Bakgrund: Flera avhandlingar pekar pÄ att specialpedagoger lÀmnats helt utan stöd frÄn skolledningen i arbetet med att implementera den nya yrkesprofessionen (Malmgren Hansen, 2002). BÄde bristande kunskap men Àven ointresse hos rektor om specialpedagogens profession ses som bidragande orsaker till yrkesfunktionens svaga genomslag. Befattningshavare pÄ styrnivÄ utövar, enligt Ekström (2004), en ?icke-styrning? av det specialpedagogiska verksamhetsomrÄdet. Denna ?icke styrning? Àr, enligt Ekström, ocksÄ en form av styrning, inte minst för att det legitimerar de skeenden som pÄgÄr.

Sex och samlevnad a?r ett a?mneso?vergripande omra?de som ska genomsyra all undervisning i skolan. Trots detta a?r det fa? la?rare som fa?r na?gon utbildning i a?mnet pa? la?rarutbildningen och omra?det har en tendens att bli la?gprioriterat ute pa? skolorna. Ett antal debatto?rer i media kritiserar den sex- och samlevnadsundervisning som va?l bedrivs och menar att organisationen RFSU har ett fo?r stort inflytande o?ver a?mnets inneha?ll och att konsekvenserna blir en ensidig undervisning.

Verksamheten Àr i behov av en mer balanserad styrning jÀmfört med nulÀget i form av ett bantat balanserat styrkort, med fokus pÄ enbart ett till tre mÄtt per perspektiv. Detta dÄ ett fullvÀrdigt styrkort kommer att ta för mycket tid i ansprÄk frÄn ledningsgruppen, som bör lÀgga sin fokus pÄ att bygga marknad, ta hand om den vÀxande organisationen och arbetet med certifiering enligt ISO 17020. Ett vÀl avvÀgt balanserat styrkort bör dock kunna anvÀndas som hjÀlp i det strategiska utvecklingsarbetet liksom i den löpande styrningen..

Det traditionella styrmedlet, budgeten, har under de senaste Ären blivit starkt ifrÄgasatt. Den största anledningen till detta Àr att företag har svÄrt att konkretisera sina lÄngsiktiga mÄl via budgeten. Företaget som författarna kommit i kontakt med fokuserar starkt pÄ tre finansiella mÄl, och risken finns dÄ att de förbiser de icke finansiella mÄtten, som Àr lika viktiga för att bibehÄlla de goda resultat de haft de senaste Ären..

Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.

Bakgrund: Felaktiga torrvikter a?r ett problem inom hemodialysva?rden. Det kan orsaka va?rdskada i form av komplikationer och lidande, med symtom som tro?tthet, blodtrycksfall och sendrag fo?r dialyspatienter. Det finns ett behov av implementering av evidensbaserade metoder som minskar risken fo?r fel i torrviktsbesta?mning.

Vad som skiljer en organisation frÄn mÀngden kan i mÄnga fall vara hur god kapacitet som finns för att bemöta det hot en kris kan utgöra. DÀrför Àr det viktigt för organisationen att hela tiden aktivt arbeta med att förbÀttra denna kapacitet, genom att pÄ ett sÄ brett plan som möjligt försöka förbereda sig för de potentiella kriser som kan drabba organisationen. SÄledes blir det en strategisk frÄga att ha crisis management-kapacitet, och för att etablera denna mÄste ledningen styra organisationen i rÀtt riktning. DÀrigenom kan en kris hindras frÄn att fortplanta sig som ringar pÄ vatten, och drabba en allt större del av organisationen. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och beskriva hur en organisation, ur ett styrningsperspektiv, kan etablera eller förbÀttra sin crisis management- kapacitet.

Problemformulering: Vi vill först och frÀmst pÄ grund av vikten av effektiv styrning inom offentlig förvaltning undersöka hur olika sjukvÄrdsenheter inom Region SkÄne rent praktiskt arbetar med balanced scorecard (BSC) i olika kontexter. Vi stÀller oss följande frÄgor: -Vilka motiv lÄg till grund för införandet av verktyget BSC?-Hur sÄg framtagningsprocess och implementering av BSC ut?-Hur ser tillÀmpningen av BSC ut? -Vad Àr de viktigaste skÀlen till anvÀndandet av BSC? Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka motiven bakom införandet av balanced scorecard inom sjukvÄrden, beskriva och analysera framtagningsprocesser samt tillÀmpning av och skÀl till anvÀndning av verktyget. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning pÄ tre separata sjukvÄrdsenheter i SkÄne. Denna undersökningsansats grundar sig frÀmst pÄ vÄrt behov av att nÄ en djupare insikt om bredden och helheten i arbetet med BSC.

