Sök:

Sökresultat:

1076 Uppsatser om Förövare. - Sida 58 av 72

Barns inflytande i förskolan : Àr det nÄgon skillnad mellan en Reggio Emilia inspirerad förskola och en icke profilerad förskola?  en intervjustudie om fyra förskollÀrares synsÀtt pÄ barns inflytande.

Detta Àr ett examensarbete om fyra förskollÀrares syn pÄ barns inflytande och syftet Àr att jÀmföra, en sÄ kallad komparativ studie, Reggio Emilia inspirerade förskolors syn med icke profilerade förskolors. Studien genomfördes i form av intervjuer med fyra förskollÀrare pÄ tvÄ olika icke profilerade förskolor och pÄ tvÄ olika Reggio Emilia inspirerade förskolor. Samtliga Àr kommunala . Enligt litteratur och forskning som ingÄr i studien sÄ Àr barns inflytande och kÀnsla av delaktighet en förutsÀttning för lÀrande. Det Àr ocksÄ en förutsÀttning för att barn ska förstÄ innebörden i begreppet demokrati att de pÄ förskolan introduceras till vad begreppet innebÀr. Förskolan ska lÀgga grunden till de demokratiska medborgare som samhÀllet efterfrÄgar och detta Àr ocksÄ utförligt beskrivet i Lpfö 98 som de icke profilerade och Reggio Emilia inspirerade förskolorna följer.

Bra internkontroll tack vare SOX? Vardet vÀrt kostnaderna?

Inledning: I början av millenniet uppdagades Enron- och Worldcomskandalerna i USA, vilkaskulle fÄ konsekvenser för den interna kontrollen i form av Sarbanes Oxley Act (SOX). En avde viktigaste delarna med SOX Àr paragraf (section) 404 som sÀger att revisorn ska granskaoch uttala sig om den interna kontrollen. Detta gjorde att man var tvungen att arbeta fram ettkontrollsystem som revisorn sedan kunde granska. Vid tidpunkten för lagens tillkomst fannsdet i Sverige ett antal bolag som var registrerade pÄ den amerikanska börsen och som dÀrmedblev skyldiga att följa lagen. De flesta företag som var registrerade dÄ har nu valt attavregistrera sig frÄn den amerikanska börsen och lyder dÀrför inte lÀngre under denna lag.VÄr övergripande frÄgestÀllning lyder: ?Vilka erfarenheter har svenska företag dragit av SOXoch i vilken utstrÀckning anvÀnder man sig fortfarande av processer kopplade till dettaregelverk?? För att fÄ svar pÄ detta har vi formulerat tre underliggande frÄgestÀllningar:· Hur förberedde sig USA-noterade företag i Sverige för SOX?· Hur arbetade USA-noterade företag i Sverige med SOX?· Vilka rutiner frÄn SOX finns kvar i företagens verksamhet idag och varför?Metod: Vi har i vÄr uppsats valt ut tre företag, SKF, Volvo och Swedish Match, som alla hardet gemensamt att de har avregistrerat sig frÄn den amerikanska börsen.

IT-implementeringsprojekt pÄ sjukhus ? En rationell process?

Svensk sjukvÄrd började rörelsen mot elektroniska patientjournalsystem nÄgonstans under början av nittiotalet. Idag har praktiskt taget alla landsting sjukhusövergripande IT-system för hanteringen av patientinformation. Dessa (ofta stora) implementeringsprojekt har i mÄnga fall haft problem och det finns dÀrför anledning att undersöka förutsÀttningarna för sÄdana projekt. Ur ett samhÀllsperspektiv finns mycket att tjÀna om man kan undvika dessa införandeproblem och förbÀttra implementeringsprocessen i denna typ av organisationer. Givet en syn pÄ sjukhus som en kraftigt institutionaliserad organisation finns anledning att ifrÄgasÀtta tillÀmpligheten av, vad som kan betecknas som, klassisk organisationsteori.

Hur redovisar stora svenska företag nedskrivningsprövningar av goodwill i Ärsredovisningen? : ? en kvantitativ studie av Industri och Finansbranschen.

