Sök:

Sökresultat:

13440 Uppsatser om För tidigt födda barn - Sida 35 av 896

Barn med sÀrskilda rÀttigheter och inkludering pÄ förskolan

Meningen med denna uppsats Àr att undersöka hur Reggio Emilias pedagogik och dess insatser korresponderar med inkludering i "en skola / förskola för alla"..

Inkludering av barn i behov av stöd : en studie utifrÄn pedagogers perspektiv

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka typer av svÄrigheter/problem som pedagoger pÄ olika förskolor avser nÀr de talar om barn i behov av stöd. Syftet har ocksÄ varit att undersöka hur förskolan arbetar för att inkludera barn i behov av stöd i barngruppen och hur inkluderingen fungerar. Kvalitativ studie har genomförts och den data som samlats in har varit kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att de barn som Àr i behov av stöd uppfattas olika av pedagogerna. En av pedagogerna menade att barn med eller i behov av diagnoser Àr barn i behov av stöd.

Halland och hallÀnningen - en studie av hur beskrivningen av Halland och hallÀnningen har sett ut frÄn tidigt 1800-tal till mitten pÄ 1900-talet

Föreliggande uppsats har behandlat hur beskrivningen av Halland och hallÀnningen (hallÀndskheten) sett ut frÄn tidigt 1800-tal till mitten pÄ 1900-talet. Syftet har varit att se om det funnits nÄgon kontinuitet i beskrivningarna, dvs. i de vÀrden man tillskrivit Halland och hallÀnningen, samt att se hur beskrivningarna har förÀndrats. KÀllmaterialet har bestÄtt utav litteratur frÄn uppsatsen tvÄ undersökningsperioder:1800?1880 och 1920?50.

Sjukgymnasters erfarenhet av smÀrtproblematik hos barn och ungdomar

Muskuloskeletal smÀrta Àr vanligt förekommande hos barn och ungdomar. Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters erfarenhet av smÀrtproblematiken hos barn och ungdomar. Studien utfördes genom kvalitativ intervju av 10 sjukgymnaster frÄn Finland och Sverige. Sjukgymnasterna arbetade inom primÀrvÄrd och hade sÀrskild erfarenhet av arbete med barn och ungdomar. Studien har en multipel fallstudiedesign som analyserades genom manifest innehÄllsanalys.

HĂ€lsosamtal i tidig graviditet : En kvalitativ intervjustudie med barnmorskor.

Bakgrund: Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja mÀnniskors förÀndring av sina levnadsvanor. Alla kvinnor ska erbjudas ett tidigt hÀlsosamtal vilket Àr av stor vikt för att identifiera ohÀlsosamma levnadsvanor. I arbetet med att motivera patienten till förÀndring Àr motiverande samtal (MI) en beprövad samtalsmetod som barnmorskan kan anvÀnda i samtalet med den gravida kvinnan. Effekterna av motiverande samtal har visat sig ha en gynnsam verkan pÄ flera hÀlsorelaterade beteenden sÄsom bruk av alkohol, tobak och andra droger, kost och fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors erfarenheter av och instÀllning till hÀlsosamtal i tidig graviditet.Metod: Studien var empirisk och har en kvalitativ ansats och bygger pÄ Ätta enskilda intervjuer. Datamaterialet analyserades med innehÄllsanalys enligt Graneheim ochLundman (2004).Resultat: I resultatet framkom sex kategorier som besvarade studiens syfte.

