I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar pÄ det sociala mediet Facebook. Syftet Àr att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de lÀser och delar med sig av pÄ Facebook. Det vi vill undersöka Àr anvÀndandet av artiklar som opinionsbildande material - sÄ som krönikor, debattinlÀgg och nyheter. Fokus ligger pÄ att försöka se hur informanternas förhÄllande till deras Äsikter och vÀrderingar pÄverkas av vad de lÀser och delar pÄ Facebook, samt hur och varför de anvÀnder sig av delningar.Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 Är, bÄde kvinnor och mÀn. De övergripande frÄgestÀllningar vi ville besvara var; Varför vÀljer informanten att lÀsa artiklar pÄ Facebook? Varför vÀljer informanten att dela/dela vidare pÄ Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens Äsikter?För analysen har vi frÀmst anvÀnt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hÀmtat frÄn Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och NyhetsvÀrdering som baseras pÄ Galtung och RugeŽs kriterier för nyhetsvÀrdering, för att förklara vad de lÀser.

Syftet med uppsatsen Àr att mer Àn ett decennium efter Berlinmurens fall jÀmföra om och hur den nationella identitetskÀnslan i ett enat Tyskland rotat sig hos sex före detta vÀstberlinare frÄn tre generationer frÄn arbetarfamiljer. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts som metod. Intervjuerna och uppsatsen i övrigt har prÀglats av Joakim Ekmans teori, vilken utgÄr frÄn att historia, territorium, gemensam kultur och delade politiska vÀrderingar krÀvs för en nationell identitetskÀnsla. Gemensamt för samtliga sex intervjuade Àr att de idag kÀnner sig mer som tyskar Àn före detta vÀsttyskar. Deras kunskap och intresse i den gemensamma historien skiljer sig stort sÄvÀl inom som mellan generationerna.

Koagulas-negativa stafylokocker (KNS) klassas som en viktig del av hudens normalflora. Vid skador pÄ hudens barriÀr som en inlÀggning av centrala venkatetrar (CVK) innebÀr kan dock KNS fÄ tilltrÀde till normalt sterila lokaler dÀr de kan orsaka infektion. Vid utodling av borttagna CVK frÄn patienter resistensbestÀms bara nÄgra enstaka kolonier vilket gör det lÀtt att missa förekomst av flera olika stafylokock-kloner. Syftet med studien var att undersöka hur ofta en eller flera olika KNS-kloner förekommer pÄ CVK frÄn patienter, samt om det förekommer gemensamma kloner av KNS pÄ CVK frÄn olika patienter. Kolonier frÄn CVK prov analyserades med den biokemiska fingerprintingmetoden Phene Plate-system (PhP).

Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera relationen mellan revisorer och kreditgivare, vid arbetet med gemensamma kunder. Vidare diskuteras kreditgivares förtroende för revisorer och hur revisorers oberoende pÄverkar den granskade informationens tillförlitlighet, sett utifrÄn revisorers och kreditgivares synvinkel. Vi har valt ett induktivt och ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt i vÄr undersökning. VÄr uppsats bygger pÄ de intervjuer som vi har genomfört med revisorer och kreditgivare. Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjufrÄgor för att fÄ djupare svar.

Kvalitet, förbÀttringar och processperspektiv Àr centrala delar för företag som vill arbeta med offensiv kvalitetsutveckling. MultiDocker Cargo Handling AB producerar mobila hydrauliska kranar frÀmst avsedda för att anvÀndas i en hamnmiljö. En stor del av verksamheten bestÄr av sÀljoch marknadsföringsaktiviteter mot marknadens kunder. I dagslÀget vill MultiDocker finna metoder för att höja resultaten av sina mest vÀrdeskapande aktiviteter och förÀdla sina tjÀnster gentemot kund.I min rapport har jag arbetat fram nÄgra enkla rekommendationer för hur MultiDocker kan pÄbörja ett genomgÄende kvalitetsarbete. Genom att systematisera och processkartlÀgga verksamheten kan MultiDocker tillföra metoder och verktyg för att följa upp och utvÀrdera resultaten av olika delar av verksamheten.

