Sökresultat:
2146 Uppsatser om För- och nackdelar - Sida 65 av 144
Projektkvaliet : en diskussion kring kvalitet i projekt
Bakgrund: Valet av projekt som arbetsform framstÀlls i litteraturen som efterstrÀvansvÀrt dÄ det medför flertalet organisatoriska fördelar vilket borde innebÀra ett intresse av att studera dess kvalitet. KvalitetstÀnkande vad gÀller projekt Àr traditionellt starkt knutet till projektets output men arbetssÀttet med vilket output realiseras omnÀmns inte i samma utstrÀckning nÀr man talar om kvalitet i projekt. Syfte: Syftet Àr att bidra till förstÄelsen av hur begreppet kvalitet anvÀnds i projektspecifika sammanhang. Genomförande: Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie och den empiriska informationen samlades in genom tre intervjuer. TvÄ av intervjuerna utfördes pÄ projektorganiserade företag och den tredje utfördes med en konsult som arbetar inom uppsatsens specifika problemomrÄde.
InternprissÀttning inom processindustrin: en fallstudie av
driftsorganisationen inom pappersindustrin
Sedan 1950-talet har trenden för företag gÄtt mot mer decentraliserade organisationer för att klara den ökade konkurrensen pÄ marknaden. Decentralisering av ansvar medför emellertid att informationsasymmetri uppstÄr och företagsledningen tappar sÄledes kontroll över ansvarsenheterna. För att sÀkerstÀlla att de olika ansvarsenheterna skall handla i enlighet med företagsledningens intressen krÀvs ett vÀl utformat ekonomiskt styrsystem. Ett ekonomiskt styrsystem kan i princip utformas pÄ mÄnga olika sÀtt, varav internprissÀttning Àr en metod för att lösa styrproblematiken. I teorin skapar internprissÀttning ett antal fördelar sÄsom styreffekter, motivation och bÀttre resultatbedömning.
Hinder för och vÀgar till smÀrtdokumentation : En empirisk studie av Àldre i sÀrskilt boende eller med hemsjukvÄrd
Gruppen Àldre kommer att öka i antal och dÄ smÀrta ökar med Älder kommer fler individer att ha ont. Fler Àldre med smÀrta stÀller större krav pÄ hÀlso- och sjukvÄrden. Studiers visar att sjuksköterskors bild och de Àldres upplevelser av smÀrta inte alltid stÀmmer överens samt att det finns brister i smÀrtdokumentation. Syftet med studien var att belysa smÀrtdokumentation hos en grupp Àldre i sÀrskilt boende eller med hemsjukvÄrd. Materialet analyserades med en kvantitativ beskrivande metod och en kvalitativ innehÄllsanalys.
Betygskriterier i dagens skola : En studie kring arbetet, Äsikterna och förestÀllningarna gÀllande betygskriterier bland lÀrare i grundskolans senare Är
Mitt syfte med arbetet Àr att undersöka vilka olika metoder lÀrare anvÀnder sig av för att framstÀlla och förmedla betygskriterier till sina elever. Dessutom avser jag att ta reda pÄ vad lÀrare har för Äsikter kring betygskriterier, sÄvÀl fördelar som nackdelar. Slutligen kommer jag att utreda hur lÀrare uppfattar elevers instÀllning till betygskriterier. För att uppnÄ mitt resultat har jag genomfört individuella intervjuer med lÀrare pÄ grundskolans senare Är.Min studie har visat att framstÀllning och förmedling ligger helt pÄ lÀrarens bord att ansvara över. Jag har funnit fyra olika modeller för hur framstÀllningen sker och tre olika sÀtt som förmedlingen sker pÄ.
Pedagogisk dokumentation - Hur hinner vi med den ocksÄ?
Syfte: VÄrt syfte med denna studie Àr att försöka fÄ en fördjupad förstÄelse av hur pedagoger ser pÄ tidsaspekten som ett hinder för arbetet med pedagogisk dokumentation och vi Àr intresserade av hur pedagogisk dokumentation kan bli en integrerad del i det pedagogiska arbetet.
FrÄgestÀllningar: Hur kan pedagogisk dokumentation bli en integrerad del av arbetet? Hur kan barnen bli delaktiga och fÄ inflytande i den pedagogiska dokumentationen? Hur fÄr förskollÀrare tiden att rÀcka till sÄ att de hinner med reflektionerna kring den pedagogiska dokumentationen?
