Syftet med denna uppsats Àr att undersöka deltagares upplevelser av och tankar kring hÀstunderstödd terapi. UtifrÄn detta studerar vi hur hÀstunderstödd terapi Àr en del av socialt arbete. Detta har vi undersökt utifrÄn följande frÄgestÀllningar: ?Hur talar deltagarna om hÀstens roll och betydelse i den hÀstunderstödda terapin??, ?Hur beskriver deltagarna att hÀstens nÀrvaro pÄverkar deras fÀrdigheter och kÀnslor?? och ?Hur upplever deltagarna hÀstunderstödd terapi som behandlingsmetod?? Studiens empiri hÀrrör frÄn intervjuer med fem deltagare i hÀstunderstödd terapi. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur socialsekreterare sjÀlva ser pÄ sitt bemötande gentemot klienter och vilka faktorer som omgÀrdar detta. För att förstÄ detta har vi anvÀnt oss av maktperspektivet, relationsperspektivet samt begreppet grÀsrotsbyrÄkrater. För att fÄr en fördjupad förstÄelse har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi genomfört kvalitativa intervjuer med Ätta socialsekreterare fördelade pÄ tre socialkontor. För att nÄ vÄrt syfte hade vi tre frÄgestÀllningar som berörde vad som upplevs som ett gott/mindre gott bemötande, hur det vÀrderas, vilka förutsÀttningar som föreligger samt hur klienterna pÄverkar socialsekreterarnas bemötande. Vi har kunnat se att socialsekreterarna vÀrderar bemötandet mycket högt och att det Àr en förutsÀttning för att kunna fÄ till ett bra arbetsklimat.

Uppsatsen syfte Àr att beskriva och analysera Private Equity bolags styrning av portföljbolag, för att dÀrmed implicit studera Àgarnas roll i den vÀrdeskapande processen. Metod: Deduktiv ansats och kvalitativ metod. Teori: Teorikapitlet Àr indelat i tre olika delomrÄden, vilka enligt tidigare forskning visar pÄ vÀrdeskapande i en Buyout transaktion. Empiri: Uppsatsen empiriska underlag bestÄr av fyra intervjuer. Slutsats.

Integration Àr ett komplext begrepp som kan ses utifrÄn flera perspektiv och synvinklar. Dramapedagogik emellertid utgÄr frÄn olika typer av vÀrdeord baserade i en gemensam vÀrdegrund. Centrala begrepp i detta Àr demokrati, acceptens och alla mÀnniskors lika vÀrde. Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga, systematisera och problematisera forskning om hur drama kan anvÀndas, eller har anvÀnts i integrationssyfte. Hur ser dialogen ut inom forskningsfÀltet drama och integration? Vad sÀger det om dramapedagogikens betydelse i integrationsprocesser? Kan man urskilja nÄgra teman och i sÄ fall vilka?Som metod anvÀnds en litteraturstudie med en kvalitativ ansats som vilar pÄ utvalda begrepp som ingÄr i en integrationsprocess.Resultatet visar fyra olika kategorier dÀr drama anvÀnds som metod i integrationsprocesser.

Syftet med studien var att belysa barns upplevelse av att ha astma. För att kunna besvara syftet valdes en kvalitativ metod, dÀr materialet bestod av fem intervjuer med barn i mellanstadieÄldern. Resultatet visade att barnen pÄ flera olika sÀtt kÀnner sig begrÀnsade i sin vardag. FrÀmst Àr det kÀnslan av att inte kunna göra samma sak som kamraterna som upplevs som mest begrÀnsande. Barnen beskrev ocksÄ.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje Ă„r ett stort antal mĂ€nniskor av vĂ„rdrelaterade infektioner nĂ€r de vĂ„rdas pĂ„ sjukhus. VĂ„ren 2010 blev ca 10% av de patienter som varit inneliggande pĂ„ somatiska avdelningar runt om i Sverige smittade, vilket medförde förlĂ€ngd vĂ„rdtid och ökad kostnad för samhĂ€llet. Även om tillĂ€mpning av hygienrutiner sker för att förhindra smittspridning av vĂ„rdrelaterade infektioner varierar följsamheten av handhygien mellan yrkesgrupperna. Syfte: Att undersöka faktorer som pĂ„verkar sjukvĂ„rdspersonals följsamhet av handhygien, som ett led för att förhindra uppkomst av vĂ„rdrelaterade infektioner. SjukvĂ„rdspersonal definieras i den hĂ€r litteraturöversikten som sjuksköterskor och lĂ€kare.

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.

Magisteruppsatsen undersöker Stockholmsbörsens informationsreglers förenlighet med den effektiva markndashypotesen. En Kvalitativ metod anvÀnds och reglerna undersöks med hjÀlp av praxis frÄn AktiemarknadsnÀmnden och Stockholmsbörsens disciplinnÀmnd samt genom intervjuer med personer frÄn olika delar av finansbranschen..

