Sök:

Sökresultat:

1402 Uppsatser om Förändrade roller - Sida 31 av 94

VĂ€gledaren och omvalet

Syftet med detta examensarbete var att utifrÄn gymnasieskolans reformering av programstrukturen studera studie- och yrkesvÀgledarens roll vid gymnasieelevers omval. Vi har gjort en kvalitativ studie och har i denna intervjuat sju vÀgledare pÄ gymnasieskolor i en medelstor stad i SkÄne. Studiens huvudsakliga resultat Àr att det efter den femtonde september (brytdatum för omval) inte finns nÄgra specifika riktlinjer frÄn varken styrdokument, rektor eller vÀgledaren sjÀlv för hur vÀgledaren ska hantera omvalen, nÄgot som utgör ett stort problem för vÀgledarna. Studien har i analysen Àven lyckats urskilja fem olika roller vÀgledarna antar; rollen som specifik grindvakt, rollen som generell grindvakt, rollen som informatör, rollen som medlare och rollen som elevens representant. Studien har ocksÄ kommit fram till att den nya gymnasiereformen inte Àr kompatibel med de AllmÀnna rÄden för studievÀgledning. Nyckelord: Omval, grindvakt, vÀgledare, roll, riktlinjer.

Vem Àr lÀraren i klassrummet? : En kvalitativ studie om hur lÀrare skapar, agerar och upprÀtthÄller sin lÀrarroll i klassrummet

Syftet med denna studie Àr att ur ett aktörsperspektiv fÄ en djupare förstÄelse för hur gymnasielÀrare skapar, agerar och upprÀtthÄller sin lÀrarroll i klassrummet. Studien anvÀnder sig av interaktionsteorier för att kunna förklara hur lÀrare vÀljer att uppföra sig i interaktion med elever. Studien utfördes med en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer och en intervjuguide. Fem gymnasielÀrare som arbetar pÄ samma skola med olika Àmnen intervjuades. Den insamlade empirin har analyserats utifrÄn Herbert Blumers symboliska interaktionism och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv av individers roller.Resultatet i studien visar att gymnasielÀrarna vet hur de vill bli uppfattade av elever och att de reagera i klassrumssituationer utan att ha aktivt förberett sig inför interaktionen med eleverna.

Team: Effektiva och vÀlkoordinerade - tillfÀlliga som stabila?

PÄverkas sammanhÄllning, koordination, kommunikation, och effektivitet i tillfÀlliga team, som inte Àr trÀnade tillsammans eller inte kÀnner varandra sedan tidigare? Hur skiljer sig tillfÀlliga team frÄn stabila team, som bland annat har möjlighet till gemensamt teambyggande?Team Àr ett populÀrt arbetsverktyg som blir allt vanligare inom företag och organisationer. Somliga team Àr stabila över tid och skapar dÀrmed familjaritet, vi-kÀnsla, normer, rutiner och tydliga roller och de har ofta hjÀlp av teambyggande. Andra team Àr tillfÀlliga och karakteriseras som innovativa, anpassningsbara, med fÄ konflikter och bÀttre pÄ kommunikation. Genom en litteraturstudie studeras tidigare forskning i vilken diskuteras hur prestationen pÄverkas av team beroende pÄ om de Àr tillfÀlliga eller stabila.

Transition hos nÀrstÄende som vÄrdar en familjemedlem drabbad av stroke

MÀnniskor som drabbas av stroke fÄr ofta allvarliga komplikationer. Sjukdomen medför en förÀndrad framtid Àven för den nÀrstÄende som tar pÄ sig en vÄrdande roll. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av transition hos nÀrstÄende som vÄrdar en familjemedlem drabbad av stroke. Analysen resulterade i sex kategorier: söka kunskap och insikt: svÄrigheter att anta nya roller: leva i en förÀndrad relation: erövra en ny normalitet i livet: hitta tillbaka till sig sjÀlv och omvÀrdera prioriteringar i livet. Resultatet beskriver att transition Àr en komplex process som integrerar mÄnga delar av mÀnniskans livsvÀrld.