Metod: Vi har utgÄtt frÄn ett tolkande perspektiv. UtifrÄn halvstrukturerade intervjuer av fem förskollÀrare har vi gjort en kvalitativ studie.
Teoretisk referensram: VÄr tolkning grundar sig i Lev Vygotskijs sociokulturella teori, Michail Bachtins tankar om dialogiska möten och det konstruktionistiska perspektivet.
Empirisk insamling: I den empiriska insamlingen framkommer likheter och skillnader i förskollÀrarnas arbetssÀtt. Vi har sett fördelar och nackdelar med dessa arbetssÀtt men tiden nÀmner alla som en utmaning i arbete med pedagogisk dokumentation.
Slutsats: Pedagogisk dokumentation tar tid och vi mÄste lÄta den ta tid, framförallt i början. Det Àr viktigt att bÄde kollegor och barn Àr delaktiga i dokumentationen och reflektionen, och om pedagogisk dokumentation ska bli en integrerad del i vardagen Àr tvungna att Àndra pÄ gamla strukturer.
Motorikpedagogik - finns det?
Sammandrag
Mitt syfte Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger anvÀnder sig av motorisk trÀning i kombination med massage i skolverksamheten. Jag har utgÄtt frÄn följande frÄgor i mitt arbete: Hur arbetar nÄgra pedagoger i de tidigare Ären med massage i skol- och förskoleverksamheten och hur pÄverkar detta barns motorik och kroppsuppfattning? Vilka förÀndringar har pedagogerna sett hos eleverna sen de införde massage respektive motoriktrÀning? Vilka för- och nackdelar eller rent av problem har pedagogerna stött pÄ sen de började med massage och motoriktrÀning med sina elever? Undersökningen genomförs kvalitativt genom intervjuer och observationer med tre pedagoger verksamma bÄde inom förskolan och inom grundskolans tidigare Är. I den empiriska delen undersökte jag hur pedagoger arbetar med massage och motorik i skolverksamheten. Mitt resultat visar att informanterna tycker det Àr viktigt att man Àgnar sig Ät motorisk trÀning och att det Àven Àr av vikt att lÀgga mer fokus pÄ massage/avslappning, eftersom dagens barn Àr stressade och behöver lÀra sig att slappna av
Mina slutsatser Àr att motorisk trÀning i kombination med massage leder till att barnen och eleverna utvecklar sin kroppsuppfattning och kan hjÀlpa dem att bÄde slappna av och öka sin koncentration, vilket i slutÀndan kan leda till bÀttre studieresultat..
Datorsimuleringar och visualiseringar för byggnadsindustrin. En studie av BIM-teknikens möjligheter
BIM har varit ett hett Àmne pÄ byggmarknaden de senaste Ären. NÄgra företag har varit snabba och vÄgat satsa pÄ den nya tekniken sedan flera Är tillbaka. Andra företag stÄr fortfarande i startgroparna och övervÀger fördelar mot nackdelar. Andra företag vÀljer att inte utnyttja den nya tekniken alls.Förkortningen BIM stÄr för byggnadsinformationsmodellering (Building Information Modeling) och begreppet har en bred definition. En byggnadsinformationsmodell utgörs av en 3D-modell som förutom det visuella Àven innehÄller information om de olika objekten i modellen.
Flexibelt arbete inom en offentlig IT-verksamhet : hur arbetstagare ser pÄ sitt arbete i förhÄllande till arbetsgivarens syn
FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.
ANVĂNDNING AV SMS OCH MMS I SVENSKA STORFĂRETAG
AnvÀndningen av mobila tjÀnster har ökat kraftigt de senaste Ären, inte bara med privata abonnemang utan Àven vid anvÀndning med företagsmobiler. VÄr undersökning syftar till att öka förstÄelsen för anvÀndande av SMS och MMS inom Svenska storföretag. Den modell vi utarbetat som stöd beskriver spridningen av SMS och MMS i organisationer. Den del av modellen vi undersöker behandlar innovationen, dess attribut och hur den brukas i företagen. Vi har intervjuat 20 representanter frÄn 50 av Sveriges största företag om hur de anvÀnder teknologierna i sin kontakt med anstÀllda och samarbetspartners samt vilka för- och nackdelar de ser med teknologierna.
