Syftet med denna studie har varit att, med utgĂ„ngspunkt frĂ„n marinens haveristatistik för grundstötningar, söka dominerande riskfaktorer för fartygens framförande, se i vilken omfattning uppföljning genomförs och hur dragna erfarenheten anvĂ€nds och kan utvecklas inom militĂ€r sjöfart. Vi har Ă€ven undersökt om det gĂ„r att finna nĂ„gra gemensamma orsakssamband mellan olika attribut för fartyg som grundstöter. De viktigaste iakttagelserna i studierna Ă€r att: ?    risker i samband med praktisk navigationsutbildning i skĂ€rgĂ„rd bör analyseras vidare, varvid kommunicerade fĂ€rdighetsnivĂ„er, dess bibehĂ„llande och examination utgör centrala delar?    risker i samband med omorganiseringar och nya organisationer bör klarlĂ€ggas?    risker vid nya fartygssystem eller metoder bör analyseras?    avvikelsesystemet i Försvarsmaktens sjösĂ€kerhetssystem kan i sig angrĂ€nsa till större avvikelse?    systemet fungerar inte fullt ut, dĂ„ förmĂ„gan brister i att lĂ„ngsiktigt och systematiskt identifiera, analysera och förankra betydelsefull kunskap?    avvikelserapporteringssystemet, DIUS-M, har stora brister. Återrapportering, revisionsresultat och rapportering av ?nĂ€rahĂ€ndelser/near misses? inom nautik saknas i stort sett helt.

Metod: VÄr undersökning baseras pÄ tre olika delar; En kvalitativ innehÄllsanalys av fem samhÀlls-och kulturtidskrifter, fem intervjuer - en chefredaktör för varje tidning, samt har vi skickat ut en webbenkÀt till ledar- och kulturskribenter inom den svenska dagspressen..

Klassisk kriminologisk forskning fokuserar pÄ antingen individbaserade eller miljörelaterade förklaringar till brottsliga handlingar. Situational Action Theory avser att föra samman dessa tvÄ synsÀtt för att bilda en integrerad kriminologisk handlingsteori. Vad fÄr Situational Action Theory för stöd i den kriminologiska forskningen? Vad finns för kritik? Och vad bör forskningen fokusera ytterligare pÄ nÀr det kommer till att testa teorin? Den forskning som finns tillgÀnglig och som jag presenterar i denna litteraturgenomgÄng visar att teorin fÄr stöd i empirisk forskning. De flesta studier visar att teorin fÄr bra stöd, nÄgra visar stöd för vissa delar av teorin medan andra delar av teorin inte fÄr nÄgot stöd.

Efter erfarenheter frÄn jobb och praktikplatser har vi fÄtt upp ögonen för vikten av vÀl fungerande projektledning av upplevelseproduktioner. DÀrför har vi valt att studera hur projektdeltagarna i Smask i PiteÄ 2011 upplevde projektledningen och projektprocessen. Studiens syfte Àr att undersöka hur modeller för upplevelseproduktion kan implementeras i projektledning av upplevelseproduktioner. Studien Àr gjord med en induktiv ansats och ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. Vi har gjort en empirisk studie av Smask i PiteÄ 2011 dÀr Sara var projektledare samt en litteraturstudie.

Studien grundar sig i hÄllbar utveckling anpassat pÄ ett samhÀlle i form av Dubai. Den behandlar den hÄllbara utvecklingen och problematiserar Dubai som ett hÄllbart koncept. Den framhÄller olika delar i ett samhÀlle som Àr viktiga att ta hÀnsyn till. Dessa omrÄden redovisas och diskuteras kring. Det kritiska tÀnkandet Àr huvudtanken i studien, dÀr det handlar om att kritisera och söka förstÄelse i vad det kan finnas för brister i ett samhÀlle och vad dessa kan fÄ för konsekvenser för framtiden.

Tankar om ett paradis har funnit i tusentals Ă„r, men det har Ă„terkommit i olika skepnader och under olika namn. Även i dag skapar mĂ€nniskan sig en bild av ett paradis och i detta arbete görs en jĂ€mförelse mellan dĂ„tidens och nutidens paradisskildringar. FrĂ„gan Ă€r om vi ser nĂ„gon skillnad mellan dĂ„tiden och nutidens? De större vĂ€sterlĂ€ndska filosofipĂ„verkande epoker, sĂ„som antiken, den keltiska och fornnordiska mytologin, den kristna, beskriver ett paradisiskt ideal som i mycket liknar vartannat. Edens lustgĂ„rd Ă€r kanske det mest kĂ€nda paradis, men som Ă€r en kombination av flera olika paradis.

Konstmuseum UppsalaUppsala stad Àr Sveriges fjÀrde största och befinner sig som mÄnga andra stÀder under utveckling. Staden förtÀtas och det blir pÄtagligt nÀr de centralt belÀgna gamla industriomrÄdena exploateras och omorganiseras för att möta samtidens behov av modern stad och mötesplats. Staden Àr ett kyrkligt centrum vilket manifesteras med domkyrkan. Domkyrkan och slottet ger Uppsala dess karaktÀristiska stadssiluett som har en tydlig hierarki i stadsbilden. Domkyrkan och slottet Àr belÀgna pÄ en Äsrygg.

Jag var intresserad av att ta reda pÄ hur aktiva medlemmar i Svenska Kyrkans församling i BollnÀs sÄg pÄ kyrkans ansvar och möjlighet att vara en lokal kraft i arbetet med att förÀndra församlingsmedlemmarnas mÀnniskosyn och verklighetsbild, ur ett ekologiskt perspektiv för att möta det globala miljöhotet. Jag har funnit att det finns en viss insikt om behovet men den gemensamma strategin saknas för att som en rörelse arbeta med församlingsmedlemmarnas mÀnniskosyn och vÀrldsbild ur en ekoteologisk synvinkel..

