Intresset för vattenfrågor har ökat efter införandet av EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet, 2000/60/EG) och inneburit att vattenvård och hänsynstagande till vatten inom skogsbruket fått större fokus. Målet med vattendirektivet är att alla vatten inom EU (Europeiska Unionen) ska erhålla en god kemisk och ekologisk status innan år 2015 samt att ingen försämring får ske. Skogsbruket kan i vissa fall ha negativa effekter på vattenmiljöer. NPK+ och Blå målklassning är två skogliga vattenplaneringsverktyg som har utvecklats för att öka vattenhänsynen i skogen. Verktygen utgörs av ett inventeringsprotokoll som bedömer vattenmiljöns naturvärde (N), påverkan (P), känslighet för skogsbruk (K) samt plusvärden (+).

Bakgrund och problem: Goodwill är en tillgångspost som i många företags balansräkningarhar vuxit mycket sedan införandet av IFRS år 2005. Istället för regelbunden avskrivning skadet istället ske en årlig nedskrivningsprövning av goodwill. Detta ger mer friheter åtföretagsledningar att avgöra om nedskrivning ska ske än vad som tidigare var fallet. Dennamöjlighet att manipulera redovisningen för företagets eller ledningens intresse skildras inomteorin earnings management. I denna teori finns en metod som kallas för big bath accounting.Den innebär att en nytillträdd VD genomför ett redovisningsmässigt stålbad som kan innefattasenareläggning av intäkter eller tidigareläggning av kostnader.

Södra Motalaviken är ett verksamhetsområde i centrala Motala. Området som idag karaktäriseras av miljöstörningar i form av buller och kraftiga barriärskapande element som riksvägar och järnvägar, utgör ena halvan av det landskapsrum som Vätterviken skapar med Motala stad på ena sidan och Södra Motalaviken på den andra. Det intressanta med Motalviken är att området står inför två mycket viktiga infrastrukturprojekt, som kommer att ändra förutsättningarna för bebyggelseutvecklingen inte bara för Södra Motalaviken utan för hela Motala. Det första projektet är utbyggnaden till dubbelspår på sträckan Mjölby ? Hallsberg.

SAMANFATTNINGTitel: Förvaltningsstrategier - fyra värdeskapande perspektivNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Madeleine Agerhill & Johan ErikssonHandledare: Jens Eklinder FrickDatum: 2015 - februariSyfte: Syftet med vår studie är att utifrån de fyra indirekt värdeskapande perspektiven; finansiellt, kund, interna process samt innovation- och tillväxt, analysera hur fastighetsbolag utformar sina CREM- relaterade strategier.Metod: Uppsatsens primära data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio stycken personer från några lokala samt några av Sveriges största fastighetsbolag. Uppsatsen tillämpar sekundärdata i form av vetenskapliga artiklar, böcker och Internetkällor. Vi redovisar vårt inhämtade empiriska underlag och analyserar därefter empirins relevans gentemot den tidigare forskningen. För att uppnå en djupare förståelse för de indirekta värdena fastighetsförvaltning kan skapa bygger vi vår studie på en hermeneutik vetenskapsgrund.Resultat & slutsats: Vi presenterar konkreta exempel på hur fastighetsförvaltning kan generera indirekta värden till företags kärnverksamheter. Uppsatsen tydliggör att fastighetsbolagen själva kan dra stor nytta av att generera mervärde till sina kunder.

Energy supply in Sweden year 2011 amounted to 577 TWh. The final energy consumption for industrial, residential and service was 379 TWh. Sweden has energy policy goals to reduce energy use in buildings. One of these goals is to reduce the energy use by 20 % in 2020 compared to the year 1995. An important step to achieve this goal is to target energy efficiency measures in existing buildings.

Sammanfattning Victoria Laurin (2015), Skolforskning för alla?- Vem söker vad och hur, School research for all?- Who are looking for what and how, Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola. Bakgrund: En undran om varför vi inom skolans värld verkar lägga tid på att ständigt uppfinna hjulet igen föranledde en nyfiken fråga om vem som söker, sprider och omsätter forskning inom verksamheten. Vem har ansvaret formulerat i sitt yrkesuppdrag? Hur ser det ut angående ansvar, sökande, kommunikation och praktiskt användande av forskning ute i verksamheterna? Som student vid specialpedagogprogrammet har jag skaffat mig förtrogenhet med att söka, tolka och omvandla forskning genom förändringsarbete. Hur ser verkligheten ut som möter mig som färdig specialpedagog? Syfte och frågeställning: Syftet är att, genom en mindre undersökning, söka svar på frågorna om hur forskning bevakas, söks, kommuniceras och används inom skolan samt vem som ansvarar för detta.

Projektet i denna rapport har fokuserat på positionering av bärhjulen till Kiln i Kiruna på LKAB. Kiln är en roterande ugn där pelletskulorna sintras, vilket är ett steg i pelletiseringsprocessen. För att positionera Kiln i axial-och vertikalled justeras bärhjulen manuellt genom att snedställas mot Kiln eller att centrum på bärhjulen förflyttas till/ från Kiln.Arbetet som är beskrivet i denna rapport är tänkt att fungera som ett förarbete inför konstruktion av ett automatiserat system för justering av bärhjulen till Kiln. Ett automatiserat justeringssystem av Kiln kan förenkla positioneringen, öka livslängden samt öka tillförlitligheten för hela Kiln-systemet.Även innan ett automatiserat system har implementerats kan ovan nämnda fördelar uppnås, då detta arbete även skall fungera som ett stöd för underhållet vid positionering av Kiln. Ett positioneringsstöd kan bidra till att undvika produktionsstörningar pga.

