat pÄ att det stöd och den trygghet som systemet förvÀntas tillhandahÄlla, inte Àr tillrÀckligt. FöretrÀdare frÄn frivilligorganisationer, bland annat generalsekreteraren frÄn Riksförbundet barnens rÀtt i samhÀllet, Göran Harnesk, anser att vÀlfÀrden Àr under nedmontering och att ansvaret för sociala insatser inom utsatta grupper, till exempel vÄldsutsatta kvinnor och barn i behov av stöd, istÀllet lÀggs pÄ frivilliga organisationer. Den svenska regeringen Àr en socialdemokratisk minoritetsregering och i det socialdemokratiska partiprogrammet definieras dess mÀnniskosyn: ?MÀnniskan Àr en social varelse, och som samhÀllsvarelser Àr vi alla beroende av varandra./../Frihet, jÀmlikhet och solidaritet Àr vÀrdeord som ytterst handlar om den enskilda mÀnniskans liv.