Denna uppsats ger en bild av Carl Friedrich Gauss som mÀnniska och matematiker. NÄgra av hans kÀnda arbeten frÀmst inom matematik behandlas, men Àven inom nÀrliggande vetenskapsomrÄden presenteras. Icke-euklidisk geometri, primtalssatsen och algebrans fundamentalsats avhandlas. Uppsatsen tar upp delar av Gauss omfattande verk Disquisitiones Arithmeticae, frÀmst avsnitt V, som behandlar kvadratiska former. Ur övriga delar av Disquisitiones Arithmeticae ges nÄgra korta presentationer, som fÄr representera berörda avsnitt..

Bakgrund: För att en organisation ska kunna existera behövs ledarskap, arbetsfördelning, formell och informell kommunikation mellan ansvarsenheter. En ansvarsenhet Àr en del av ett företag som styrs av en chef och förekommer för att uppnÄ ett eller flera strategiska mÄl. Ansvarsenheter kontrolleras och styrs av ansvarsredovisning.Problemformulering: Ansvarsredovisning Àr ett verktyg som tillÀmpas för att styra enheter inom större organisationer. Organisationer har problem med att tillÀmpa ansvarsredovisningens egenskaper pÄ korrekt sÀtt. Syftet med studien Àr att undersöka egenskaper i ansvarsredovisning som kan identifieras med Byggföretaget AB.

BÄde rapporter frÄn skolinspektionen och tidigare forskning inom skolan har visat att det Àr vanligt förekommande i skolmiljön att elever beter sig illa mot varandra. De svenska skolorna ska i dag ha ett likabehandlingsarbete dÀr skolpersonalen ska agera vid varje incident dÀr nÄgon elev blir illa behandlad. I denna uppsats Àr syftet att analysera och jÀmföra gymnasielÀrares sÀtt att arbeta med likabehandling. För att uppnÄ syftet stÀlls fyra forskningsfrÄgor om hur elever beter sig mot varandra, bakomliggande orsaker till dessa beteenden, lÀrares metoder för att arbeta med likabehandling och skolans gemensamma likabehandlingsarbete. En fallstudie har genomförts med Ätta intervjuade gymnasielÀrare samt en enkÀtundersökning i elevrÄdsstyrelsen.

Denna studie handlar om ledarskap ur ett genusperspektiv. I Sverige finns av regeringen faststÀllda mÄl om en jÀmstÀlld arbetsmarknad. Trots detta Àr andelen kvinnliga chefer lÄg. Det finns mÄnga olika pÄstÄenden om kvinnligt ledarskap i litteratur och media till varför andelen kvinnliga chefer Àr sÄ liten. Det Àr dock inte ofta som de kvinnor som lyckats bli ledare fÄr göra sina röster hörda och berÀtta om sina upplevelser av hur det Àr att vara chef.

I psykoterapidebatten finns tvÄ lÀger, som hÀvdar gemensamma respektive specifika faktorers betydelse för utfallet i psykoterapi. I forskningen finns brist pÄ studier som lyfter fram klientens subjektiva upplevelse av terapins nytta. Uppsatsens syfte var att undersöka hur psykoterapiklienter integrerar och anvÀnder erfarenheter frÄn terapin i sin vardag, samt vilka faktorer som har underlÀttat terapiprocessen. Tretton klienter som genomgÄtt psykodynamisk terapi (PDT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) intervjuades. Data analyserades tematiskt och sammanstÀlldes som fyra idealtyper.

Denna studie har som syfte att belysa upplevelser kring betydelsen av ett socialt nÀtverk för före detta frihetsberövade. Studiens avgrÀnsning Àr medlemmar pÄ kamratföreningen KRIS (Kriminellas Revansch I SamhÀllet). KRIS Àr en ideell förening dÀr före detta kriminella och missbrukare erbjuds hjÀlpen till att leva ett liv utanför kriminalitet och droger för att komma tillbaka in i samhÀllet. Begreppet socialt nÀtverk kan ha olika betydelser för olika individer. Det kan röra sig om ett nÀtverk inom yrkeslivet, familjen eller ett brukarnÀtverk.

