TitelSamverkan för att hitta en UtvägFörfattareMalin Westmark och Åsa BorgKursUppdragExamensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet.Undersöka hur kommunikationen fungerar mellan Utväg och dess kontaktpersoner ur ett mottagarperspektiv.HandledareUlrika AnderssonTerminHöstterminen 2009SyfteAtt titta på hur kommunikationen fungerar mellan Utväg och dess kontaktpersoner.Metod och materialKvantitativ enkätstudie med de 41 kontaktpersoner som ingår i Utvägs nätverk.HuvudresultatMed hjälp av en enkät har vi undersökt hur kommunikationen fungerar mellan Utväg och deras kontaktpersoner. Resultaten visar att kommunikationen i dagsläget inte är tillfredställande. Detta resulterar i brister på kunskap inom kvinnofridsfrågor och problem att definiera uppdraget. För att råda bot på problemen bör Utväg ha en kontinuerlig kommunikation med kontaktpersonerna. Detta kan förbättras genom en uppdaterad e-postlista samt införande av nyhetsbrev.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur kommunala energibolag resonerar vid val av avskrivningsmetod samt hur kommunala energibolag har förberett sig inför införandet och hur de förhåller sig till implementeringen av komponentavskrivningar.Teorier: De teorier som använts i uppsatsen finner vi vara relevanta och applicerbara utifrån studiens syfte och frågeställningar. Vi har bl.a. använt oss av Burns & Scapens ramverk som ingår i den institutionella teorin, vilket är den teori som studien utgått ifrån.Metod: Studien utgår ifrån den kvalitativa ansatsen med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och dokumentgranskning.Empiri: Empirin innefattar intervjuer med 5 kommunala energibolag inkluderande granskning av relevant dokumentation.Slutsatser: Studien har visat att de kommunala energibolagen upplever avskrivningsval som en svårbedömd process som präglas av en inre tröghet på grund av påverkande faktorer och inrotade regler och rutiner. I och med tolkningen och införandet av BFNs regelverk avseende komponentavskrivningar har ett internt motstånd byggts upp på grund av svåra och godtyckliga bedömningar. Detta har bidragit till en spretighet, vilket har påkallat behovet av tydligare rekommendationer och direktiv.

Uppsatsen är en fallstudie över behovs-och deltidsanställdas kommunikationssituation på Ikea Svenska Försäljnings AB. Metoden är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Utgångspunkten är en kvantitativ enkätundersökning som jag gjort av företagets interna kommunikationskanaler. Resultaten av den ligger till grund för den fördjupande, kvalitativa undersökning som jag utfört i form av intervjuer med medarbetare på ett av Ikea-varuhusen..

Bostadsfra?gor utgo?r en stor del i samha?llsplanering, och boendesegregation har under de senaste a?ren uppma?rksammats. Syftet med denna masteruppsats a?r att analysera befolkningssammansa?ttningen i nyproducerade bostadsomra?den med sa?rskilt fokus pa? blandade uppla?telseformer som metod fo?r att uppna? social blandning. Uppsatsen a?r skriven pa? uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och grundas i en teori om att blandade uppla?telseformer bidrar till en o?kad social blandning och da?rmed ett mindre boendesegregerat samha?lle.

IT-system i de flesta organisationer består ofta av en stor mängd olika applikationer som är utvecklade under åren med varierad teknik på olika plattformar. Applikationerna kommunicerar med varandra över ett datanätverk, med den information och teknik som passade för ändamålet då de utvecklades. Med allt snabbare förändringstakt ökar behovet av applikationsintegration. För att hantera komplexiteten används i allt större omfattning någon form av Message Oriented Middleware (MOM) som bas för kommunikation mellanapplikationer. Då applikationer ansluts genom ett centralt MOM-system möjliggörs kommunikation som baseras på en-till-många, vilket skapar förutsättningar för en specifik variant som kallas för publish/subscribe.

Bakgrund: Varje år drabbas runt 30 000 svenskar av stroke och nästan en tredjedel av dem får afasi. Afasi innebär en förlust eller försämring av språksystemet som förekommer efter en hjärnskada. Patienter med afasi upplever detta tillstånd som en förlust av sin autonomi vilket påverkar livskvaliteten negativt. Att vårda någon som drabbats av afasi ställer särskilda krav på sjuksköterskan, både för att hitta nya vägar till kommunikation och för att kunna ge en så god vård som möjligt. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva komponenter som kan påverka kommunikationen med patienter som drabbats av afasi efter stroke utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod: Uppsatsen är en litteraturstudie där åtta kvalitativa artiklar, publicerade mellan åren 2000- 2012, ingår. Valda artiklar berör kommunikation mellan sjuksköterskan och patienter som drabbats av afasi efter stroke.

