Jag vill finna bakgrunden till dagens svenska jultraditioner, hur dessa har rötter i vintersolstÄndet och sedan utvecklats till annat i mötet med kristendomen. Mitt syfte Àr att kunna besvara frÄgorna ?hur, nÀr och varför? kring ordet jul och dess innebörd. Uppsatsen handlar om olika delar av jultraditionen i Sverige. Jag sÀtter in traditionerna i ett historiskt perspektiv, redogör för förberedelserna och sjÀlva firandet mellan Lucia- och Staffandagarna. Jag koncentrerar mig pÄ bondesamhÀllets julfirande.

Intern marknadsföring Àr ett vÀlutforskat Àmne. Majoriteten av de genomförda studierna Àr dock kvantitativa och har pÄ ett eller annat sÀtt studerat samband mellan olika faktorer inom intern marknadsföring. Detta har bidragit till att en mÀngd olika faktorer och aktiviteter idag benÀmns under intern marknadsföring. Vi menar pÄ att en djupare undersökning behövs göras för att ta reda pÄ vad intern marknadsföring egentligen Àr och vilka delar som Àr centrala. Syftet med rapporten Àr att undersöka vad som fÄr frontpersonalen att trivas pÄ sin arbetsplats samt vilka resurser de behöver för att kunna leverera en bra servicekvalitet.

Syftet med studien Àr att undersöka samtalen som sker underplanerings- och reflektionstid. Vi har anvÀnt oss av tre frÄgestÀllningar i vÄr studie. Vad innehÄller samtalen? I vilket syfte sker samtalen? Sker det nÄgot lÀrande i samtalen? För att nÄ ett resultat har vi anvÀnt oss av de kvalitativa metoderna observation och intervju. Studien utgÄr frÄn en fenomenologisk ansats och vi Àr medvetna om att det Àr undersökningspersonernas egna uppfattningar och erfarenheter vi tagit del av samt vÄr egen tolkning av dessa.Resultatet visar att samtalen innehÄller utvÀrdering, planering, information samt praktiskt prat kring verksamheten.

I andra delen, av de tvÄ delar som texten bestÄr av,  beskriver  författarensina upplevelser frÄn en vistelse i Belgrad. Del I handlar om ett Ärs vistelse under 1977 och del tvÄ om ett Äterbesök 2014. I del II har författaren beskrivit sina upplevelser som kretsar runt stadens konstliv, arkitektur och historia..

Hjorthagen Àr en stadsdel som idag inrymmer 2000 invÄnare men i och med att omrÄdet expanderar sÄ planeras hÀr 5000 nya bostÀder, skolor, arbetsplatser och en ny idrottsanlÀggning. En idrottsanlÀggning besitter stor potential till att vara en samlingsplats för ett helt samhÀlle. En plats att mötas för barn och ungdomar, för deras förÀldrar och mor/far- förÀldrar. Aktiviteterna och deltagarna kan variera men med den gemensamma nÀmnaren fysisk aktivitet och samvaro. UtgÄngspunkten för idrottscentret i Hjorthagen Àr platsens förutsÀttningar, de tvÄ platÄerna, strÄken, existerande fotbollsplaner och den slÄende utsikten ner mot Ferdinad Bogers gasklockor.

Arbetet hanterar uppgiften att rita en tillbyggnad till Nationalmuseum. Byggnaden ska enligt uppgiften inhysa arbetsplatser för museets personal, förvaring av konst i magasin, konserveringsateljéer, utrymmen för att hantera in- och utlastning av konst samt en semipublik studiesal. Uppgiften har hanterats utifrÄn antagandet att logistiken, arbetsplatsen och byggnadens plats i stadsrummet Àr de tre huvudfrÄgorna. Den sistnÀmnda har hanterats med Beaux Arts traditionen som inspiration i det att tillbyggnaden stÄr i direkt relation till museets struktur och volym, men avviker frÄn denna i det att byggnaden inte förlÀnger strukturen, utan Àr en omarbetning av den, vilket resulterar i ett annat stadsrum, mer av ett stadsrum Àn en förlÀngning av museet. FrÄgan om arbetsplatsen har hanterats sÄ att arbetsplatsen fÄr uppta stor del av byggnadsvolymen, ljusa luftiga rum med möjlighet till kontakt med medarbetarna parat med mindre ytor för spontana möten understött av en planstruktur som uppmanar till detta ska möjliggöra en bra arbetsplats.

Den hÀr uppsatsen tar en nÀrmare blick pÄ karismatiskt ledarskap vilket ofta sÀgs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sÀgs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som fÄr folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad Àn ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen pÄ karisma som en personlig egenskap. Med hjÀlp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstÄ karismatiskt ledarskap.

Den hÀr uppsatsen tar en nÀrmare blick pÄ karismatiskt ledarskap vilket ofta sÀgs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sÀgs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som fÄr folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad Àn ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen pÄ karisma som en personlig egenskap. Med hjÀlp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstÄ karismatiskt ledarskap.

