Vår uppsats diskuterar hur skolan och föreningar bidrar med en demokratisk fostran av barn och ungdomar. Vi driver tesen att föreningar kan komplettera skolan i att förmedla demokratiska ideal. Med demokratiska ideal menar vi värnandet om alla människors lika värde och förmågan att samarbeta med andra i en demokratisk anda. Vi har utgått från Dahl's institutionella demokratikriterier, den deliberativa demokratiskolan och det sociala kapitalet.Vi har använt oss av tidigare empirisk forskning kring hur skolan respektive föreningar förvaltar den teori vi utgått från. Vi har sedan jämfört resultaten för att se vari olikheterna ligger och om föreningar kompletterar skolan.Resultatet vi fått fram är en verifiering av vår hypotes.

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; Stützle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

Examensarbetets syfte har i ett första skede varit att genomföra en litteraturstudie av interkulturell forskning. Utifrån de fyra temana, Mångkultur, Värdegrund, Demokrati och Språk som framkommit vid litteraturstudien har jag sedan genomfört en tematisk dokument- och intervjustudie med utgångspunkt från de fyra kategorierna. Syftet har varit att se hur kategorierna i den interkulturella forskningen kommer till uttryck i gymnasieskolans läroplan och i några samhällslärares tankar kring deras egen undervisning. Lärarnas svar relateras till vad som står i läroplanen och till tankegångarna hos forskarna. En interkulturell pedagogik, läroplanen samt lärarintervjuerna beskriver hur mångfald utvecklar, breddar och fördjupar elevers lärande i vår mångkulturella kontext. Skolan behöver dock fortgående skapa reflektion och medvetenhet kring den kulturella mångfalden för att skapa förståelse inför elevers olikheter.

Genom att undersöka implementeringen av tre delar av Guatemalas fredsavtal som vi anser ha stor betydelse för uppbyggnaden av en rättvis och fungerande demokratisk stat försöker vi utvärdera huruvida det råder demokratisk fred i landet. Traditionellt bygger teorin på att två demokratiska stater löper mindre risk att hamna krig med varandra, men den är även gällande för interna stridigheter i samma avseende att en stabil demokrati är fredligare. Således borde freden vara hållbar i Guatemala om det råder demokratisk fred vilket är fredsavtalets mål. Genom en kvalitativ studie prövar vi fredsavtalets mål mot tillståndet i dagens Guatemala och kommer fram till att om än demokrati existerar är den inte stabil..

AbstractSierra Leone is a very poor country in Africa. Botswana is another country, that has a similar history and the same deposit; diamonds. Botswana has reached economic growth and democracy and Sierra Leone has not.The purpose with this study is to explain why Botswana is more democratic and has reached a better result economic than Sierra Leone.The questions in this study are:What explains the democratic and the economic results in Sierra Leone and Botswana?* Dahl?s institutions that furthers a polyarchy?* Gunnarsson?s and Rojas? institutional explanations?* Diamond?s and Morlino?s ?rule of law??* Other explanations or a combination of the above-mentioned explanations?The method that has been used in this study is a comparative case study with a qualitative contents analysis. The result is that it?s hard to say that one explanation is the right one.

I den här studien kommer jag att jämföra läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet och förskoleklassen i Sverige och Grekland. Valet av länderna förefaller naturligt eftersom jag är en grekiska som lever i Sverige. Intresset väcktes av diskussioner om en gemensam europeisk arbetsmarknad, vilket var resultat av EU:s intentioner som vi har sett via bland annat bolognaprocessen. Syftet är att kartlägga de lik- och olikheterna som finns mellan de två läroplanerna. Fokus läggs på värdegrund och demokrati.

I denna studie får ni ta del av nio pedagogers tankar och erfarenheter kring barns delaktighet och inflytande i tre olika förskolor. Vår studie är baserad på fokusgruppsintervjuer för att kunna ta del av pedagogers beskrivning om hur de arbetar med inflytande och delaktighet och hur det synliggörs för både barn, föräldrar och pedagoger. Via videoobservationer vill vi få en bild av hur verksamheten fungerar praktiskt och möjligheten att titta på och tolka pedagogernas förhållningssätt till barnen. Vår studie är baserad på kvalitativ forskningsmetod. Genom att vi tagit del av olika teorier och tidigare forskning har vi kunnat få fram ett resultat som visar på att barns delaktighet och inflytande synliggörs först och främst genom den pedagogiska dokumentationen. Med hjälp av pedagogernas kompetenser, barnsyn och förhållningssätt arbetar de med barns inflytande och delaktighet som en grund i förskolans dagliga verksamhet. Nyckelord: barnsyn, delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, pedagogisk dokumentation..

Sanningskommissioner är organ som har använts i länder efter inbördes kriser för att göra upp med det förflutna, men som inte har juridisk makt. En sanningskommission kan ses som ett led i en demokratiseringsprocess och är således ett steg på vägen till konsoliderad demokrati.Vi har gjort en komparativ studie mellan Argentina och El Salvador, eftersom båda dessa länder har använt sig av varsin sanningskommission. Resultatet av kommissionernas arbete fick olika följder i de båda länderna. I Argentina har man gått vidare till domstol medan man i El Salvador tillämpar en amnestilag. Denna skillnad beror bla.

