I det offentliga stadsrummet finns en stor mängd reklam som visar avkläda kvinnokroppar och som ofta anspelar på sexualitet. Detta kallas för det offentliga rummets sexualisering och är en fråga som skär mellan områdena politik, juridik och näringsliv och frågan har debatterats under flera årtionden. Denna uppsats ämnar undersöka hur individer upplever och förhåller sig till reklamens framställning av kroppen, hur stadsrummet upplevs som en följd av reklamen och på vilket sätt det sexualiserade offentliga rummet förstås ur ett maktperspektiv. För att studera detta har metoderna livsvärldsintervju, promenadintervju och fotoelicitering kombinerats. Av undersökningens resultat framkom det att reklamen uppfattas framställa en synnerligen homogen kropp ? något som studiens respondenter upplevde som negativt då de ständigt behövde förhålla sig till detta ideal.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor i Sverige. Mastektomi är en av behandlingarna för bröstcancer vilket innebär att hela bröstet avlägsnas. Förlusten av ett bröst kan påverka kvinnans förmåga att fungera psykiskt och socialt och medför negativa konsekvenser för kvinnans självkänsla. Syftet med studien var att fördjupa förståelsen för kvinnans upplevelse av att förlora ett bröst i samband med bröstcancer. Två självbiografiska böcker analyserades med hjälp av innehållsanalys.

Njuren är det organ som är vanligast att transplantera och det är även det organ flest personer står på väntelistan för att transplantera. Njuren har en viktig funktion i regleringen av kroppsvätskorna och den har även en viktig endokrin funktion. Efter transplantationen förändras vardagen för den transplanterade. Syftet med litteraturstudien är att belysa patientens upplevelse av att leva som njurtransplanterad de första åren efter transplantation. Litteraturstudien är baserad på analyser från nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Denna uppsats syfte är att genom en analys av en intervju med en fokusgrupp kvalitativt undersöka hur en grupp kvinnor idag talar om sina upplevelser av hormonbaserade preventivmedel. Frågeställningarna uppsatsen utgår från lyder: Hur upplever kvinnor att deras kroppar påverkas av hormonbaserade preventivmedel och vad betyder dessa upplevelser för deras identitetsskapande?Resultatet av undersökningen visar att fokusgruppens informanter använder p-piller för att kontrollera sina kroppar och att denna kontroll tar sig uttryck genom att de talar om sig själva i enlighet med kropp/sinne-dikotomin. Informanterna anser sig vara dåligt informerade angående p-pillers biverkningar och det grundar sig i en generell övertro på vetenskapen. P-pillren medför också för alla informanterna att de upplever mindre sexuell lust.

För människor som fått en hjärtdefibrillator implanterad (ICD) i sin kropp gällde det att försöka acceptera livet som det var och göra det bästa av sin situation. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen att leva med implanterad hjärtdefibrillator. 8 vetenskapliga artiklar har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: Att återfå livskvalité och känna kontroll trots begränsningar i dagligt liv. Att känna fruktan och osäkerhet.

Det faktiska mötet med arkitektur handlar inte bara om det vi ser med våra ögon utan det vi upplever genom hela vår kropp..

Nyligen kom ett pressmeddelande fr?n Statiska Centralbyr?n (SCB) att Sverige har den l?gs ta siffran p? antal barn per kvinna i modern tid, 1.43. D?rf?r ?r det relevant att spekulera kring hur Sveriges framtida befolkningsm?ngd kan se ut, b?de p? kort och l?ng sikt. I detta arbete har begrepp unders?kts som populationsstorlek, fruktsamhetstal, f?rs?rjningskvot och befolkningspyramid, och hur dessa ter sig ?ver tid. Fyra scenarier analyserades: of?r?ndrad fruktsamhet, fortsatt nedg?ng, ?verg?ng till ?kning samt en cyklisk utveckling med b?de minskningar och ?kningar.

Det faktiska mötet med arkitektur handlar inte bara om det vi ser med våra ögon utan det vi upplever genom hela vår kropp..

