Uppsatsen behandlar tvÄ av Sveriges mest framstÄende och vÀlkÀnda entreprenörer och företagsledare, Ingvar Kamprad och Jan Wallander. Syftet Àr att identifiera och analysera gemensamma nÀmnare som utgör en del av förklaringen till Kamprad och Wallanders entreprenöriella framgÄng och förmÄga att genomdriva förÀndring..

Standardsystem Àr ett allt mer förekommande begrepp i dagens modernaverksamheter. Dessa system möjliggör en effektivisering av verksamheten vilket leder till att den blir mer konkurrenskraftig pÄ marknaden. Dock finns det en del problem att lösa vid anpassningen av standardsystem. Eftersom det pÄ marknaden idag finns ett stort utbud av olika standardsystem Àr det svÄrt för kunden att vÀlja rÀtt system för dennes verksamhet. En av riskerna med att anskaffa ett standardsystem Àr att bunden betalar alldeles för höga summor för onödiga funktioner eller att systemet de anskaffat inte tillfredstÀller de funktioner företaget efterstrÀvar.

För att förhindra övergödning anvÀnds skyddszoner i stora delar av Sverige dÀr jordbruk utförs. Det finns Àven andra faktorer som kan bidra till, eller förhindra, förluster av sediment via fluviala element i landskapet. Variationer i ett vattendrags omland pÄverkar hur den fluviala transporten av sediment ser ut. Syftet med den hÀr studien Àr att kartlÀgga vilka faktorer som kan pÄverka hur transporten av upplöst sediment ser ut i LibrobÀckens nedre delar. Hur variationer i omgivningsmiljön skulle kunna skapa variationer i transporten av upplöst sediment.

I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar pÄ det sociala mediet Facebook. Syftet Àr att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de lÀser och delar med sig av pÄ Facebook. Det vi vill undersöka Àr anvÀndandet av artiklar som opinionsbildande material - sÄ som krönikor, debattinlÀgg och nyheter. Fokus ligger pÄ att försöka se hur informanternas förhÄllande till deras Äsikter och vÀrderingar pÄverkas av vad de lÀser och delar pÄ Facebook, samt hur och varför de anvÀnder sig av delningar.Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 Är, bÄde kvinnor och mÀn. De övergripande frÄgestÀllningar vi ville besvara var; Varför vÀljer informanten att lÀsa artiklar pÄ Facebook? Varför vÀljer informanten att dela/dela vidare pÄ Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens Äsikter?För analysen har vi frÀmst anvÀnt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hÀmtat frÄn Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och NyhetsvÀrdering som baseras pÄ Galtung och RugeŽs kriterier för nyhetsvÀrdering, för att förklara vad de lÀser.

The Common Agricultural Policy (CAP) in the European Union (EU) is one of the oldest fields of cooperation within the European Union. During the past decades the different Commissioners have made several proposals about changes in the CAP and many of them have not been passed but renegotiated. The present Commission has however published a report in 2011, which emphasizes that the CAP has three alternative ways to go in the future. This study aims to predict which one of these three alternative ways it is most likely that the CAP will take according to the historical institutionalist theory. When to be able to predict this text analysis is used.

Studien syftar till att pröva teorin om nÀrvarons politik utifrÄn en svensk, kommunal, kontext. Uppsatsen kommer dÀrför att undersöka huruvida en ökad andel kvinnor i politiken ger effekt pÄ det politiska utfallet. Teorin om nÀrvarons politik menar att kvinnliga politiker Àr mer lÀmpade att representera kvinnor dÄ de delar liknande erfarenheter med dem och pÄ sÄ sÀtt antas dela samma politiska intressen.Ett av de politiska omrÄden, som lyfts fram av teorin, som ett sÀrskilt politiskt omrÄde dÀr kvinnor antas ha gemensamma intressen Àr barnomsorg. Uppsatsen kommer dÀrför att studera sambandet mellan andel kvinnor i kommunfullmÀktige och kvalitén i barnomsorgen. Detta görs genom en kvantitativ, statistisk, jÀmförelse av Sveriges 290 kommuner dÀr korrelationen mellan variablerna undersöks.Resultatet av studien visar att det inte finns nÄgot kausalt samband mellan andel kvinnor i kommunfullmÀktige och kvalitén i barnomsorgen.