SJUKSK?TERSKANS N?DV?NDIGA KUNSKAPER F?R TIDIG IDENTIFIERING AV SEPSIS P? AKUTMOTTAGNINGEN En litteratur?versikt

Bakgrund: Sepsis ?r ett allvarligt tillst?nd d?r kroppens immunf?rsvar reagerar oproportionerligt kraftigt vilket kan orsaka livshotande svikt av vitala organfunktioner d?r tidig uppt?ckt har en betydande roll f?r patientens ?verlevnad. Sjuksk?terskan p? akutmottagningen har en viktig roll i den tidiga identifiering av sepsis vilket ?r ett komplext uppdrag d? sepsis har en diffus symtombild, ett individuellt f?rlopp, och snabbt kan f?r?ndras. Det st?ller krav p? sjuksk?terskans kunskap f?r att kunna arbeta i enlighet med k?rnkompetensen s?ker v?rd f?r att minska lidande och r?dda liv. Syfte: Vilka kunskaper beh?ver sjuksk?terskan ha f?r att tidigt kunna uppt?cka sepsis p? akutmottagningen. Metod: Strukturerad litteratur?versikt baserad p? 12 originalartiklar med b?de kvalitativ-, kvantitativ- och mixad design h?mtade fr?n databaserna PubMed, Cinahl och Scopus. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs analysmodell i fem steg f?r litteratur?versikter, och presenteras i tre huvudteman samt ett antal underteman. Resultat: Analysen resulterade i tv? huvudkategorier med tv? subkategorier vardera: 1) Kunskap om befintlig evidens; a) symptom och tecken vid sepsis b) rutiner och screeningsverktyg.

Sjuksköterskans preventiva arbete mot övervikt och fetma bland barn

Övervikt och fetma bland barn Ă€r ett stort folkhĂ€lsoproblem. Sjuksköterskan möter barnet i primĂ€rvĂ„rden och inom skolhĂ€lsovĂ„rden. Syftet med studien var att undersöka vad som kan pĂ„verka sjuksköterskans preventiva arbete mot övervikt och fetma bland barn i Ă„ldern 6-12 Ă„r. Studien genomfördes som en litteraturstudie dĂ€r 10 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet framkom fyra kategorier av redskap som kan pĂ„verka sjuksköterskans preventiva arbete mot övervikt och fetma bland barn.

Hastigheter i omrÄden dÀr barn vistas : PÄverkan av förÀldraskap och Älder

Socialstyrelsen uppger att under perioden 1999-2003, var transportolycksfall den vanligaste typen av olycksfall som ledde till döden bland barn mellan 0-17 Är och enligt VÀgverket klarar ett barn sig pÄ egen hand i trafiken först vid 11-12 Ärs Älder. Detta borde innebÀra att barn Àr mycket utsatta nÀr de vistas i trafiken och personer som kör bil mÄste vara medvetna om detta.Syftet med denna uppsats var att undersöka hur erfarenhet av barn och erfarenhet av trafik inverkar pÄ bilisters egna uppfattningar om hastigheter i trafikomrÄden dÀr barn vistas. Operationaliseringen av erfarenhet av barn och erfarenhet av trafik gjordes genom förÀldraskap och Älder. FörÀldrar antogs ha mer erfarenhet av barn Àn icke-förÀldrar och Àldre (35-46 Är) antogs ha mer erfarenhet av trafik Àn yngre (20-26 Är). För att undersöka skillnader mellan dessa grupper genomfördes en förstudie med fokusgrupper följt av en enkÀtundersökning som huvudstudie.Resultaten visar bland annat att förÀldrar uppgav att de normalt sett tenderar att hÄlla lÀgre hastigheter Àn icke-förÀldrar i olika trafikmiljöer dÀr barn kan vistas.

Mamma jag vill? En kandidatuppsats om hur företag kan nÄ det sekundÀra segmentet barn, för att pÄverka förÀldrarnas val av resor

Syftet med denna uppsats Àr att understryka barnens betydelse i familjens beslutsfattande, samt att erbjuda riktlinjer för hur företag kan nÄ detta sekundÀra segment. För att belysa detta resonemang har vi valt att studera resebranschen, en bransch dÀr barn inte kan verka sjÀlva. VÄr hypotes Àr att barn, i vissa familjer, deltar i den köpprocess som föregÄr valet av resemÄl. Vi har i huvudsak anvÀnt oss av litteraturstudier men Àven utfört en empirisk undersökning som grundar sig i intervjuer med barn, 3-10 Är gamla. Vi anser att barn pÄverkar sina förÀldrars konsumtion och de bör sÄledes vara en viktig mÄltavla för marknadsföring Àven för produkter, som inte Àr direkt Àmnade för dem.