Barns fria lek : En socialpsykologisk studie

AbstractGroup processes within the free play- in a socialpsychology perspective In our socialpsychology study we have demonstrated how children?s free play is by observing 2-5 years old children in preschool. We have also interviewed two preschool teachers. The major subject in this study is how children?s group processes expresses in their free play.

Skilda roller - genusstrukturer i BackÄkers Eriks dagbok

Under 1800-talet blev det vanligt att bönder började föra dagbok över i första hand sitt arbete och vad som hÀnde pÄ gÄrden de bodde pÄ. Detta har varit en vÀrdefull historisk kÀlla för forskare och studenter intresserade av agrarhistoria. Det Àr ocksÄ en intressant historisk kÀlla för genusstrukturer samt sociala undersökningar. Erik levde sitt liv pÄ BackÄkersgÄrden och förde under större delen av sitt liv dagbok, nÀrmare bestÀmt frÄn 1861-1914. Den dagboken finns bevarad, avskriven och tryckt.

Vad besökarna gör pÄ ett folkbibliotek. En anvÀndarstudie pÄ BorÄs stadsbibliotek

The purpose of this study was to find out what different groups of visitors do when they are at BorÄs City Library. Three issues were formulated from the purpose and they were: What do users do when they visit the City Library in BorÄs? What occupations do those who visit the library have? What similarities and differences are there in the use of the library depending on the visitors? occupations? To answer these questions a questionnaire was handed out among the visitors at BorÄs City Library. The theory that was used when the material was analyzed comes from the book?GÞr biblioteket en forskel?? and the book is written by Henrik Jochumsen and Casper Hveneegaard Rasmussen.

Vad gör en informatör? : en studie kring rollförvÀntningar, rollutformning och rollproblem

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

UtbrÀndhet : Omskrivningar av psykisk ohÀlsa för att skaffa en önskad identitet

Depression, stress och utbrÀndhet Àr idag de vanligaste sjukskrivningsorsakerna. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som drabbats av utbrÀndhet ser pÄ fenomenet och hur det pÄverkar deras liv utifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Deltagarna i studien var tre kvinnor och tre mÀn frÄn olika yrkesgrupper. Resultatet har tolkats med den hermeneutiska metoden och visar att utbrÀndhet handlar om lÄngvarig psykisk ohÀlsa som orsakats av att respondenterna inte klarar av att leva upp till de identiteter som de har skapat i interaktionen med andra. Det verkar som om omgivningen hade en annan syn pÄ psykisk ohÀlsa Àn vad respondenterna hade vilket fick konsekvenser.

Behöver missbrukande förÀldrar innebÀra ett förbrukat liv? : en kvalitativ studie gjord pÄ kvinnor

Syftet med studien Àr att se hur barn pÄverkas under uppvÀxten av att vÀxa upp med missbruk i familjen och se vilka copingsstrategier de anvÀnder sig av samt om det funnits nÄgon annan viktig vuxen nÀr mamma eller pappa missbrukat. För att besvara frÄgestÀllingarna anvÀndes semistrukturerade intevjuer pÄ kvinnor som vuxit upp med missbrukande förÀldrar. Intervjuerna har tolkats ur en fenomenologisk inriktning och en kvalitativ metod har anvÀnts. Rsultatet har utforskats med innehÄllsanalys och problematiserats utifrÄn Bowlbys anknytningsterori. KASAM, copingstrategier och roller.

Madame Bovary den tredje : en feministisk och socialhistorisk analys av Emma Bovary som kvinna, hustru och moder

I en nÀrlÀsning av Gustave Flauberts Madame Bovary fokuserar denna studie pÄ huvudkaraktÀren, Emma Bovary, och hennes brytningar frÄn de förvÀntningar som finns pÄ henne som kvinna, hustru och moder. FörvÀntningar som bestÀmmer hur hon bör vara och agera. Emma jÀmförs dessutom med romanens andra kvinnor dÄ Àven de analyseras. Studien utförs med stöd i feministiska teorier men Àven ett socialhistoriskt perspektiv anvÀnds. Det resultat som gÄr att finna bestÄr av Emmas ovilja till anpassning i sina kvinnliga roller.