Den svenska jÀrnindustrin har en mÄnga hundraÄrig lÄng tradition och jÀrn har under stora dela av tiden varit en av landets frÀmsta exportvaror. JÀrnindustrin har dÀrför spelat en viktig roll för sÄvÀl den nationella ekonomin som för gruvorternas lokala arbetsmarknad. Den Àldsta jÀrnmalmsgruvan med tillhörande industri finner vi i norra Uppland, nÀrmare bestÀmt i orten Dannemora. DÀr har jÀrnmalmsbrytningen förekommit sedan tidigt 1500-tal och gruvan har Àven, tack vare sin högkvalitativa malm, varit landets mest framgÄngsrika. Den malm som brutits i Dannemora gruva har Àven varit kÀnt och eftertraktat pÄ bÄde den nationella och internationella marknaden och det Àr tydligt att gruvan har haft ett gott rykte i stora delar av Europa.Den hÀr uppsatsen vill genom en kvalitativ undersökningsmetod, bestÄende av litteraturstudier i kombination med intervjuer, försöka svara pÄ hur en verksamhet som Dannemora gruva med lÄng historia har betydelse för det lokala samhÀllet.

Försvarsmakten har under de senaste Ären gÄtt igenom radikala förÀndringar, som fortfarande inte Àr klara. Samtidigt som fokus ligger pÄ personalförsörjning samt annat sÄ gÄr den teknologiska utvecklingen framÄt. Jag vill med denna uppsats belysa vad ett gemensamt geografiskt informationssystem skulle kunna innebÀra för chefer pÄ en lÀgre nivÄ inom mekaniserade bataljoner. Med denna uppsatts vill jag skapa förstÄelse utav gemensamma geografiska informationssystem och vilka möjligheter de skulle kunna bidra med. I uppsatsen tar jag reda pÄ om systemen skulle kunna underlÀtta för chefer i sitt ledarskap pÄ slagfÀlten, likvÀl vilka effekter det stridstekniskt skulle kunna bidra med.

Bakgrund: I bakgrundsavsnittet redogörs för relevanta aspekter och perspektiv i förhÄllande till Àmnet regler utifrÄn bÄde forskning och annan litteratur. Följande huvudrubriker anvÀnds: regler i förskolan; delaktighet och inflytande; barnsyn och styrdokumenten. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr Moira von Wrights teori om det punktuella samt det relationella perspektivet.Syfte: Syftet Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om hur gemensamma regler mellan barn och vuxna uppkommer i förskolan samt reglers betydelse och vilka regler som förekommer. Syftet kompletteras med frÄgestÀllningarna: Vem/vilka utformar enligt förskollÀrarna de gemensamma regler som existerar i barngruppen? Vilka faktorer pÄverkar regelsÀttningen enligt förskollÀrarna?Metod: VÄr studie Àr av kvalitativ karaktÀr och redskapet som har anvÀnds Àr kvalitativ intervju.

MĂ„let med examensarbetet var att undersöka spĂ„rbarhet hos olikainforamtionssĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rder Ă„t företaget Veriscan i Karlstad. Examensarbetet ger först enteoretisk genomgĂ„ng av olika sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rder för att sedan försöka hitta gemensammanĂ€mnare till de sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rderna som innehĂ„ller spĂ„rbarhet.I en vĂ€rld full av teknik och information som flödar Ă€r det viktigt att ha kontroll över dedata som anses vara viktig för organisationen. Skulle informationen hamna i orĂ€tta hĂ€nder kandet innebĂ€ra förödande konsekvenser för organisationen och i vissa fall Ă€ven deras kunder.Har en incident vĂ€l intrĂ€ffat mĂ„ste man ha sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rder som generera spĂ„rdata som göratt konsekvenserna av incidenten kan rĂ€ttas till och att den skyldigt Ă„talas om brott begĂ„tts.Uppsatsen handlar om att undersöka vilka sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rder som bidrar till spĂ„rbarheten.Kravet var att skapa en lista med sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rder dĂ€r ett poĂ€ngsystem visade spĂ„rbarhetenhos sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rderna. Resultat av min undersökning Ă€r att det finns flera Ă„tgĂ€rder sombidrar till spĂ„rbarheten och att den gemensamma nĂ€mnaren Ă€r spĂ„rgenerering eller loggning.Prioritet 1 var att belysa de systemtekniska sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rderna och i mĂ„n av tid Ă€ven defysiska och de logiska sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rderna.Ämnet spĂ„rbarhet Ă€r vĂ€ldigt nytt och jag kĂ€nner Ă€r att jag har varit ute pĂ„ vĂ€ldigt ny mark.Det har varit svĂ„rt att hitta information om just spĂ„rbarhet. Detta omrĂ„de Ă€r vĂ€ldigt nytt ochjag kĂ€nner att det kommer att bli stort inom en snar framtid.