"Tack för maten!"- Miljöns pÄverkan pÄ barns ordval

PÄverkar dagomsorgen ett barns sprÄkutveckling, och i sÄ fall hur?I den hÀr uppsatsen undersöks just den frÄgan. Jag har, under tvÄ veckor, besökt och spelat in Ätta femÄriga barn (fyra barn frÄn dagis och fyra barn frÄn dagmammegrupper.) och deras sprÄk, för att uppmÀrksamma och jÀmföra eventuella skillnader och / eller likheter. I  uppsatsen diskuteras bland annat frÄgor som Finns det nÄgon skillnad i ordförrÄdets utveckling hos dagbarn, jÀmfört med dagisbarn? och Finns det nÄgon skillnad i barnens ordval?Ett stort tack till de barn och fröknar som deltog i undersökningen..

Dialogen mellan pedagoger och barn pÄ tvÄ förskolor

Dialogen mellan barn och pedagoger pÄ tvÄ förskolor.

Livskvalitet, coping, socialt stöd och sjukdomens pÄverkan pÄ familjen hos förÀldrar till hjÀrtsjuka barn : en litteraturstudie

Syftet med detta arbete var att beskriva situationen för förÀldrar till barn med medfött hjÀrtfel. Denna studie riktade in sig pÄ förÀldrarnas livskvalitet, de copingstrategier de anvÀnde sig av i vardagen för att hantera situationen, det sociala stöd de ansÄg att de fÄr, samt hur sjukdomen pÄverkar familjen..

Kan ett beteende förÀndras? : En kvalitativ studie av fyra kvinnor som vÀxt upp i hem med alkoholmissbruk och genomgÄtt en Vuxna Barn-behandling

Syftet med studien var att öka kunskapen om och förstÄelsen av beteenden som vuxna barn till alkoholmissbrukare kan ha. Det Àr en kvalitativ studie dÀr fyra kvinnor intervjuats för att fÄ en beskrivning av deras erfarenheter av att vÀxa upp i ett hem med alkoholmissbruk, hur de uppfattar att deras beteende pÄverkats och förÀndrats efter att ha genomgÄtt en Vuxna Barn-behandling. En expertintervju har gjorts med en terapeut för den Vuxna Barn-behandling som intervjupersonerna genomgÄtt för att fÄ reda pÄ vad den innebÀr. UtifrÄn tidigare forskning och övrig empiri har vi fÄtt fram vilka karaktÀristiska beteenden ett barn till alkoholmissbrukare kan ha. Studien har utgÄtt frÄn tvÄ vetenskapsfilosofiska positioner, hermeneutiken och fenomenologin.

Familjehemmets biologiska barn : En kvalitativ fallstudie om fyra biologiska barns upplevelser av att vÀxa upp med placerade barn i det egna hemmet

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie Àr att undersöka och fÄ en djupare kunskap om biologiska barns upplevelser av att ta emot och leva med familjehemsplacerade barn i familjen. För att fÄ svar pÄ detta har vi undersökt hur uppvÀxten för biologiska barn i familjehem kan se ut, hur det placerade barnet har pÄverkat förÀldrarnas uppmÀrksamhet gentemot de biologiska barnen samt hur de biologiska barnen beskriver att deras uppvÀxt har pÄverkat dem. Samtliga fyra intervjupersoner har vuxit upp som biologiskt barn i samma familjehem och Àr idag mellan 22-30 Är. I denna kvalitativa fallstudie samlades datamaterialet in med semistrukturerade intervjuer dÀr fyra teman ingick. Det insamlade materialet bearbetades med tolkande fenomenologisk analysmetod.

Tvillingar i förskolan : En kvalitativ studie av hur pedagoger i förskolan arbetar med tvillingars individuella utveckling i barngruppen

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur nÄgra pedagoger i barngruppen arbetar med tvillingars individuella utveckling. Om de arbetar enligt ett sÀrskilt arbetssÀtt och i sÄ fall hur de gör det. Syftet innefattar Àven att ta reda pÄ förÀldrars syn pÄ hur förskolan arbetar med att stÀrka deras tvillingars individuella utveckling. Syftet inbegriper Àven att ta reda pÄ hur tvillingar utvecklas gentemot varandra och sina jÀmnÄriga kamrater.Intervjuer med fem pedagoger som har tvillingar i sin barngrupp och sex förÀldrar som har sina tvillingar placerade i denna verksamhet, har genomförts. Utöver detta har observationer i dessa barngrupper genomförts.

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->