Södra Motalaviken är ett verksamhetsområde i centrala Motala. Området som idag karaktäriseras av miljöstörningar i form av buller och kraftiga barriärskapande element som riksvägar och järnvägar, utgör ena halvan av det landskapsrum som Vätterviken skapar med Motala stad på ena sidan och Södra Motalaviken på den andra. Det intressanta med Motalviken är att området står inför två mycket viktiga infrastrukturprojekt, som kommer att ändra förutsättningarna för bebyggelseutvecklingen inte bara för Södra Motalaviken utan för hela Motala. Det första projektet är utbyggnaden till dubbelspår på sträckan Mjölby ? Hallsberg. Vilket vid färdigställandet komme resultera i minskade störningar, ökad säkerhet samt kortare restider.

Titel: DART- en modell för värdesamskapande - En studie i hur fastighetsmäklare och kunder samskapar värdeNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Lizbet Brittsten och Sanna PickelnerHandledare: Jens Eklinder - Frick och Jonas MolinDatum: 2015 ? MajSyfte: Att kunder intresserar sig för ett värdeskapande tillsammans med företagen och vill delta allt mer i affärsprocesser, framför allt i tjänstesektorn, ligger i tiden. Då vi båda kommer arbeta i en tjänstebransch där det krävs samarbete med kunder, väcktes vårt intresse att fördjupa oss i ämnet. Syftet med den här studien är att utifrån ett företags- och kundperspektiv öka förståelsen för hur delarna dialog, access, riskbedömning och transparens påverkar värdesamskapandet i en säljprocess mellan tjänsteföretag och kunder. Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod.

I och med att den stora åldersgruppen 40-talister kommer att gå i pension fram till 2015, innebär det att någon måste ta deras plats på arbetsmarknaden. Det är framförallt 80-talisterna som ska ta över efter denna rekordgeneration. Genom detta kommer det att bli hård konkurrens om de mest talangfulla av de yngre generationerna och det kommer troligtvis krävas nya åtgärder och erbjudanden för att få dessa talanger att stanna en längre tid i företaget. Därför är det viktigt för företagen och organisationerna att förstå 80-talisternas värderingar i jämförelse med tidigare generationer.Kairos Future AB är en organisation som jobbat mycket med att kartlägga ungdomars värderingar och krav. I deras studie år 2001 angående vad ungdomar som gick sista året på gymnasiet ansåg vara av vikt i deras framtida arbetsliv, uppmärksammas stora skillnader i jämförelse med tidigare generationers värderingar.

I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.

In many European countries there is an increasing concern about the occasionally high concentrations of nitrate and pesticides in drinking water. The advent of the EU Water Framework Directive particularly highlights this. The directive states that all large drinking water sources should be identified and protected from pollution before 2009 and that by 2015 all water bodies should reach a 'good status'. In Sweden about 60 percent of the drinking water sources have protection areas. This means that about 700 new water protection areas need to be designated before 2009. This will affect many farmers, restricting their farming practices. The purpose of this study was to investigate which methods are used in other countries concerning nitrate and pesticide pollution from agriculture. From this, the expectation was to generate ideas on what could be undertaken in Sweden when designating new protection areas.

The access to good sanitary facilities is an important factor that elevates the experienced living standard as it improves hygiene and reduces the transmission of deseases. The ratification of the millennium goals by 189 countries demonstrates that this is an important international issue. Together the countries have taken upon themselves that the proportion of the population that lacked access to sustainable safe drinking water and sanitary facilities in the year 2000 will have been reduced by half by the year 2015. In Peru, the construction of sewage pipe networks to transport the sewage out of the direct human environment is progressing. The safety and sustainability of these systems can be questioned, since in Peru the sewage seldom receive any treatment before being emitted to a recipient. This is taking place in Picota and sorrunding villages as well. In the last 25 years several systems implementing small-scale onsite treatment have been introduced throughout Latin America in an attempt to give more people access to sustainable and safe sanitary facilities, reducing water consumption and taking advantage of the agricultural values of the sewage fractions while protecting the environment from its negative impact. In this study three different sanitary systems and the effects of different population growths were compared.

På uppdrag av Hifab AB har detta examensarbete utförts under vårterminen 2015. En ny livsmedelsbutik ska etableras i Umeå, där Hifab AB har anlitats som generalkonsult av Coop Nord. I dagsläget finns endast ett utkast på hur byggnaden ska se ut eftersom byggnationen av butiken beräknas starta våren 2016. Detta innebär att det finns stora möjligheter att undersöka smarta energilösningar som kan appliceras på den framtida butiken. För att erhålla energistatistik att utgå från användes en Coop-butik i Kramfors som invigdes våren 2012 som referensbutik i detta projekt.Syftet med detta arbete var att undersöka olika energialternativ och energieffektiviserande byggtekniska lösningar för den planerade butiken.

De idag mest använda alternativen för sluthantering av slam är deponering, spridning på jordbruksmark, och olika former av annan användning som markbyggnad och jordtillverkning. Mycket händer idag inom ?slamhanteringsområdet? och till följd av nya lagar och mål kommer de tillgängliga alternativen för sluthantering se annorlunda uti framtiden. För att kunna föra en diskussion om hur sluthanteringen kommer att se ut i framtiden behövs dels en överblick över vad som kommer att gälla i framtiden, dels en överblick över hur hanteringen ser ut idag. Syftet är att kartlägga sluthanteringen av slam från avloppsreningsverken idag, att ge en sammanfattning av mål och regleringar, samt diskutera hur sluthanteringen av slam kan tänkas se ut i framtiden.