Sökresultat:
1076 Uppsatser om Förarprövare - Sida 14 av 72
Grafiska ioFTPD-verktyg
Jag har under en period motsvarande 10 veckor pÄ heltid utvecklat ett grafiskt konfigurations-verktyg för konfiguration av ftp-servern ioFTPD [4]. ioFTPD Àr en relativt ny ftp-server för Windows som Àr resurssnÄl och högpresterande [4]. ioFTPD utvecklas av iniCom Networks [4] som Àven utvecklar den kÀnda ftp-klienten FlashFXP [4].Idén till att utveckla ett grafiskt konfigurationsprogram kom till eftersom det inte fanns nÄgra grafiska verktyg för vare sig konfiguration eller övervakning av servern. Eftersom det inte fanns nÄgot anvÀndarvÀnligt grafiskt konfigurationsverktyg var anvÀndaren tvungen att editera ioFTPD:s konfigurationsfil manuellt. Manuell editering av en sÄ stor fil gör det lÀtt att införa fel.Mina delmÄl var att skapa tre grafiska applikationer för att hjÀlpa till att konfigurera och övervaka ioFTPD-servern.? Ett grafiskt konfigurationsverktyg? Ett övervakningsprogram? En vfs-editor för skapande och redigering av det virtuella filsystemetHuvudmÄlet var att implementera det grafiska konfigurationsverktyget, vilket jag gjorde.
InstÀllning till att lÀra svenska i Finland
Syftet med studien Àr att ta reda pÄ finsksprÄkiga elevers instÀllning till att lÀsa svenska som ett obligatoriskt Àmne i skolan. Det har Ànda sedan 30-talet varit diskussioner om svenska som obligatoriskt Àmne för de finsksprÄkiga eleverna Det krÀvs dock inte lÀngre av studenterna att avlÀgga studentskrivning i Àmnet för att fÄ studentexamen. Jag har genom enkÀter och intervjuer tagit reda pÄ elevernas instÀllning och attityd till det svenska sprÄket och hur viktigt de tycker att det Àr att kunna det andra inhemska sprÄket. Studien genomfördes i tvÄ gymnasieklasser och tvÄ högstadieklasser i en tvÄsprÄkig ort i södra Finland. Studien visar att det finns en skillnad i instÀllningen till svenskan beroende pÄ nÀr eleverna börjat lÀsa svenska.
Anhörigas behov av stöd nÀr nÀrstÄende drabbas av stroke
Bakgrund: I Sverige insjuknar Ärligen ca 30 000 personer i stroke. Tack vare akuta vÄrdinsatser har dödlighet och svÄra funktionsnedsÀttningar till följd av stroke minskat. Familjen och speciellt de som lever nÀra den strokedrabbade Àr betydelsefulla för rehabiliteringen och behöver uppmÀrksammas mer av vÄrden. Syfte: Syftet Àr att identifiera anhörigas behov av stöd dÄ nÀrstÄende insjuknat i stroke. Metod: Forskningsöversikt baserad pÄ sjutton vetenskapliga artiklar.
Pedagogers syn pÄ barns anvÀndning av TAKK
Abstract
Syftet med denna studie var att genom en kvalitativ intervjumetod belysa hur pedagoger pÄ tre förskolor varav tvÄ sprÄkförskolor och en sprÄkavdelning anvÀnder TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation). PÄ bÄda förskolorna anvÀnds TAKK som hjÀlpmetod för att stödja barn som har en sprÄkstörning. Hur ser pedagogerna pÄ anvÀndningen av TAKK i sitt arbete med sprÄkstörda barn? Mina frÄgestÀllningar Àr:
Vilka barn menar pedagogerna att TAKK kan anvÀndas med?
Hur anvÀnder pedagogerna TAKK, och nÀr?
Hur upplever pedagogerna att TAKK stöttar barnen i sin utveckling?
Jag anvÀnder mig av ett kognitivt perspektiv för att kunna tolka och analysera mitt material. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna anser att TAKK gynnar kommunikationen mellan pedagoger och barn men Àven barnen emellan.
Den fula ankungen : En undrsökning om torghandelns vara i Stockholm 1990 - 2014
Underso?kningens huvudfra?ga a?r hur den ura?ldriga torghandeln kan fortsa?tta existera i det svenska samha?llet da?r logik, ordning och va?lsta?nd ofta ga?r pa? tva?rs med torghandelns flyktighet, kortsiktighet och umba?randen. Oordning och informellt a?r tva? nyckelord i beskrivningarna av torghandeln historiskt och i den aktuella internationella forskningen. Praktik, uto?vare, materialitet, fo?resta?llningar och plats samverkar o?ver tid i en sta?ndig fo?ra?ndring av handeln.