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor i Sverige. Mastektomi är en av behandlingarna för bröstcancer vilket innebär att hela bröstet avlägsnas. Förlusten av ett bröst kan påverka kvinnans förmåga att fungera psykiskt och socialt och medför negativa konsekvenser för kvinnans självkänsla. Syftet med studien var att fördjupa förståelsen för kvinnans upplevelse av att förlora ett bröst i samband med bröstcancer. Två självbiografiska böcker analyserades med hjälp av innehållsanalys.

Om sättet att tillhopa gå av Carl von Linné analyseras i denna uppsats med syftet att finna föreställningar om kropp, kön och sexualitet i texten. Resultatet bidrar sedan till en diskussion om på vilket sätt de framkomna föreställningarna medverkar till att främja sociala strukturer och maktförhållanden i samhället. Som teoretisk referensram antas ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv och en socialkonstruktivistisk hållning. Två grundläggande utgångspunkter i denna språk- och verklighetssyn är att det råder ett orubbligt samband mellan språk och samhälle och att människan konstruerar verklighet med hjälp av språket. Vid upprepad närläsning av texten har fem olika mönster, eller idévärldar, identifierats som dominanta: föreställningen om könsorganen som agerande subjekt, uppfattningen om att fortplantningen är sanktionerad av Gud, idéströmningar från antiken rörande bland annat kroppssyn, bilden av kvinnan som passiv och känslostyrd och bilden av mannen som aktiv och handlingsinriktad.

Den här uppsatsen är en litteraturstudie som behandlar problemet självdestruktivitet ur ett sociologiskt perspektiv. Jag har valt detta för att det är ett aktuellt problem och det är intressant att se det ur en sociologisk synvinkel istället för en psykologisk som kanske är vanligare att inta. Vilka sociologiska faktorer kan spela in gällande detta problem? Den litteratur som har legat till bakgrund för studien behandlar vilka som skadar sig, varför de gör det och olika definitioner samt vilka avgränsningar som bör göras för att ringa in fenomenets innebörd. Att skära, bränna och slå sig själv visar på ett självdestruktivt beteende och en orsak kan vara depression eller ångest.Problemställningen som jag sökte ett svar på löd: Vilka ungdomar är det som skadar sig och varför? I den teoretiska genomgången så ligger fokus på kategorierna modernitet, kropp och ungdom.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats a?r att belysa pa?ga?ende fo?rhandlingar om feminism och sexualitet i det samtida medielandskapet, med avstamp i Beyonce?s senaste produktioner samt den omga?rdande debatt som dessa genererat. Fo?r att genomfo?ra detta har jag, genom en diskursanalys, la?st sex stycken utvalda la?ttexter samt videor fra?n Beyonce?s sja?lvbetitlade skiva (2013) utifra?n ett antal feministiska teorier. Fokus ligger pa? de olika feministiska diskursernas tolkning utav kropp, sexualitet, struktur, agens och etnicitet i dessa verk.Resultatet av uppsatsen visar att de olika feministiska diskurserna har, ba?de historiskt och samtida, olika uppfattning om hur en kvinna fa?r vara sexuell i dagens medielandskap.

Bakgrund: En rikstäckande undersökning från 1998 visar att var tredje kvinna mellan 18-64 år någon gång har blivit utsatt för våld av tidigare make/sambo samt att drygt var tionde kvinna har utsatts för våld av den make/sambo hon lever med. Att bli utsatt för våld av sin partner har visat sig få både fysiska och psykiska hälsokonsekvenser, och våldsutsatta kvinnor söker sig oftare till sjukvården än icke våldsutsatta. Kroppsuppfattning är ett vedertaget begrepp inom sjukgymnastiken och syftar till den mentala bild en individ har av sin kropp. Studier visar att kroppsuppfattningen påverkas hos kvinnor som blir utsatta för våld. Syfte: Att beskriva kroppsuppfattning hos våldsutsatta kvinnor i heterosexuella parrelationer.

Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.

Fibromyalgi är en kronisk sjukdom som många gånger varit ifrågasatt som diagnos. Sjukdomen medför kronisk och utbredd smärta, fatigue, sömnstörningar och koncentrationssvårigheter. Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metoden som använts var en litteraturöversikt baserad på tretton kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatartiklarna sammanställdes och redovisades i fyra kategorier: En omedgörlig kropp, Ett förändrat vardagsliv, Brist på respekt och stöd från omgivningen och Acceptera och lära sig leva med sin sjukdom.