Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra gymnasielärare kan förhålla sig till undervisning i svensk grammatik. Den empiriska undersökningen genomfördes på två gymnasieskolor i södra Sverige och bestod av observation vid fyra tillfällen av de intervjuades lektioner och fyra intervjuer med lika många gymnasielärare. Resultatet för denna studie visar att grammatik integreras i ordinarie svenskundervisning i varierande utsträckning och att pedagogerna väljer att ibland synliggöra grammatiken för eleverna och ibland inte. Lärarna motiverade grammatikundervisningen utifrån lydelsen ?språkets bruk och byggnad? i Kursplanen för Svenska A, och de menade att grammatikundervisning kan vara språkutvecklande.

I detta arbete har vi undersökt hur fyra olika musiklärare når instrumentalelever med olika förutsättningar och personligheter genom att göra lektionerna så motiverande och givande som möjligt. Vi skapade fyra fiktiva elever som hade olika förutsättningar, ålder, personligheter och befann sig på varierande musikalisk nivå. Vi gjorde fyra intervjuer med bas- och ensemblelärare på kommunala musikskolan om hur de skulle gå till väga om de skulle undervisa dessa elever. När intervjuerna var gjorda jämförde vi informanternas tankar om individualisering med våra egna för att sedan framställa lektionsförslag för de fyra eleverna. När våra lektionsplaneringar var klara utvärderade vi dem för att se vilka för- och nackdelar förslagen hade.

Syftet med studien har varit att undersöka musikens funktion för människor och deras relation till musik, låttext och attribut i kontakt med musik i olika sammanhang. En empirisk undersökning i intervjuform har gjorts bland fyra akademiker från fyra olika studieområden, två kvinnor och två män. De fyra akademikerna har gemensamt att de lever på samma område och att de under fritiden kommer i kontakt med, både med varandra och med musikgenren dance musik. Undersökningen fokuseras därför på dessa akademikers förhållande till och användning av dance och vad för funktioner musiken har för dem. Litteratur och tidigare forskning används för att förtydliga begrepp, jämföra likheter och skillnader med akademikernas svar..

Syftet med studien är att undersöka hur åtta lärare i årskurserna tre och fyra på fyra olika skolor arbetar med läsundervisning och läsutveckling. Ytterligare ett syfte är att se om det finns skillnader mellan årskurs tre och fyra i deras syn på arbetet med läsundervisning och läsutveckling. Den metod som används till studien är intervjuer. Resultaten visar att lärarna använder sig av i stort sett samma metoder i sin undervisning då sju av lärarna till exempel har högläsning med sina elever. En skillnad mellan lärarna i årskurs tre och fyra som framkom under intervjuerna var deras olika förväntningar på sina elever.

Syftet med denna studie var att beskriva, analysera och öka förståelsen för hur dagens pedagoger i förskolan upplever utomhusmiljöns betydelse i den pedagogiska verkamheten. Inför studien så studerades tidigare forskning och samt läroplanen för förskolan, Lpfö98 (Skolverket, 2011). Efter detta så genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare aktiva inom olika förskolor i Norrland. Alla fyra förskollärare har helt olika förutsättningar när det kommer till utomhusmiljön. Utgångspunkten i tolkningen och analysen av intervjuerna har varit fenomenologi.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på om storylinemetoden ger måluppfyllelse mot grundskolans styrdokument och om storylinemetoden kan främja skolutveckling. Un-dersökningen gjordes inom ramen för aktionslärande. Med skolutveckling som mål kan man i ett aktionslärande knyta samman yrkespraktik och teori. Avdelningen som undersök-tes har under de senaste fyra åren genomfört fyra olika storyline. Barnen på avdelningen har gått i årskurs F-4 under dessa år.

Uppsatsens ämne är ?Tempusanvändning i skrift ? en jämförelsestudie av första- och andraspråkselever?. Informanterna är sammanlagt 14 elever, varav fyra elever är födda i Sverige samt har minst en svensk förälder; fyra elever är födda i Sverige men vars föräldrar är födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i år 1-5 och två elever kom i år 6-9. Syftet är att undersöka tempusanvändning i skrift bland första- och andraspråkselever på nationella provet i svenska i år 9. Särskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

I detta arbete undersöks det huruvida personer kan placera in animationsklipp, som skapats efter de skillnader som analyserats, i rätt kultur. För att besvara frågan har först en litteraturstudie genomförts som fokuserar på områdena kroppsspråk och kulturskillnader. Åtta animationer med fyra olika slags rörelser har skapats med ledning av studien, fyra av dem är influerade av japanskt kroppsspråk och fyra är influerade av amerikanskt kroppsspråk. Dessa animationsklipp utvärderades sedan genom en kvalitativ underöksning där det visade sig att de animationer vars rörelser är influerade av japanskt kroppsspråk var lättast att känna igen..