Psykodynamisk korttidsterapi med barn : terapeuters och förÀldrars erfarenheter
Psykodynamisk korttidsterapi för barn Àr eftersatt i Sverige gÀllande metodutveckling och spridning. Föreliggande uppsats Àr en pilotstudie inför ett metodutvecklingsprojekt vid Ericastiftelsen i Stockholm. Studien har en kvalitativ ansats och syftar till att via intervjuer undersöka förÀldrars och terapeuters erfarenheter och upplevelser av psykodynamisk korttidsterapi i fyra barnterapier med parallell förÀldrakontakt. Resultaten visar att terapeuter och förÀldrar har övervÀgande positiva erfarenheter av metoden. Terapeuterna upplever ett stÀrkt engagemang jÀmfört med lÄngtidsterapi, tack vare tidsbegrÀnsningen och det aktivare förhÄllningssÀttet.
"Jag kÀnner att jag passar in överallt". En studie om fem ungdomar med invandrarbakgrund och deras syn pÄ sin identitet.
Denna undersökning Àr en analys av fem ungdomar med invandrarbakgrund. I uppsatsen har jag anvÀnt mig av intervjuer för att fÄ fram den empiri som jag grundar min analys pÄ. Adriana kommer frÄn Bosnien, Zelko Àr född och uppvuxen i Sverige av kroatiska förÀldrar, Natasha kommer fram Tjetjenien, Noah kommer frÄn Irak och Albina kommer frÄn Montenegro. Genom att fÄtt ta del av respondenternas berÀttelser om vem de Àr, hur deras liv sett ut och hur de har upplevt sina migrationer har jag undersökt hur deras identitetsskapande pÄverkats av detta. Syftet Àr att analysera och fÄ en inblick i hur nÄgra ungdomar med invandrarbakgrund identifierar sig sjÀlva i samhÀlle dÀr de ses som invandrare.
Acceptans för anvÀndandet av biologiska identifieringstekniker
I takt med att informationens vÀrde för organisationer ökar, ökar Àven behovet att skydda den. Ett sÀtt att göra detta Àr att anvÀnda sig av biologiska identifieringstekniker. Genom anvÀndandet av biologisk identifiering kan organisationer stÀrka skyddet av sina informationssystem. Det kan Àven förenkla administrationen av anvÀndarkonton, tack vare att anvÀndarna inte glömmer lösenord och liknande eftersom de alltid bÀr med sig den typen av data. För att denna typ av teknik skall nÄ framgÄng krÀvs det att den förankras vÀl hos anvÀndarna.
Should I stay or should I go: Effekter av inre och yttre motivation pÄ tendensen att stanna kvar pÄ en arbetsplats.
Syftet med denna studie var att försöka hitta ett svar pÄ om inre och/eller yttre motivation var faktorer som bidrog till att individer stannar kvar hos samma arbetsgivare under en lÀngre tid. Undersökningen gjordes pÄ ett industriföretag dÀr testpersonerna, som var 81 stycken, delades upp i tre grupper beroende pÄ lÀngden av sin anstÀllningstid, och fick svara pÄ en enkÀt med pÄstÄenden om motivation. Undersökningen utgick frÄn Self Determination Theory (SDT) som bygger pÄ tanken att beteenden som styrs av inre motivation har större chans att upprÀtthÄllas Àn de som styrs av yttre motivation. Detta Àr intressant för vÄr undersökning dÄ vi vill se om det finns ett samband mellan motivation och anstÀllningstid. En longitudinell studie pÄbörjades för att i förlÀngningen fÄ svar pÄ om motivation Àr nÄgot som finns frÄn början av anstÀllningen eller nÄgot som kommer med tiden.
Modellering av Uppsala kommuns energisystem och klimatpÄverkan : nulÀge samt referensscenario och aktörsscenario för Är 2020 och Är 2030 i LEAP
Sveriges riksdag Àr övertygad om att utslÀppen av vÀxthusgaser mÄste minska för att
mÀnniskans pÄverkan pÄ klimatsystemet inte blir farlig (NaturvÄrdsverket, 2011). I Uppsala
har kommunfullmÀktige beslutat om att de totala utslÀppen av vÀxthusgaser per innevÄnare
ska vara 45 % lÀgre Är 2020 jÀmfört med Är 1990 (Uppsala kommun, 2011e).
För att bland annat kunna utvÀrdera och utveckla energisystemanalyser har Uppsala kommun,
SLU och Vattenfall ett samarbete kring modellering av Uppsalas energisystem och
klimatpÄverkan.
I detta arbete har programvaran LEAP (the Long range Energy Alternatives Planning system)
anvÀnts för att utveckla en sÄdan modell. Modellen innehÄller ett nulÀge (som speglar
Uppsalas energisystem sÄ som det sÄg ut Är 2008-2009), ett referensscenario för möjlig
utveckling fram till Är 2030, och ett aktörsscenario dÀr specifika ÄtgÀrder/mÄl (frÄn Uppsala
kommun och Vattenfall) för att fÄ ned utslÀppen av vÀxthusgaser modellerats.
