Det övergripande syftet med detta examensarbete Àr att studera vad lÀrare och dÄ specifikt lÀrare som ocksÄ Àr idrottsledare har för uppfattningar nÀr det gÀller ledarskap. Det kommer stÀndigt nya teorier inom ledarskapsbegreppet sÄ dÀrför behöver man kontinuerlig utbildning i detta omrÄde. Arbetet bestÄr av litteraturstudie och en empirisk studie i form av intervjuer med sex lÀrare dÀr jag söker svaren till mina frÄgestÀllningar. Min litteraturgenomgÄng delar jag upp i tre delar, lÀrares ledarskap, ledarskap inom idrotten och fyra perspektiv pÄ ledarskap. I diskussionen har jag utgÄtt ifrÄn mina frÄgestÀllningar och det övergripande syftet med arbetet.

Uppsatsen syfte Àr att ta reda pÄ ifall den Europeiska Unionens (EU) handelspolicy för den interna respektive den externa marknaden följer den liberala retoriken som förs av unionen. Det Àr en komparativ fallstudie som anvÀnder sig av idealtyper för att ge en nyanserad bild av unionens handelspolicy. Det teoretiska ramverket som anvÀnds för att framstÀlla dessa idealtyper Àr merkantilism samt liberalism. Idealtyperna appliceras sedan pÄ de tvÄ fallen. Fokus för studien ligger pÄ tiden mellan Lissabonfördraget och 2012 innan den senaste utvidgningen till 28 medlemsstater Àgde rum.

Syftet med min studie Ă€r att belysa elevers uppfattningar om vad det innebĂ€r att ha matematik. Delar av studien Ă€gnas Ă„t att lyfta fram uppfattningar som elever i behov av sĂ€rskilt stöd, d.v.s. elever med Ă„tgĂ€rdsprogram, har. Åtta elever intervjuades i en fenomenografisk studie om vad de lĂ€gger i begreppet "att ha matematik".Studien visar att det finns en uppfattning att det individuella arbetet Ă€r grunden för att ha matematik och att kommunikation mellan elever ses som ett avsteg frĂ„n matematiken. Det kvantitativa formella matematikarbetet med lĂ€roboken betonas av eleverna.Men samtidigt finns ocksĂ„ en uppfattning att matematik kan has i samlĂ€rande.

Intresset för organisationskultur har varit stort bÄde inom den akademiska forskningen sÄvÀl som i den mer praktiskt inriktade managementlitteraturen. Flera studier har fokuserat pÄ i vilken utstrÀckning organisationskultur gÄr att styra men att studera medarbetarnas egna upplevelser av styrningsförsöken i och med vÀrderingsstyrning tenderar emellertid att vara mindre vanligt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka fyra medarbetares egen upplevelse av vÀrderingsstyrning samt vad de anser att en stark organisationskultur innebÀr för deras arbete, bÄde i form av möjligheter samt svÄrigheter. Studiens empiriska material utgÄr frÄn fyra kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fyra medarbetare frÄn ett vÀrderingsstyrt företag med en stark företagsanda. Resultatet lyfter fram att medarbetarna upplever att företagsandan innebÀr de ser pÄ varandra som en nÀra sammanbunden grupp, likt en familj, som delar gemensamma förestÀllningar och vÀrderingar.

Denna uppsats beskriver bostadsmarknaden i S:t Petersburg i tvÄ delar. Den första redogör för dess uppbyggnad i termer av arkitektur, stadsdelar och Àgande ? inklusive det rÀtt unika bostadsformen kommunalka ? kollektiva lÀgenheter dÀr individer Àger enstaka rum och delar pÄ kök och badrum. DÀrefter redogörs de frÀmsta faktorer bakom utvecklingen pÄ den under de tio Ären fram till 2006. Bland dessa Àr det stora missnöjet med befintliga bostÀder, en omfattande nybyggnation i stadens ytterkanter och den kraftiga utvecklingen pÄ hypotekslÄnemarknaden.I den andra delen görs en hedonisk prismodell utifrÄn en logaritmisk regressionsanalys av 16 000 bostÀder till salu i stadens största bostadsguide dÀr pris Àr den beroende variabeln och bostÀdernas egenskaper som yta, stadsdel, avstÄnd till centrum och arkitekturstil Àr de oberoende variablerna.

Syftet med detta examensarbete har varit att hitta en arbetsmetodik i Inventor Ät HanterIngenjörsteknik i GÄnghester, sÄ att de kan dels hantera stora sammanstÀllningar som Àr ettstort problem idag pga. datorprestandan som krÀvs. En arbetsgÄng skulle tas fram Ät dekonstruktörer som idag jobbar med programmet Inventor och Àven till nyanstÀllda.ArbetsgÄngen som gruppen tagit fram ska Àven fungera som en instruktion för nyanstÀllda, sÄatt de lÀttare ska kunna integreras i arbetet pÄ Hanter Ingenjörsteknik.En stor del av examensarbetet gick ut pÄ att samla information och fÄ grepp om hurkonstruktörerna jobbar idag pÄ Hanter Ingenjörsteknik. Gruppen tog fram information omvarje del i programmet och i samsprÄk med Hanter sÄ kom man fram till vilka delar somgruppen skulle kolla nÀrmare pÄ. Det som inverkade mycket var den tid som arbetet skulleutföras pÄ.De delar som gruppen tittade nÀrmare pÄ var Level of Details och Content Center.