Detta examensarbete behandlar begreppet inlärningsstilar. Uppsatsen är en litteraturstudie där fyra forskare står i centrum: Rita Dunn, Michael Grinder, Eric Jensen samt Barbara Prashnig. Alla dessa fyra forskare har intressanta tankaromkring ämnet inlärningsstilar. Jag har valt att itta lite närmare på hur dessa fyra forskare förhåller sig till begreppen inlärning, inlärningsstilar samt inlärningssvårigheter. Syftet med uppsatsen är att öka min förståelse för hur elever lär sig.

Sammanfattning Syftet med undersökningen har varit att få en större förståelse för hur pedagoger arbetar med naturvetenskap i verksamheten. Jag har valt att använda mig av en intervjustudie för att förstå hur fyra förskolelärare vid fyra olika förskolor i Södra Sverige arbetar med naturvetenskap och hur de tolkar den reviderade läroplanen. Forskningen pekar på att många pedagoger finner att naturvetenskap är underutvecklat och att många har negativa erfarenheter från sin egen skolgång och att det kan vara en bidragande orsak till att ämnet inte drivs på ett sätt som många pedagoger hade önskat. Samtliga fyra pedagoger menar att det är bara fantasin och kreativiteten som sätter stopp för hur ?du? kan göra ämnet naturvetenskap roligt och lustfyllt..

Svensk dramadialog under tre sekel a?r ett projekt framtaget vid Uppsala universitet och inneha?ller en dramakorpus av 45 pja?ser fra?n 1725?2000. Syftet med den ha?r underso?kningen a?r att underso?ka utvecklingen av tilltal i fyra pja?ser med utga?ngspunkt i fyra dramer ur Svensk dramadialog under tre sekel. Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i tilltalen du och Ni men andra tilltal som exempelvis titlar, fo?rekommer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera vilken funktion skolbibliotek kan ha i skolorna 2013 i förhållande till skollagen och utifrån frågeställningar där skolbiblioteket analyseras utifrån fyra områden: rummet, medierna och informationssystemet, personalen samt eleverna. Metoderna som används för att genomföra denna studie är kvalitativa. Det innebär att fyra varianter av skolbibliotek undersöktes genom samtalsintervjuer med skolbibliotekspersonal, enkätfrågor till elever i årskurs nio samt enkätfrågor till rektorerna på de aktuella skolorna. Resultaten analyseras och jämförs i förhållande till hur ett skolbibliotek kan definieras. Resultaten visar att det är när områdena ovan är kompletta och sätts samman som skolbiblioteket får den funktion som efterfrågas i skollagen.

I föreliggande uppsats har jag auditivt och akustiskt undersökt tre ord uttalade av fyra manliga och fyra kvinnliga talare från två åldersgrupper (21-30 år och 61-73 år), alltså sammanlagt 24 ord. Syftet var att försöka hitta korrelat till röstens ålder hos normala röster..

Forskning har visat vilken betydelse den pedagogiska måltiden har för barns lärande i den pedagogiska verksamheten. Syftet med föreliggande uppsats var att beskriva förskollärares erfarenheter av den pedagogiska måltiden i förskolan. I studien medverkade fyra förskollärare från fyra olika förskolor. Intervjuer användes för att uppnå syftet och resultatet blev att samtliga förskollärare såg den pedagogiska måltiden som en viktig lärande situation för barnen. Studien visade även att samtliga fyra förskollärare hade liknande mål med den pedagogiska måltiden, som att t.ex.

Sammanfattning Syftet med undersökningen har varit att få en större förståelse för hur pedagoger arbetar med naturvetenskap i verksamheten. Jag har valt att använda mig av en intervjustudie för att förstå hur fyra förskolelärare vid fyra olika förskolor i Södra Sverige arbetar med naturvetenskap och hur de tolkar den reviderade läroplanen. Forskningen pekar på att många pedagoger finner att naturvetenskap är underutvecklat och att många har negativa erfarenheter från sin egen skolgång och att det kan vara en bidragande orsak till att ämnet inte drivs på ett sätt som många pedagoger hade önskat. Samtliga fyra pedagoger menar att det är bara fantasin och kreativiteten som sätter stopp för hur ?du? kan göra ämnet naturvetenskap roligt och lustfyllt..