Ordningsbetyget : för och nackdelar
The main aim of this essay was to find out what kind of advantages and/or disadvantages giving marks in pupils order and behaviour can cause for their development of knowledge and emotional and social skills. We let teachers answer a questionnaire about giving marks in pupils order and behaviour. We have also interviewed one person that was involved to prepare the latest curriculum in 1994, Lpo 94, and they decided that Swedish teachers do not have the right competence to judge ones order or behaviour. We have also looked at different theories about: mark as motivation, mark as information, mark as control, self-fulfilling prophecy, emotional disorders and gender, with whom we analyse the fact to give marks in order and behaviour.What we can establish is that giving marks in pupils order and behaviour seems to bring more disadvantages than advantages. Boys mature later than girls and have there for, in general, not as good behaviour as the girls have in the classroom.
Mot ett ledningsperspektiv : I segmentrapportering
Bakgrund och problem: FrÄn och med 2005 Àr det obligatoriskt för alla börsnoterade företag inom EU att tillÀmpa IFRS, International Financial Reporting Standards, vid upprÀttandet av koncernredovisningen. En av dessa standarder Àr IAS 14, segmentrapportering. Den reglerar hur rörelsegrenar, affÀrsomrÄden och marknadsomrÄden ska redovisas. Nu finns ett utkast till standard frÄn International Accounting Standards Board (IASB) som Àr tÀnkt att förÀndra och förbÀttra gÀllande standard avseende segmentrapportering, IAS 14. Syfte: Att undersöka vad revisorer, företag och analytiker tror om den föreslagna förÀndringen av segmentrapporteringen och vilka konsekvenser det kan medföra.
Ett europeiskt smÄmÄlsförfarande
Förordningen om inrÀttande av ett europeiskt smÄmÄlsförfarande (EG) nr. 861/2007 trÀdde ikraft den 1 augusti Är 2007. Förordningen tillÀmpas fullt ut frÄn och med 1 januari Är 2009. Förordningen tillÀmpas i samtliga medlemsstater utom i Danmark. Förfarandet som inrÀttas genom förordningen utgör endast ett alternativ till befintliga rÀttegÄngsförfaranden.
Att kommunicera pÄ distans: En kvalitativ studie
Utvecklingen av teknik och tekniska hjĂ€lpmedel har lett till att det finns fler sĂ€tt att lĂ€ra ut pĂ„ Ă€n de traditionella klassrumslektionerna. Studenterna behöver inte vara bundna till en specifik tid eller plats, nĂ€r lĂ€randet kan göras mobilt. Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka hur studenter vid distanskurser upplever att kommunikationen fungerar samt vilka för- och nackdelar de finner. Ă
tta intervjupersoner har intervjuats i arbetet och de utförda intervjuerna har transkriberats och tolkats. Det framkom att intervjupersonerna till största del anvÀnde e-mail och icke-verbala chattar för att kommunicera med varandra och med lÀrare.
Elevers uppfattningar om betyg och betygssÀttning : en enkÀtundersökning i Är 9
Examensarbetet syftar till att ge en bild av elevers attityder och uppfattningar om betyg. Efter en inledande genomgÄng av de svenska betygssystemens historia samt en litteraturstudie kring det nu rÄdande betygssystemet, presenteras resultatet av en enkÀtundersökning utförd bland 88 elever i Ärskurs 9. Studien innefattar betygens pÄverkan pÄ elever i avseende pÄ motivation, stress och press, sjÀlvförtroende och identitet samt tÀvlan mellan elever. Vidare uttalar eleverna sig om kraven pÄ godkÀnd i kÀrnÀmnena inför gymnaiset, en betygsfri skola, det nuvarande betygssystemets för- och nackdelar samt hur vÀl rÀttvisa och god information frÄn lÀrarnas sida stÀmmer överens med deras erfarenheter. Resultatet överensstÀmmer till stor del med tidigare forskning och visar att flertalet elever upplever stress över betygen, att ett dÄlig betyg sÀnker sjÀlvförtroendet och att det i viss mÄn förekommer tÀvlan mellan elever om betyg.
BeslutanderÀtt vid gemensam vÄrdnad: definition av barnets bÀsta, krav pÄ konsensus vid gemensam vÄrdnad samt föreslagen tvistelösningsmodell
Syftet med arbetet Àr att undersöka beslutanderÀtten vid gemensam vÄrdnad samt konsekvenserna av att vÄrdnadshavare inte kan enas i frÄgor som rör barnet. Uppsatsen har genomförts med hjÀlp av traditionell juridisk metod. Det rÀttsliga förhÄllandet mellan barn och förÀldrar stadgas i FB. De senaste lagÀndringarna angÄende vÄrdnad trÀdde i kraft 2006. De nya vÄrdnadsreglerna syftade till att stÀrka barnperspektivet och tydliggöra principen om barnets bÀsta.