Med grund i kundens förÀndrade roll pÄ marknaden har företag pÄ olika sÀtt tvingats Àndra sina produkt- och tjÀnsterbjudanden för att bÀttre möta kundens mer specifika önskemÄl och krav. NÄgot som kommit att bli allt vanligare och anvÀndbart Àr att i varierande utstrÀckning involvera kunden i processen med att skapa den optimala produkten eller tjÀnsten. Att involvera sina kunder i skapandet av produkten pÄstÄs, tack vare graden av individanpassning, öka sannolikheten för att kunden ska bli nöjd. Kunden Àr idag dessutom mer mogen Àn tidigare och kompetent nog att kunna involveras i olika steg i skapandet av produkten. Ytterligare en effekt av den ökade kundnytta som kommer med medskapandet betonas vara en stÀrkt relation mellan företag och kund. En stark relation menas öka sannolikheten att fÄ behÄlla de kunder företaget en gÄng lyckats vÀrva.

Egenskaper i utomhusmiljön som skapar förutsÀttningar för fysisk aktivitet hos barn

Torget har alltid varit en viktig del av staden och en sammanfogande knutpunkt för stadens karaktÀr, gator och byggnader. MÀnniskan har under historiens lopp samlats pÄ stÀdernas torg i samband med torghandel och olika slag av socialt umgÀnge. Torgen anvÀnds Ànnu idag som mötesplatser och marknadsplatser. Stora Torget i Enköping har lÀnge varit hjÀrtat för MÀlardalens handel tack vare nÀrheten till vattnet och till de större stÀderna Stockholm, VÀsterÄs och Uppsala. Syftet med kandidatarbetet Àr att skapa ett gestaltningsförslag för Stora Torget i Enköping.

Intern marknadsföring leder till servicekvalitet : En fallstudie av Jerns

Den svenska detaljhandelns försÀljning har stadigt ökat under de senaste Ären. En av de starkaste tillvÀxterna under Är 2006 stÄr skobranschen för. Svenskar i gemen konsumera mer och intresset för skor har aldrig varit större. Störst pÄ den svenska skomarknaden idag Àr Nilson Group som har 25 procent av den totala marknaden, det vill sÀga att vart fjÀrde par skor som sÀljs i Sverige kommer frÄn nÄgon av deras butiker.En modeorienterad bransch som skor konkurrerar naturligtvis med design. Dock hÀvdar ledande befattningshavare inom branschen att de ska sÀrskilja sig ?genom att kunna erbjuda service och medarbetare som kan skor?, det vill sÀga servicekvalitet och kunskap Àr viktiga konkurrensfördelar i försÀljningsledet.

Sjuksköterskors upplevelser av bemötande av anhöriga vid ett akut omhÀndertagande : en kvalitativ studie

LÀndryggsbesvÀr förekommer frekvent hos personal inom hemsjukvÄrd och hemtjÀnst, trots anpassningar och förbÀttrad arbetsmiljö i hemmen. Arbetet bestÄr Àven av leveranser och transporter, vilket leder till att personalen i allt högre grad behöver anvÀnda bilen. Det kan bli mÄnga i och urstigningar i bil under ett arbetspass, vilket skulle kunna pÄverka besvÀren ytterligare i lÀndryggen. Hittills finns problemet inte beskrivet i litteraturen.Syftet med denna studie har varit att kartlÀgga vilka besvÀr som personalen har, vilka arbetsuppgifter som personalen upplever som anstrÀngande, samt vilka faktorer som kan pÄverka hÀlsan sÄvÀl negativt som positivt. Ett specifikt syfte har ocksÄ varit att studera vilken betydelse anvÀndandet av bil som transportmedel i tjÀnsten kan ha för besvÀr i lÀndrygg, samt kartlÀgga önskemÄl pÄ utformningen av bil.Tack vare en positiv attityd frÄn chefer och personal i Ystad kommun har det varit möjligt att utföra observationsstudier, intervjuer och slutligen en enkÀtundersökning bland 178 individer av kommunens personal.Studien visar att personalen har mest besvÀr med lÀndrygg, tÀtt följt av skuldror och nacke.