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .

Syftet med detta examensarbete a?r att fa? insikt i hur la?rarens ickeverbala kommunikation och actio pa?verkar elevers motivation. Utifra?n en etnografisk arbetsmetod observerades en svenskla?rare pa? en gymnasieskola under fyra lektionstimmar fo?r att underso?ka hur la?raren kommunicerade med sina elever ickeverbalt. Parallellt med observationerna intervjuades ba?de la?raren och eleverna som deltog i underso?kningen.

Det finns en djupt rotad allmĂ€n uppfattning om att de nya kunskapsintensiva företagen Ă€r föredömliga vad det gĂ€ller struktur samt hur man styr och kontrollerar förhĂ„llanden inom organisationen. Åsikten tycks vara att medarbetaren inom kunskapsintensiva företag fĂ„r en betydligt mer framtrĂ€dande roll och stor beslutsmakt över sina egna arbetsvillkor.Studiens syfte Ă€r att undersöka hur tvĂ„ företag inom konsultbranschen Ă€r uppbyggda rent strukturellt och hur dessa organisationer styrs. Det ska utmynna i en jĂ€mförelse mellan verksamheterna. Studien Ă€r baserad pĂ„ företagen Deloitte och PricewaterhouseCooper (PwC) som Ă€r tvĂ„ ledande företag i konsultbranschen.Den teoretiska referensramen presenterar bland annat litteratur inom organisationshierarki och organisationskultur dĂ€r en rad författare resonerar kring sin syn pĂ„ struktur och styrning. Alvesson i sin tur Ă„terger istĂ€llet ingĂ„ende beskrivningar pĂ„ begreppet kunskapsintensiva företag.

Det har blivit allt viktigare fo?r fo?retag att arbeta med CSR, Corporate Social Responsibility, och da?rmed ta ansvar fo?r sin pa?verkan pa? samha?llet. Ma?nga fo?retag har dock inte kunskapen eller erfarenheten att arbeta strategiskt med dessa fra?gor utan a?gnar sig mer a?t va?lgo?renhets- arbete. Denna uppsats a?mnar ge nya perspektiv pa? hur fo?retag kan a?gna sig a?t CSR, genom att studera arbetet i Swedbank.

Alltfler fo?retag drabbas av kriser som kan ha?rledas till ett oetiskt fo?rfarande. Da?rmed blir det intressant att underso?ka kopplingen mellan Corporate Social Responsibility (CSR) och kriskommunikation. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur ett fallfo?retag har kommunicerat vid en kris relaterad till CSR.

Denna studie tar inledningsvis upp den bolagiseringsvÄg som svepte in över Sverige pÄ 1980 talet. MÄlet med bolagiseringen var att bolagen skulle marknadsanpassas och konkurrensutsÀttas genom att tillÄtas bli mer sjÀlvstÀndiga Àn vad de varit tidigare. Orsaken till bolagiseringen var att de gamla divisionsenheterna ansÄgs ha blivit sÄ stora att de inte lÀngre klarade av att anpassa sig i en snabb förÀnderlig omgivning. Studien visar att bolagen blev mer flexibla, och tillÀts av Àgarna att agera mer sjÀlvstÀndigt i sin nya mer marknadsinriktade organisation. Men det visar sig Àven i studien att fallstudieföretagets ekonomistyrning hade en stark fokus pÄ kostnader, kvalité och produktivitet vilket inte kan anses vara helt lÀmpad för den nya bolagssituationen.

Medarbetare som har arbetspassion kan skapa ett mervÀrde för sin organisation. Arbetspassion Àr en vÀrdefull egenskap som organisationen och i synnerhet ledningen kan arbeta med för att fÄ engagerade medarbetare. Fenomenet arbetspassion innebÀr att medarbetaren har en stark dragning till en aktivitet som den tycker om och gÀrna lÀgger ned tid och energi pÄ. Passionen har studerats inom olika aktiviteter och inom den privata sektorn samt fÄtt fram ÄtgÀrder som kan frÀmja medarbetarnas arbetspassion. Ingen tidigare studie har identifierats med inriktning mot en offentlig verksamhet och undersökt hur ledningen kan arbeta för att frÀmja medarbetarnas arbetspassion.Syftet med examensarbetet Àr att skapa en ökad förstÄelse för hur ledningen kan frÀmja medarbetarnas arbetspassion.