Idag, 2014, Àr det vanligt förekommande att med hjÀlp av digital 3D teknik visualisera stadsmodeller och byggandsmodeller. Utvecklingen av tekniken inom 3D gÄr fort och har bl.a. fÄtt konsekvensen att enskilda medborgare, företagare och organisationer stÀller högre krav pÄ tillgÄng till information. För en kommun Àr det viktigt att tillgÀngliggöra information framförallt inom planprocessen dÀr presentationer av planförslag i 3D modeller kan vara till stor hjÀlp inför samrÄd. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka förutsÀttningar för 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i digital miljö i Sverige utifrÄn ett kommunalt perspektiv. MÄlsÀttningen Àr att försöka identifiera problem och möjligheter med 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i en digital miljö.

Det Àr vÀlkÀnt att stora kedjor etablerar sig allt mer pÄ marknaden. Det blir dÄ viktigare för de smÄ enskilda butikerna att sticka ut. I denna studie har tre enskilda klÀdbutiker studerats och hur de med hjÀlp av butiksmiljön arbetar för att konkurrera. Enskilda butiker var av intresse som underlag i studien dÄ dessa har större möjligheter att pÄverka och skrÀddarsy sina miljöer för att pÄ sÄ sÀtt sticka ut ur mÀngden och locka till sig kunder. I butiksmiljön ingÄr exteriör-, interiör-, och psykosocial miljö, och det Àr dessa tre delar som Àr utgÄngspunkterna för rapportens innehÄll.

Vid FN-konferensen i Johannesburg 2002 enade vÀrdens lÀnder för en ekonomisk, socialt och miljömÀssig hÄllbar riktning. DÀr utbildningssystemet Àr ett kraftfullt verktyg för att stÀlla om till hÄllbar utveckling. Skolor har ett tydligt uppdrag att bidra till en ekologiskt hÄllbar utveckling, vilket Àven uttrycks i nationella styrdokument som till exempel i skollagen, att var och en som Àr verksam inom skolan ska frÀmja aktningen för varje mÀnniskas egenvÀrde och vÄr gemensamma miljö. Hösten 1996 startade projektet Grön Flagg som Àr den svenska grenen av Eco Schools. DÀr Miljödepartementet och NaturvÄrdsverket tillsammans tog fram miljöledningssystemet Grön Flagg som en indikator för hÄllbar utveckling.

Den hÀr uppsatsen tar en nÀrmare blick pÄ karismatiskt ledarskap vilket ofta sÀgs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sÀgs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som fÄr folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad Àn ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen pÄ karisma som en personlig egenskap. Med hjÀlp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstÄ karismatiskt ledarskap.

Alla rum i huset vetter mot gemensamma ytor och korridorer, och gÄr att lÄsa. Det medför att man som hyresgÀst kan hyra en valfri kombination av rum i hela huset. Rummen Àr specifica i och med att de har olika egenskaper och passar för olika syften. Man skulle kunna sÀga att programmet(bostÀder, kontor och butiker) Àr uppdelade i sina mindre bestÄndsdelar och fördelade i de olika rummen. Möjligheterna gÄr frÄn att endast sova i huset och leva resten av livet i staden, till att leva större delen av sitt liv i huset. Huset erbjuder ett alternativ till normen för hur man bor, arbetar och lever..

Arbetet bestÄr av tvÄ delar. Den ena Àr denna rapport, samt Àven en gestaltande del (presenteras i rapporten) som stÀlldes ut pÄ Konstfacks vÄrutstÀllning 2013..

Vilka normer och vÀrderingar bidrar till en god vÀnskapsrelation? Ien kvalitativ undersökning intervjuades tre mÀn och tre kvinnormellan 20-30 Är. Respondenterna som rekryterades via ettbekvÀmlighetsurval svarade pÄ 15 frÄgor om deras syn pÄ vÀnskap.Resultatet visade att respondenterna hade vissa gemensamma svarsom delades upp efter följande teman; tillit, acceptans, intimitet.VÀnskap visade sig ha en betydande roll för vÀlmÄende eftersom detÀr en grundlÀggande del av mÀnniskans liv. Studien visade Àven attdet ur ett genusperspektiv fanns förvÀntningar som skiljde sig Ät i envÀnskapsrelation och att dessa skillnader grundade sig pÄ normer ochvÀrderingar. Resultatet visade slutligen att normer och vÀrderingargenom Ären har skapats genom kulturen som har sin grund isamhÀllet..

Det hÀr Àr en fenomenografisk undersökning som Àr baserad pÄ intervjuer med lÀrare pÄ en mÄngkulturell skola Analysen baseras pÄ lÀrarnas berÀttelser vad de anser om lÀslÀxa, och hur de uppfattar lÀslÀxa i sitt arbete. I analysen ger lÀrarna sin beskrivning av de svÄrigheter och möjligheter de möter i arbetet med lÀslÀxa. Analysen visar deras gemensamma och avvikande uppfattningar, i sina erfarenheter av elevernas lÀsinlÀrning, samarbetet med förÀldrarna och sprÄkets betydelse. I arbetet presenteras tidigare forskning och definitioner av begrepp, som Àr baserade pÄ bÄde litterÀra och elektroniska kÀllor i form av forskningsavhandlingar, tidningsartiklar, styrdokument och uppslagsböcker. .

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.