Bakgrund: Ätstörningar Ă€r allvarliga hĂ€lsoproblem som drabbar 15- 114 per 100 000 kvinnor i Sverige varje Ă„r. En Ă€tstörning karakteriseras som en ihĂ„llande dysfunktion i ett Ă€tbeteende eller ett viktkontrollerande, som evident försĂ€mrar den fysiska hĂ€lsan eller pĂ„verkar förmĂ„gan att fungera psykosocialt. DĂ„ unga kvinnor insjuknar kan familjen skuldbelĂ€ggas som orsaken till Ă€tstörningen, dĂ€rför har de ibland uteslutits frĂ„n behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att belysa familjens betydelse för unga kvinnors behandling av Ă€tstörningar. Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

BAKGRUND: I bakgrunden har jag lÀst forskning som behandlar matematiken iförskolan. Forskning belyser vikten av att det börjas redan i förskolan med attsynliggöra matematiken för att barnen ska fÄ en kunskapsgrund att stÄ pÄ och iframtiden kunna utveckla sitt matematiska tÀnkande.SYFTE: Studien syftar till att undersöka pedagogers uppfattning av och arbete medmatematik i förskolan i BorÄs Stad dÀr det satsats pÄ kompetensutveckling imatematik.METOD: Studien grundar sig pÄ en kvalitativ metod dÄ det genomförts kvalitativaintervjuer med fyra pedagoger.RESULTAT: Kompetensutvecklingen har lett till mer medvetenhet om vadmatematik Àr hos pedagoger. De ger exempel pÄ hur de arbetar med matematikoavsett Älder pÄ barnen i vardagen, i leken, i rutinerna och i olika teman.Pedagogerna anser att det Àr i förskolan grunden sÀtts för barns fortsattamatematiklÀrande och de betonar vikten av att pÄvisa matematiken i vardagen förbarnen. Resultatet som framkom var att matematikplattformen inte anvÀndes i sÄstor utstrÀckning som det var tÀnkt frÄn kommunens sida..

Syftet med vÄr uppsats Àr att fÄ fördjupade kunskaper om hurbistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen upplever och betraktar vÄld inÀra relationer bland Àldre utifrÄn sin profession. Internationell forskningvisar att en av fyra Àldre riskerar att utsÀttas för vÄld och att mÄnga fallaldrig upptÀcks. VÄr undersökning har en hermeneutisk ansats och Àr avdeskriptiv karaktÀr. Vi har valt en kvalitativ metod med induktiv ansats.Insamlingen har skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuerdÀr fem bistÄndshandlÀggare delger sina upplevelser och erfarenheter.Studiens material analyserades dÀrefter med hjÀlp av tidigare forskning,socialkonstruktionism och Älderism. NÄgra av slutsatserna frÄn vÄr studieÀr att de fem informanterna uttrycker svÄrigheter dels i att upptÀcka vÄldet,dels i att ta upp frÄgan som kan vara kÀnslig eller att man sÀkert vill fÄbekrÀftat att det verkligen förekommer vÄld innan det förs pÄ tal..

SAMMANFATTNING Titel: Stressprevention hos skolbarn ? Skolsköterskors förebyggande insatserFörfattare: Bjurkvist Sara; Tydén TeijaInstitution: Institutionen för hÀlsa och lÀrande, Högskolan i SkövdeProgram/kurs: Examensarbete i omvÄrdnad, OM854A, 15 hpHandledare: Larsson MargarethaExaminator: Thorstensson StinaSidor: 21Nyckelord: skolsköterskor, stress, förebyggande, omvÄrdnad, barn ----------------------------------------------------------------------------------------------------- Bakgrund: Stress Àr ett vanligt hÀlsoproblem i dagens samhÀlle. Barn Àr lika utsatta som vuxna men har inte lika fullt utvecklad förmÄga att hantera den. Skolsköterskor möter barn i det dagliga livet och har möjlighet att förebygga stress.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur skolsköterskor arbetar med att förebygga stress hos barn.Metod: För studien anvÀndes en kvalitativ metod och resultatet analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys. 10 skolsköterskor intervjuades via e-post med öppna frÄgor.Resultat: Studien resulterade i fyra huvudkategorier och fyra underkategorier.

BAKGRUND: I bakgrunden belyser vi olika författare och forskares perspektivkring sprÄk. Inledningsvis definierar vi begreppet sprÄk, för attsedan beskriva vad LÀroplanen för förskolan tar upp. DÀrefterbeskriver vi barns sprÄkutveckling och redogör för vikten av ettsprÄkstimulerande arbete i förskolan. Pedagogers förhÄllningssÀttdiskuteras och vi tar upp lekens samt miljöns betydelse för sprÄket. Ibakgrundens sista del redogör vi för vÄr valda teoretiska ram.SYFTE: Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad olikaförskolors personal anser vara det centrala för sprÄkstimulering iförskolan.METOD: Vi har i denna undersökning anvÀnt oss av kvalitativ metod, medfenomenografi som ansats och intervju som undersökningsredskap.Sammanlagt har vi intervjuat nio pedagoger varav fem arbetar pÄ enSprÄkförskola och resterande pÄ tvÄ ?vanliga? förskolor.RESULTAT: I resultatet framgick likheter men framförallt skillnader mellanförskolorna.

Syfte:  Syftet a?r att underso?ka diskrepansen mellan Karria?rcentrums och studenternas uppfattningar av Karria?rcentrums verksamhet. Detta fo?r att kunna sta?rka sin image, identitet och profil fo?r att o?ka deltagandet pa? fo?rela?sningarna.  Metod och empiri: Studien baseras pa? en kvalitativ underso?kning i form av enskild intervju samt fokusgruppsintervju. De som studerats a?r Karria?rcentrum och studenter.

Vi har undersökt om konflikter förekommer i mindre omfattning i utomhusmiljö jÀmfört med inomhusmiljö och om barn och pedagoger hanterar konflikter pÄ olika sÀtt. Studien har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ metod. Genom semistrukturerade intervjuer med barn och pedagoger har vi fÄtt in den empiri som vi sedan analyserat. De intervjuade pedagogerna Àr eniga om att utomhusmiljön leder till fÀrre konflikter, medan merparten av de intervjuade barnen inte ser nÄgon skillnad mellan inomhus- och utomhusmiljö gÀllande konflikter. Pedagogerna anvÀnder sig till stor del av medling vilket anses vara en konstruktiv metod medan barnen försöker hantera konflikter sÄ gott de kan sjÀlva genom bland annat kompromissmetoder och anpassningsmetoder.