Syftet med denna undersökning är att se hur barns inflytande och delaktighet kommer till uttryck i förskolans verksamhet. Det som undersöks är om barn får möjlighet att vara delaktiga i sin vardag och om barn får möjlighet till inflytande och hur det i så fall är kopplat till demokratiarbetet. Genom att höra både vuxnas och barns olika svar på frågan om barn ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan blir eventuella skillnader och likheter mellan dessa grupper synliggjorda. I detta arbete görs undersökningen ute på en förskola där två avdelningar deltar i mitt arbete. Denna studie är baserad på en kvalitativ forskningsmetod och tillvägagångssättet har varit semistrukturerade intervjuer.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka vad som kan tänkas påverka rektorers beslut att tillåta eller neka Sverigedemoraterna tillträde till gymnasieskolan. Vi vill undersöka vilka förutsättningar, argument och överväganden som rektorer påverkas av och baserar sina beslut på. Vi har som utgångspunkt att ett deliberativt demokratiideal förordas i den svenska skolan. Därför blir det intressant att dessutom undersöka hur rektorerna förhåller sig till deliberativ demokrati i deras beslut. Vi har använt oss av diskursanalys som teori och metod i vårt arbete, tillsammans med deliberativ demokratiteori.

Sammanfattning Andersson Nina och Arnesson Hanna (2013). Barn kan...! En studie av förskollärares resonemang kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen på förskolan. Malmö: Lärande och samhälle, Malmö högskola Syftet med denna studie är att diskutera hur några förskollärare resonerar kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen på förskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur resonerar förskollärare kring vardagsdilemman som rör barns delaktighet i och inflytande över planerade aktiviteter? Hur anser förskollärare att man kan skapa möjligheter för barnen att påverka aktiviteters innehåll och utformning? För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit del av teori och tidigare forskning som har fungerat som ett verktyg för att analysera vår empiri. Några av de teoretiska begrepp som varit användbara för vår studie är Demokrati, Barnperspektiv och barns perspektiv, Bristdiskurs och kompetensdiskurs och utforskande arbetssätt.

Uppsatsen studerar demokratiaspekter i den skånska revisionen. Forskarnasoenighet om påståendena; "i revisionens arbete innefattas enbart ekonomi" och"revision har kvalitativa och demokratiska aspekter" genomsyrar uppsatsen. Medhjälp av idéanalys studeras granskningsrapporter utförda åren 2002 och 2008 utavRegion Skånes revisorer. Region Skåne som självstyrelseorgan bildades avekonomiska och demokrasiska syften. Utifrån demokratiska teorier,ansvarsfördelning, insyn och öppenhet undersöks granskningsrapporterna.

Jag ville med denna uppsats undersöka likheter och skillnader mellan det tjeckoslovakiska samhälleliga och politiska systemet under reformförsöket 1968 och göra en jämförelse med det sovjetiska systemet på samma område under den tiden. Jämförelsen kom att handla om mänskliga rättigheter, censur och yttrandefrihet. För detta ändamål gjorde jag en litteraturstudie samt en jämförelse mellan systemen och kom fram till att det är stor skillnad mellan Tjeckoslovakien under reformförsöket 1968 och Sovjetunionen. Detta byggde jag på Barry Buzans kriterier för vad som kännetecknar en stat. Tjeckoslovakien hade en demokratisk tradition, medan Sovjetunionen inte hade det.

Syftet med denna intervjustudie är att ge pedagogens perspektiv på det demokratiska uppdraget i dagens skola och på några faktorer som påverkar förutsättningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats då vi genomfört intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år, År 1-3. I resultatet synliggörs att lärarna anser demokratiuppdraget väsentligt i undervisningen men att de upplever det svårt att prioritera demokratiuppdraget jämfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation på hur de intervjuade lärarna beskriver sitt arbete i klassrummet. Lärarnas syn på förutsättningarna för sitt arbete varierar.

Arbetet har syftat till att studera Järvalyftet i norra Stockholm och hur dialogen med de boende i området genomförts gällande främst den fysiska planeringen. Med avseende på den fysiska planeringen avses här hur Svenska Bostäders och Stockholms Stads planer på ombyggnationer/ renoveringar av befintliga bostäder och dialogprocessen har skett med de boende. Arbetet har undersökt om det uppkommit protester på grund av bristande förankring av dessa planerna hos de boende och hur dessa har behandlats. Vidare så har utvalda demokrati- och planeringsteorier studerats för att se om dessa kan appliceras i processen för att kunna utläsa om de de praktiska delarna kan knytas an till dessa. Intervjuer har gjorts med nyckelpersoner för att se om processen ändrats och med vilka verktyg man nåt ut med till medborgarna.