Examensarbetet avhandlar möjligheterna att importera byggmaterial samt att anlita underentreprenörer frÄn Polen. Arbetet har gjorts Ät medlemmarna inom BIFAByggmÀstargruppenInterfaber AB. BIFA Àr en organisation med sjÀlvstÀndiga byggentreprenörer i effektiv samverkan vad avser gemensamma angelÀgenheter, som t.ex. inköp av byggmaterial.Rapporten omfattar tre delar, en teoretisk-, en empirisk- och en praktisk del. Arbetet inleds med en allmÀn beskrivning av Polen och dess ekonomiska förutsÀttningar.

Processbeskrivningen syftar till att formge ett gestaltningsförslag av en bostadsgÄrd som stödjer sociala aktiviteter. Med sociala aktiviteter Äsyftas enskilda aktiviteter som kan leda till möten och gemensamma aktiviteter, tillfÀlliga eller planerade. BostadsgÄrden som jag utgÄr ifrÄn i gestaltningsförslaget ligger i stadsdelen Andersberg, GÀvle.I bakgrunden presenteras stadsbyggnadsbegrepp som ger en förklaring till utformningen av den sociala och fysiska bostadsmiljön. Sedan redovisas resultat ifrÄn studier som gjorts om miljonprogramsomrÄden och av stadsrummet. Dessa anvÀnds i gestaltningsprocessen som verktyg, tillsammans med observationer av bostadsgÄrdens förutsÀttningar.

De lokala kursplanerna i bild stÄr i centrum för denna studie. Syftet Àr att utifrÄn tio lokala kursplaner beskriva, analysera och tolka bildÀmnets innehÄll. Syftet Àr Àven att belysa och problematisera bildÀmnets innehÄll i spÀnningsfÀltet mellan tradition och förnyelse utifrÄn de lokala kursplanerna. Arbetet syftar vidare till att bidra till en fördjupad diskussion om vad bildÀmnet kan innehÄlla för att mÄlen skall nÄs i undervisningen sÄ som de formuleras i nationella styrdokument.Studien bestÄr i sin helhet av tre delar; kategorisering, analys och tolkning. I den första delen studerar och kategoriserar jag texternas olika delar i förhÄllande till tradition och förnyelse.

Dagens stÀder lever upp till kravet pÄ hÄllbarhet i lÄngt ifrÄn alla sina delar. StÀdernas moderna tillskott prÀglas ofta av monotoni och lider av bristande service och otrygghet. Infartslederna skÀr lÄngt in i stÀderna och splittrar upp staden i isolerade delar. Varför Àr det sÄ och hur kan det göras annorlunda? Detta examensarbete syftar till att visa att urbana miljöer kan skapas Àven utanför stadens centrala delar.

Denna uppsats har som syfte att visa de maskuliniteter som representeras i Rekordmagasinets serier frÄn Är 1944. Rekordmagasinet var en sport- och Àventyrsserietidning som utgavs i Sverige mellan Ären 1942 och 1967. Tidningen var mycket populÀr under fyrtio och femtiotalen och den lÀstes framförallt av pojkar. Uppsatsens huvudsyfte Àr att visa de maskuliniteter som huvudpersonerna i serierna representerar. Gemensamma grunddrag för dessa maskuliniteter Àr mod, handlingskraft, beslutsamhet, förmÄga till sjÀlvbehÀrskning samt lojalitet. De hÀvdar sig mot andra karaktÀrer och bevisar de ovan nÀmnda egenskaperna genom vÄld, idrott och intelligens.

I dagens tuffa företagsklimat Àr det extra viktigt att kunna effektiviseras och snabbt utvecklas för att skapa eller behÄlla sina marknadsandelar. En allt viktigare del för att effektivisera företagen Àr att logistiken fungerar bra. Alla delar i ett företag kan inte fungera perfekt, vilket har lett till att allt fler företag har valt att lÀgga ut delar av sin verksamhet pÄ en extern part.Denna magisteruppsats beskriver varför ett företag outsourcar sin logistikverksamhet Ät ett tredjepartslogistikföretag, samt hur försörjningskedjan ser ut och fungerar inom det valda tredjepartslogistikföretaget.Vi har gjort vÄr empiriska undersökning i form av en fallstudie pÄ McDonaldŽs som har outsourcat sin logistikverksamhet Ät Scandlog.Den största drivkraften till att företag vÀljer att utkontraktera sin logistikverksamhet Àr för att de ska kunna Àgna sig Ät sin kÀrnverksamhet och utveckla den pÄ bÀsta möjliga sÀtt. Genom att överlÀmna logistikverksamheten till ett externt företag, som Àr specialiserade inom logistik, utvecklas Àven denna del av företaget pÄ ett effektivt sÀtt..

Detta examensarbete har genomförts vid Institutionen för produktionsekonomi pÄ Linköpings tekniska högskola. Uppdragsgivare har varit Svenskt NÀringsliv och arbetet har utförts pÄ Södersjukhuset i Stockholm. Syftet med arbetet har varit att kartlÀgga flödet av patienter med sökorsak höft genom sjukhusets akutmottagning och ortopediska verksamhet, för att dÀrefter analysera detta och föreslÄ ÄtgÀrder som kan minska vÀntetider och öka genomflödet. PÄ akutmottagningen har tre aktiviteter visat sig vara viktigare Àn de övriga, nÀmligen lÀkarundersökning, röntgen och inlÀggning pÄ vÄrdplats. Anledningen till detta Àr att vÀntan till de aktiviteterna utgör cirka tvÄ tredjedelar av en patients tid pÄ akutmottagningen.