I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar pÄ det sociala mediet Facebook. Syftet Àr att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de lÀser och delar med sig av pÄ Facebook. Det vi vill undersöka Àr anvÀndandet av artiklar som opinionsbildande material - sÄ som krönikor, debattinlÀgg och nyheter. Fokus ligger pÄ att försöka se hur informanternas förhÄllande till deras Äsikter och vÀrderingar pÄverkas av vad de lÀser och delar pÄ Facebook, samt hur och varför de anvÀnder sig av delningar.Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 Är, bÄde kvinnor och mÀn. De övergripande frÄgestÀllningar vi ville besvara var; Varför vÀljer informanten att lÀsa artiklar pÄ Facebook? Varför vÀljer informanten att dela/dela vidare pÄ Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens Äsikter?För analysen har vi frÀmst anvÀnt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hÀmtat frÄn Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och NyhetsvÀrdering som baseras pÄ Galtung och RugeŽs kriterier för nyhetsvÀrdering, för att förklara vad de lÀser.

Under 1990-talet utspelade sig en bitter kamp om marknadsandelar mellan de tvÄ ledande webblÀsare Internet Explorer och Netscape Navigator, det sÄ kallade webblÀsar-kriget. Kriget hade till följd att webblÀsarna blev nÀstan helt inkompatibla. Sedan dess pÄgÄr en stÀndig utveckling av gemensamma standarder för webben. Idag Àr förutsÀttningarna för kompatibilitet mycket bÀttre Àn för tio Är sidan, men problemet Àr inte fullstÀndigt avhjÀlpt. De moderna webblÀsare Internet Explorer 6, Firefox 1.5, Opera 8.5 och Safari kan Äterge en och samma webbsida visas pÄ olika sÀtt trots att det finns gemensamma standarder.

Studien riktar sig mot upplevelser av hĂ€lsa och vĂ„rdande i klostermiljö i nutidens Sverige. Hermeneutisk tolkning av texter baserade pĂ„ 6 intervju med mĂ€nniskor som upplever psykiskt lidande visar att verklighet som de möter pĂ„ kloster kan beskrivas med hjĂ€lp av ordpar som förenar motsĂ€gelsefulla, ibland paradoxala aspekter som Yttre lugn/Inre intensitet; Andlig/Kroppslig arbete; Ramar/Frihet; Tystnad/ SamtalskvalitĂ©; Kultur/Natur; Relationer/Avskildhet; Trygghet/Respekt; BekrĂ€ftelse/Krav; Tro/Sökande; Gemensamma/Personliga berĂ€ttelsen. Även NĂ€rvaro av det Osynliga konstateras i beskrivningar av kloster. Vid tolkning med hjĂ€lp av tradition ? vĂ„rdvetenskapliga teorier och studier ? konstateras det att kloster uppfyller de flesta kriterier för vetenskaplig baserad vĂ„rdinrĂ€ttning och mĂ€nniskor som vistas dĂ€r skiljer sig inte markant frĂ„n vetenskapens bild av psykiatriska patienter.

Koagulas-negativa stafylokocker (KNS) klassas som en viktig del av hudens normalflora. Vid skador pÄ hudens barriÀr som en inlÀggning av centrala venkatetrar (CVK) innebÀr kan dock KNS fÄ tilltrÀde till normalt sterila lokaler dÀr de kan orsaka infektion. Vid utodling av borttagna CVK frÄn patienter resistensbestÀms bara nÄgra enstaka kolonier vilket gör det lÀtt att missa förekomst av flera olika stafylokock-kloner. Syftet med studien var att undersöka hur ofta en eller flera olika KNS-kloner förekommer pÄ CVK frÄn patienter, samt om det förekommer gemensamma kloner av KNS pÄ CVK frÄn olika patienter. Kolonier frÄn CVK prov analyserades med den biokemiska fingerprintingmetoden Phene Plate-system (PhP).

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur och varför mÀnniskors förhÄllningssÀtt till musik kan förÀndras vid det jag valt att kalla ?kontextbyten?. Kontextbyte avser nÀr en person flyttar frÄn den kulturella och sociala plats personen Àr uppvuxen pÄ till Sverige. Empirin bygger pÄ fyra kvalitativa intervjuer med personer som Àr uppvÀxta i Sovjetunionen/Ukraina, Mandinka/Senegal, Japan och Jamaica och nu bosatta i Sverige. De Àr alla pÄ nÄgot sÀtt musicerande.