I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar pÄ det sociala mediet Facebook. Syftet Àr att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de lÀser och delar med sig av pÄ Facebook. Det vi vill undersöka Àr anvÀndandet av artiklar som opinionsbildande material - sÄ som krönikor, debattinlÀgg och nyheter. Fokus ligger pÄ att försöka se hur informanternas förhÄllande till deras Äsikter och vÀrderingar pÄverkas av vad de lÀser och delar pÄ Facebook, samt hur och varför de anvÀnder sig av delningar.Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 Är, bÄde kvinnor och mÀn. De övergripande frÄgestÀllningar vi ville besvara var; Varför vÀljer informanten att lÀsa artiklar pÄ Facebook? Varför vÀljer informanten att dela/dela vidare pÄ Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens Äsikter?För analysen har vi frÀmst anvÀnt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hÀmtat frÄn Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och NyhetsvÀrdering som baseras pÄ Galtung och RugeŽs kriterier för nyhetsvÀrdering, för att förklara vad de lÀser.

Arbetet handlar om att planera ett omrÄde för att tillgodose de behov och förvÀntningar som stÀlls pÄ en tÀtortsnÀra landsbygd. Arbetet presenterar ett förslag till planering dÀr olika intressen samspelar i utformningen och dÀr platsens förutsÀttningar utgör grunden. OmrÄdet Àr belÀget vÀster om Finjasjön vid MjölkalÄnga by och omfattar ca 150 ha. Marken Àgs av HÀssleholms kommun. Som ett led i kommunens arbete med att profilera sig inom hÀst- och ridsportverksamhet vill man skapa möjligheter för etablering av hÀstgÄrdar i kommunen. Detta har tillsammans med strÀvan att tillvarata omrÄdets naturvÀrden, kulturhistoriska bakgrund och förutsÀttningar för rekreation och friluftsliv, utgjort förutsÀttningarna för mitt arbete. Jag har genom studier av platsens förutsÀttningar och historia skaffat kunskap om omrÄdet.

Runt om i vÀrlden fortsÀtter mÀnniskans gemensamma naturresurser att utarmas pÄ grund av att vi kortsiktigt vill maximera vÄran vinst, och glömmer att vi alla tjÀnar mest pÄ hÄllbart nyttjande av resurser pÄ lÄng sikt. Hur mÀnniskan bÀst ska organisera förvaltningen av de gemensamma resurserna har i mÄnga decennier varit en frÄga för debatt. Argumentationen har lÀnge kretsat kring den statliga och privata kontrollen, men med tiden har allt större vikt lagts vid möjligheterna med lokalt förvaltade resurser. Förhoppningen Àr att individer som direkt Àr berörda av resursen ska ha incitament att förvalta resursen ur ett hÄllbart perspektiv. För att en sÄdan förvaltning ska komma tillstÄnd Àr det regelverk som skapas runt resursen av största vikt.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat att parrelationer och sexualliv pÄverkats efter att den ena i förhÄllandet förvÀrvat en hjÀrnskada. Det kan finnas en diskrepans mellan parets olika syn pÄ vad som Àr problematiskt i förhÄllandet. Ofta har hjÀrnskadan medfört att partnern fÄtt ett ökat ansvar och dÀrmed Àven en rollförÀndring. Syfte och metod: Syftet med studien Àr att belysa hur partners till personer som förvÀrvat en hjÀrnskada upplever parrelationen med sÀrskilt fokus pÄ det gemensamma sexuallivet. Studien bygger pÄ Ätta individuella intervjuer med partners till personer som i vuxen Älder förvÀrvat en hjÀrnskada. Resultat: De övergripande resultaten visar att den förvÀrvade hjÀrnskadan pÄverkat parets dagliga liv.