Ledarskap och företagskultur

Syfte: Syftet med detta arbete var att undersöka hur företagskultur pÄverkas av ledarskap. Metod: Jag har anvÀnt mig av kvalitativ forskningsmetod. För att samla in information för teoridelen har jag anvÀnt jag mig av sekundÀrdata, metoden och för emperidelen har jag anvÀnt mig av primÀrdata.  Resultat & slutsats: I min undersökning har jag kommit fram till att chef/ledare har en stor roll i företagskultur och de förÀndringar som ibland mÄste ske. Eftersom det Àr dem som oftast har mest makt i företag/organisation, dÀrmed Àr det viktigt att en ledare ska vara kreativ, nyfiken öppen och beslutsam.  Uppsatsen bidrag: Genom den hÀr undersökningen fick jag bÀttre förstÄelse inom ledarskap, företagskultur och samspelet mellan dem och hur ledarens uppgifter och roller kommer att pÄverka kulturer i företag/organisation. Och jag tycker att det Àr viktigt att en ledare/chef vÄgar förÀndra pÄ det kultur som finns inom företaget för att se om det skapas bÀttre förÀndringar eller inte..

Specialpedagogisk skolutveckling. En studie om roller och samarbete mellan specialpedagoger och skolledare

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka om och i sÄ fall hur grundskolor, arbetar med specialpedagogiska skolutvecklingsfrÄgor samt vilken roll skolledare respektive specialpedagoger har i denna process. Syftet har utmynnat i följande forskningsfrÄgor: Finns det nÄgon specialpedagogisk skolutveckling pÄ de undersökta skolorna och om, hur beskrivs den av rektorer och specialpedagoger i sÄ fall? Hur ser specialpedagogens roll ut i den eventuella skolutvecklingen? Hur ser rektorns roll ut i skolutvecklingen? Finns det nÄgot samarbete mellan specialpedagog och rektor i skolutvecklingsprocesser och hur ser det ut i sÄ fall? Teori: Uppsatsen tar utgÄng i rationalistisk organisationsteori som till skillnad frÄn naturvetenskapliga teorier inte söker sig efter absoluta sanningar utan talar snarare om sannolikheter och regelbundenhet (Jacobsen & Thorsvik). För att bÀttre förstÄ skolutveckling samt specialpedagogisk skolutveckling anvÀndes Bergs (2003) frirumsmodell samt Scherps och Blossnings teori om skolutveckling för analys av resultat, dvs. beskrivning av specialpedagogisk skolutveckling, roller och samarbete.

FRÅN TRÄSKO TILL LACKSKO : En studie om folkmusikaliskt lĂ€rande innanför och utanför musikutbildningar

Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

Upplevelser av sjukskrivningsprocessen ur olika perspektiv

SjukfrÄnvaro Àr ett komplext fenomen som pÄverkas av olika faktorer pÄ olika nivÄer, frÄn individer till samhÀllen. Fortfarande saknas det dock studier av hur de olika aktörerna som deltar i en sjukskrivningsprocess upplever processen. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka hur fyra olika aktörer, FörsÀkringskassan, företagshÀlsovÄrden, arbetsgivaren och den sjukskrivne upplever varandra och sjukskrivningsprocessen. Totalt deltog sex personer i halvstrukturerade intervjuer som sedan bearbetades enligt tematisk analys. Resultatet visar att de olika aktörerna har olika perspektiv och i vissa fall har svÄrt att förstÄ varandras roller i sjukskrivingsprocessen.

<- FöregÄende sida 31 NÀsta sida ->