Resultaten frÄn modellkörningen visar att kommunens mÄl om 45 % mindre per capita utslÀpp
av CO2e Är 2020 inte uppnÄs i vare sig referens- eller aktörsscenariot..
Det negativa spelet - RÀdsla i relation till varför vi spel
I den hÀr undersökningen ska jag undersöka nÀrmare motiveringen till varför man
spelar spel i relation till negativa upplevelser i spel. Undersökningen ska ge
ökad förstÄelse för hur man som spelutvecklare motiverar mÀnniskor till att
spela dataspel och tvspel. Motiveringen Àr viktig inom spel pÄ grund av att
spel krÀver spelarens interaktion i vÀrlden för att storyn/spelet ska gÄ
framÄt. Det Àr ocksÄ viktigt att spelutvecklare fÄr en ökad kunskap om hur man
fÄr spelaren att kÀnna en kÀnsla som rÀdsla i ett spel. Som spelutvecklare
sjÀlv vill jag kunna pÄverka spelaren under spelomgÄngen med nÄgon form av
kÀnsla eller budskap.
Motivation. Kan lÀraren pÄverka elevers studiemotivation?
Sammanfattning
Som lÀrare möts jag varje dag av elever som sÀger att de Àr studiemotiverade eller att de inte Àr studiemotiverade. Det Àr inte sÄ att de alltid anvÀnder ordet studiemotivation utan uttrycker det pÄ olika sÀtt. Vissa elever arbetar medvetet och energiskt medan andra arbetar mindre mÄlmedvetet. Till detta finns flera förklaringar men en av bidragande orsaker Àr studiemotivation. Jag Àr intresserad av att veta vad som fÄr dessa elever att agera som de gör vare sig de kÀnner sig studiemotiverade eller inte.
Syftet med studien Àr att undersöka om lÀraren kan pÄverkar elevers studiemotivation, och i sÄ fall hur? Syftet Àr Àven att studera hur studiemotivation respektive frÄnvaro av studiemotivation ter sig hos eleven.
Studien Àr en kvalitativ studie i form av en halvstrukturerad intervju.
Verkligt vÀrde Àr det som bestÄr : En studie av Private Equity och deras fo?rma?ga att skapa besta?ende va?rde i portfo?ljbolag
Denna studie underso?ker huruvida Private Equity-bolag lyckas skapa besta?ende operationellt va?rde i fo?rva?rvade portfo?ljbolag. Studien beaktar ma?tt som reflekterar utvecklingen fo?r olika intressentgrupper i syfte att a?ska?dliggo?ra Private Equity-bolagens sammantagna bidrag till va?rdeskapande. Underso?kningen a?r av kvantitativ karakta?r och a?r baserad pa? ett urval av 19 svenska bolag som under a?ren 1999-2008 fo?rva?rvats och avyttrats av ett Private Equity-bolag.
Stadsförflyttningen av Kiruna : en undersökning av hur byggnadsminnena Hjalmar LundbohmsgÄrden, Kiruna stationshus samt Kiruna stadshus pÄverkas
Kiruna stad kom till Är 1900 dÄ kronan antog stadsplanen. Stadens grundare Àr gruvföretaget LKAB (Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag). Det Àr tack vare jÀrnmalmen i Kiruna som gruvföretaget etablerade sig dÀr och samhÀllet vÀxte fram. LKABs förste disponent Hjalmar Lundbohm anses vara skaparen av Kiruna dÄ han sÄg till sÄ att samhÀllet blev ett mönstersamhÀlle.JÀrnmalmen bryts i en av vÀrldens största underjordiska gruva, denna gruva lutar in mot staden vilket har gjort att sprickor och deformationer har drabbat marken. Detta har lett till att det mÄste ske en stadsomvandling, nya Kiruna flyttas österut mot Tuolluvaara.
Dro?mmar : att na? fram till publiken med ka?nsla och budskap
Tack vare mitt intresse fo?r livemusik och den magi som kan skapas i kontakten mellan artister och publik har jag i det har examensarbetet genomfo?rt tva? musikproduktioner, i konsertform, som handlar om dro?mmar. Mitt syfte med dessa musikproduktioner har prima?rt varit att underso?ka hur man som artist, genom musik och interfolierade mellanpartier - alltsa? den verbala kommunikationen mellan la?tar under en konsert som kommunikationsmedel, na?r ut till sin publik. De tva? musikproduktioner som jag genomfo?rt och som utgo?r mitt examensarbetes praktiska del har sin utga?ngspunkt i ett manus som jag skrev och en given la?tlista.