Delad glÀdje - dubbel glÀdje? : En kvantitativ studie om co-creations pÄverkan pÄ relationen och Word-of-Mouth

Med grund i kundens förÀndrade roll pÄ marknaden har företag pÄ olika sÀtt tvingats Àndra sina produkt- och tjÀnsterbjudanden för att bÀttre möta kundens mer specifika önskemÄl och krav. NÄgot som kommit att bli allt vanligare och anvÀndbart Àr att i varierande utstrÀckning involvera kunden i processen med att skapa den optimala produkten eller tjÀnsten. Att involvera sina kunder i skapandet av produkten pÄstÄs, tack vare graden av individanpassning, öka sannolikheten för att kunden ska bli nöjd. Kunden Àr idag dessutom mer mogen Àn tidigare och kompetent nog att kunna involveras i olika steg i skapandet av produkten. Ytterligare en effekt av den ökade kundnytta som kommer med medskapandet betonas vara en stÀrkt relation mellan företag och kund. En stark relation menas öka sannolikheten att fÄ behÄlla de kunder företaget en gÄng lyckats vÀrva.

Implementering av öppna dagvattenanlÀggningar i innerstaden: En studie för att undersöka lÀmpligheten med öppna dagvattenlösningar i det befintliga stadsrummet

Morgondagens samhÀllen stÄr inför stora utmaningar sÄsom att hantera den ökande mÀngden intensiva och extrema nederbördstillfÀllen som förvÀntas att komma i framtiden. Lösningen finns i att planera och tÀnka pÄ helheten om hur stÀderna pÄ bÀsta sÀtt kan utformas med hjÀlp av funktionella öppna dagvattenlösningar för att ge en bra och effekt avrinning. Det gÀller ocksÄ att skapas förstÄelse att öppna dagvattensystem bidrar med positiva effekter till samhÀllet, t.ex. genom att bli en resurs för stadens vegetation och grönomrÄden och dÀrav Ästadkomma grönare och vackrare stÀder (HÄllbar dag- och drÀnvattenhantering, 2011)och som gynnar folks hÀlsa(Viklander & Blecken 2012). Det urbana kretsloppet, skriver Butler & Davies (2011), ersÀtter en del av det naturliga kretsloppet och Lidström (2012) förklarar att det urbana kretsloppet lÄnar vatten frÄn det naturliga och skapar dÄ en extra loop för vattnets vÀg genom cirkel. Butler & Davies (2011) förklarar hur viktigt det Àr att det finns en förstÄelse kring konsekvenserna som uppstÄr nÀr en del av det naturliga hydrologiska kretsloppet ersÀtts med en artificiell del för den urbana miljön.

Datormodellering av en vÀrmelagrande konstgrÀsplan : En temperaturstudie över ett Är för en uppvÀrmd konstgrÀsplan

I SkattkÀrr har en konstgrÀsplan projekterats med uppvÀrmning för att kunna anvÀndas vintertid dÄ snö och kyla sÀtter stopp för aktiviteter pÄ en ouppvÀrmd konstgrÀsplan. I SkattkÀrr finns inte möjligheten att ansluta anlÀggningen till ett fjÀrrvÀrmenÀtverk. Tekniken som valts för att vÀrma planen Àr istÀllet en typ av geoenergi dÀr PVC-rör ligger under konstgrÀsplanens ytskikt. Intill planen finns totalt 31 borrhÄl. Ur borrhÄlen hÀmtas vÀrmen frÄn berget med kollektorslangar och leds ut till en rörslinga under planen.

Visuell butikskommunikation - en studie om Lindex arbetsprocess: frÄn huvudkontor genom butik till kund

Titel: Visuell butikskommunikation - en studie om Lindex arbetsprocess: frÄn huvudkontor genom butik till kund UtgivningsÄr: 2013 Författare: Hannah Franzén, Lisa Gustavsson Handledare: Susanne Edström Examinator: Martin Behre Företagen pÄ dagens globala marknad mÄste hela tiden utveckla nya metoder för att kunna konkurrera i kampen om kunderna. Att arbeta med den visuella butikskommunikationen kan vara ett sÀtt att vinna fördelar pÄ i dagens handel. DÄ kunderna har sÄ mÄnga försÀljningskanaler att vÀlja bland för att fÄ sina behov och önskemÄl tillfredsstÀllda, mÄste en butik stÄ ut ur mÀngden samt vara tydlig i sin kommunikation. Författarna till den hÀr uppsatsen ser en utveckling av denna typ av kommunikation som kommer vara Ànnu viktigare i framtiden och har dÀrför valt att behandla pÄ detta omrÄde. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur vÄrt fallföretag Lindex arbetar med sin visuella butikskommunikation, frÄn huvudkontor genom butik till kund.