DÄ Lpf 94 ersatte Lgy 70 förÀndrades gymnasieskolan genom att alla program blev treÄriga. KÀrnÀmnenas införande innebar att alla utöver karaktÀrsÀmnena lÀste gemensamma Àmnen med gemensamma kursplaner. För yrkeslinjerna innebar detta att undervisningen teoretiserades i högre grad Àn tidigare, eftersom kÀrnÀmnena till största delen Àr teoretiska. Tidigare forskning visar att elever pÄ yrkesprogram oftare Àr negativt instÀllda till kÀrnÀmnena. VÄrt syfte i detta arbete har varit att undersöka nÄgra fordonselevers förutsÀttningar i en gymnasieskola, för att problematisera betydelsen av det de möter i sin vardag.

NÀr allt fler produkter blir bÀrbara, t ex handdatorer och mobiltelefoner, innebÀr det Àven att dessa har blivit mindre. Ytan dÀr text och liknande presenteras blir dÄ Àven den mer begrÀnsad. LÀsning kan ses som en komplex kognitiv process med mÄnga ingÄende delar, bland annat tolkning, förstÄelse och ögats fysiska funktion. Dessa ingÄende processer begrÀnsas nÀr ytan texten presenteras pÄ Àr mycket liten. För att motverka detta har alternativa sÀtt att presentera text pÄ tagits fram, sÄ kallad dynamisk textpresentation.

Undervisning i lÀsförstÄelse Àr i flera avseenden av stor betydelse och forskning har genomförts i syfte att undersöka vad som behöver ingÄ i undervisning. Syftet med denna litteraturstudie Àr att utveckla kunskap om hur undervisning kan utformas för att stÀrka elevers lÀsförstÄelse genom samspel och samtal. Den litteratur som behandlas i arbetet beskriver dels lÀsförstÄelse ur ett allmÀnt perspektiv och dels ur ett vetenskapligt perspektiv. I resultatet besvaras följande frÄgestÀllningar: Vilka delar Àr centrala i nÄgra utvalda arbetssÀtt, hur anvÀnds de i undervisning och vad Àr effekten av dem? Vad har samtalet för betydelse i arbetssÀtten? Vad finns det för likheter och skillnader mellan arbetssÀtten? LÀsförstÄelsestrategier, frÄgor, samtal och lÀrarens uppdrag att utforma undervisning och stötta elever har visat sig vara centrala delar i de arbetssÀtt som beskrivs.

Att ha en stark organisationskultur framha?lls idag av ma?nga forskare som en nyckel till framga?ng. Tidigare forskning visar pa? att en stark organisationskultur kan gynna fo?retag pa? flera olika sa?tt och det har ocksa? visat sig vara en av de fa? gemensamma na?mnarna mellan olika framga?ngsrika fo?retag. Bemanningsbranschen a?r en bransch som vuxit mycket snabbt i Sverige under de senaste 20 a?ren och som spa?s fortsa?tta att va?xa ytterligare.

Lungcancer orsakas till 80-90% av rökning i Sverige men det finns andra orsaker till sjukdomen som ibland glöms av. Symtomen vid lungcancer kan variera men det första symtomet Àr vanligen hosta. Det finns en risk att mÀnniskan i omgivningen samt sjukvÄrdspersonal har en förutfattad mening om att patienten orsakat sig sjukdomen sjÀlv genom sin rökning. Detta kan bli ett lidande för patienten i form av skuldkÀnslor. Syftet med litteraturstudien Àr att beskriva den levda erfarenheten patienter med lungcancer har i mötet med vÄrden.

Denna uppsats handlar om kommunikation mellan förelÀsare och studenter vid en lÀrarutbildningskurs i naturvetenskap som riktar sig mot yngre Äldrar. I arbetet presenteras en studie av hur vÀl studenter kunde Äterge innehÄllet i tre förelÀsningar, dels enskilt och dels efter gruppdiskussioner. Syftet med studien var att fÄ större insikt i om det förekom ?förstÄelseklyftor? mellan lÀrarna och studenterna pÄ inriktningen, och om dessa kunde överbryggas med hjÀlp av gruppdiskussioner. I studien fick studenterna efter varje förelÀsningstillfÀlle till uppgift att individuellt göra en skriftlig sammanfattning (2-3 meningar) av vad förelÀsningen handlat om, samt beskriva de tre viktigaste budskapen i varje förelÀsning.

Studien belyser tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling och lÀrande. Resultatet presenteras utifrÄn sex kvalitativa intervjuer av personal verksamma inom förskolan. Intervjuerna beskriver pedagogernas resonemang gÀllande tvÄsprÄkighet hos barn samt vilka metoder de anvÀnder sig av för att stimulera och stödja tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling och lÀrande. Resultaten av undersökningen visar att förskollÀrarna aktivt arbetar med tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling och lÀrande. FörskollÀrarna lyfter upp modersmÄlets betydelse och anser att det Àr viktigt att barnen lÀr sig sitt första sprÄk, dÄ det Àr grunden för inlÀrning av andra sprÄk.