Efter riksdagsvalet 2022 ingick Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna ett politiskt samarbetsavtal, det s? kallade Tid?avtalet. Avtalet representerar en politisk kurs?ndring i svensk v?lf?rdspolitik, d?r fr?gor om kriminalitet, migration och effektivisering av v?lf?rden ges en central plats. Syftet med denna studie ?r att analysera hur socialt arbete och v?lf?rd representeras i Tid?avtalet och vilka implikationer dessa representationer har f?r socionomers professionella roll och social arbetares yrkesetik.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur pedagoger anser att de arbetar med Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) och vad förskollärarna har för åsikt om TAKK. Studien är en kvalitativ undersökning utifrån en fenomenologisk teori. Metoden som har använts är kvalitativa intervjuer. I studien har sju förskollärare på tre olika förskolor intervjuats. Resultatet som kom fram var att alla var positiva till TAKK och det kom även fram att pedagogerna använder sig av TAKK i verksamheten olika alltifrån nästan ingenting, till att använda sig av TAKK alltid under den dagliga verksamheten allt beroende på behovet att teckna till barn i behov av särskilt stöd.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka hur sändares kommunikation av återkoppling till mottagare upplevdes av sändare respektive mottagare. Undersökningsgruppen bestod av åtta deltagare tillhörande två undergrupper, fyra sändare och fyra mottagare där varje sändare hade en arbetsmässig koppling till en av mottagarna. Fokus låg på deltagarnas subjektiva upplevelser av återkopplingssituationer i arbetet och utgick från tre teoretiska teman; kanal, innehåll och tydlighet. Det insamlade materialet analyserades genom en hybrid av deduktiv och induktiv tematisk analys. Resultatet visade att både sändare och mottagare av återkopplingen upplevde den fysiskt närvarande kanalen som den starkaste, effektivaste och mest förekommande.

Communication is an important part of any multi-agent system. There are different ways of communicating and they have different effects on a multi-agent system. This project describes and evaluates two different ways of communication, implicit and explicit. To compare the two methods, two experiments have been executed. The result of the experiments have been compared and discussed.

För att en organisation ska kunna skapas, existera och utvecklas är internkommunikation en grundförutsättning, vilket gör att hela organisationen drabbas om kommunikationen inte fungerar. En god internkommunikation kan lyfta en verksamhet, motivera och öka känslan av delaktighet hos de anställda och generera arbetsglädje och positiv effekt på de anställdas arbetsinsats, vilket i slutänden har stor inverkan på organisationens resultat och framgång.Studien baseras på en kvalitativ undersökning av internkommunikationen ur ett systemteoretiskt perspektiv på ett medelstort bilföretag i södra Sverige. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts på två olika anläggningar med intervjupersoner från organisationens olika nivåer. Studien syftar till att öka kunskapen kring vilka kommunikationsstrukturer, rutiner och kanaler som skapar bäst förutsättningar för en effektiv internkommunikation med inriktning mot kommunikationen mellan ledning och medarbetare.Resultatet visar att det cirkulerar stora mängder information dagligen i organisationen. De anställda efterfrågade tydligare kommunikationsstrukturer, beskrivningar av kommunikationsansvar samt informationspolicys.

Arbetet koncentrerar sig kring viktiga faktorer hos en lärares personlighet, kommunikation och känslor i en lärare-elevrelation. I litteraturgenomgången belyses olika faktorer i dessa tre områden som kan påverka relationen ur ett lärarperspektiv. Dessa faktorer är bland andra självförståelse, självanalys, intuitivt lyssnande och empati. Empirin är uppbyggd kring en kvalitativ studie där tre lärare och en elevassistent på en grundskola har intervjuats för att ta reda på deras uppfattningar kring de områden som nämns här. Det framkom att de flesta respondenter var medvetna om ovannämnda områden och deras betydelse för relationen.

Måltidskunskap är ett relativt nytt och outforskat området. Forskare menar att måltiden är en diffus sak att undersöka och att det krävs mer djupgående forskning kring ämnet. Den nordiska forskning som gjorts delar upp måltiden i fem aspekter. En av dessa aspekter är mötet. Mötet är en stor del i gästens helhetsupplevelse då det är där all kontakt med personalen sker.

Denna aktionsforskningsstudies syfte är att få kunskap om hurkommunikationen ser ut mellan eleverna i matematikämnet genom attskapa en kommunikativ undervisningsmiljö, där eleverna ges möjlighetatt lära av varandra. Tidigare forskning visar att kommunikationen ärviktig i matematik. Forskning visar bland annat att kommunikation imatematik är viktig för att eleverna ska få en begreppsförståelse. På deberörda skolorna i studien var detta något som behövde utvecklas.Utgångspunkten för studien har varit ett sociokulturellt perspektiv.Eleverna har fått arbeta med laborativt material i matematik inomområdena problemlösning samt längd och volym i mindre grupper.Aktionen har dokumenterats med videoinspelningar som transkriberatsoch analyserats. Metoden för analysarbetet har varit en sociokulturellaktivitetsanalys där den sociala interaktionen i förhållande tillkommunikationen studerats.

En chef använder olika färdigheter i sin vardag t ex kommunikation,relationsskapande och beslutsfattande. Likväl som chefen agerar med olikaledarstilar utifrån kontexten och medarbetarna. Kvaliteten på chefensfärdigheter och agerande kan bedömas i en medarbetarenkät därmedarbetaren även bedömer sitt och gruppens välbefinnande. Enmedarbetarenkät ska vara ett stöd för chefen att utveckla sitt ledarskap ochsin verksamhet. Denna uppsats analyserar de tio bästa och de tio sämstaenheterna från en medarbetarenkät i ett landsting.