Tysk jÀtte med goda förutsÀttningar? : En marknadsanalys av nyetablerade Media Markt

Trots att vi idag konsumerar hemelektronikprodukter som aldrig förr stÄr hemelektronikbranschen inför en tuff framtid. Dagens största aktörer Elgiganten, Siba och ONOFF har fÄtt en ny stor aktör att konkurrera med, den tyska lÄgpriskedjan Media Markt. Den 28 september 2006 öppnade Media Markt sitt första av 30 planerade varuhus i Kungens Kurva i Stockholm med affÀrsidén ?det bredaste sortimentet till de lÀgsta priserna?. Media Markts frÀmsta konkurrent Elgiganten reagerade direkt med att stÀmma Media Markt för falsk marknadsföring.Syftet med denna uppsats Àr att genom en fallstudie kartlÀgga och analysera Media Markts förutsÀttningar att lyckas pÄ den svenska marknaden genom att besvara följande frÄgor:· Varför valde Media Markt att gÄ in pÄ den svenska hemelektronikmarknaden?· Hur ser Media Markts marknadssituation ut idag?· Vilka förutsÀttningar har Media Markt att konkurrera med de stora etablerade hemelektronikföretagen, frÀmst Elgiganten?Uppsatsen avgrÀnsas till att behandla Media Markt och Àven Elgiganten i Kungens Kurva.Information har samlats in dels genom artiklar frÄn Internet och tidningar men Àven genom en intervju som gjordes med Media-Saturns marknadsansvarige Andre Wedin.

En jÀmförelse av hund, lama och Äsna som boskapsvaktare i Sverige

Med anledning av vargens (Canis lupus) Äteretablering i Sverige presenteras och jÀmförs de boskapsvaktande djuren hund (Canis lupus familiaris), lama (Lama glama) och Äsna (Equus asinus). Boskapsvaktande djur anvÀnds sedan lÀnge i mÄnga rovdjurstÀta lÀnder, men i Sverige anvÀnds idag frÀmst rovdjurssÀkra stÀngsel för att hindra varg frÄn att riva fÄr (Ovis aries). StÀngsel Àr dock kostsamma och begrÀnsar dessutom betesytan. Under 2006 hade 32 % av fÄrflockarna i USA hundar, 14 % lamor och 9 % Äsnor som vaktdjur. En boskapsvaktande hund mÄste vÀxa upp i en fÄrflock för att socialiseras med fÄren.

Omstrukturering = effektivisering?

I dagens förÀnderliga vÀrld sker omstruktureringar av företag relativt ofta, mÄnga gÄnger strÀvarföretagsledningen efter att nivÄn pÄ effektivisering ska öka. Det Àr mycket vanligt att olikamoderna koncept införs beroende pÄ vad som ligger i tiden. Varje ledare har sitt egna recept pÄvad de tror Àr lösningen pÄ organisationens problem, och gÄr dÄ in och ?sopar? lite för att snyggatill företagets ?siffror?. Företaget som har studerats befinner sig i lÀkemedelsbranschen och dÀrmarknadens och omgivningens krav stÀndigt ökar.

Stora Torget i Enköping : visionen om ett grönt torg fullt av liv

Torget har alltid varit en viktig del av staden och en sammanfogande knutpunkt för stadens karaktÀr, gator och byggnader. MÀnniskan har under historiens lopp samlats pÄ stÀdernas torg i samband med torghandel och olika slag av socialt umgÀnge. Torgen anvÀnds Ànnu idag som mötesplatser och marknadsplatser. Stora Torget i Enköping har lÀnge varit hjÀrtat för MÀlardalens handel tack vare nÀrheten till vattnet och till de större stÀderna Stockholm, VÀsterÄs och Uppsala. Syftet med kandidatarbetet Àr att skapa ett gestaltningsförslag för Stora Torget i Enköping.

<- FöregÄende sida 58 NÀsta sida ->