Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2014:27.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur teckenspråkiga elever fostras till samhällsmedborgare genom gymnasielärares talhandlingar och språkbruk. Undersökningen fokuserar således på demokrati samt medborgarskap och i förhållande till elevernas specifika funktionshinder relateras detta till begreppen tillgänglighet och delaktighet. Materialet till undersökningen samlades in med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer och har bearbetats utifrån en diskursanalytisk teori- och metodlära. Diskursanalys innebär att forskaren analyserar hur språket bidrar till att forma uppfattningen av olika fenomen vilket för denna uppsats medför att lärarna genom sina talhandlingar bidrar till att forma uppfattningen av eleverna som samhällsmedborgare.Den diskursiva analysen resulterade i att fyra separata diskurser kunde formuleras: kunskaps-, ansvars-, trygghets- respektive arbetslivsdiskursen. Dessa diskurser presenteras med hjälp av citat från det empiriska materialet och visar hur eleverna förväntas agera på det ena eller andra sättet för att leva upp till de skilda medborgarroller som diskurserna erbjuder.

AbstractThe purpose of this essay is to study in what way teachers in preschool work with pupils enabling them to gain influence and involvement in their learning.Influence means being able to make your voice heard which is an important component of a democratic society. Involvement is about being part of a community in which everyone is welcomed regardless of beliefs and opinions. Several of today's researchers believe that learning occurs in interaction between people. Teachers providing meaningful assignments to pupils, they become more motivated to learn.The study is based on observations of how teachers work with influence and involvement in controlled sessions, and interpretations of them. My results show that children become involved in their learning when they are confronted with a variety of pedagogical approaches to learning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida ett planerat förändringsinitiativ uppfattas av initiativtagare respektive mottagare samt vad detta kan ge för konsekvenser. Vi har studerat ur ett retroperspektiv ett konkret förändringsinitiativ på Kristianstads Sparbank. Ansatsen är hermeneutisk och i enlighet med denna vetenskapsambition använder vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vidare har vi använt oss av en abduktiv metod. Empirin är presenterad utifrån de tre olika kontor som är studerade.

Abstract Syftet med denna undersökning är att få en djupare förståelse för hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet under samlingen. Studien belyser pedagogers uppfattning kring samlingens betydelse och de förväntningar de har på samlingen. Jag vill också undersöka på vilket sätt barn visar intresse för samlingen. Detta gör jag genom att intervjua pedagogerna om barns intresse för samlingen, och genom att själv observera barnen. Studien bygger även på att se skillnader i två olika förskolor, en kommunal med Reggio Emilia-inspirerad pedagogik och en privat förskola med allmän inriktning. Studien kopplas till tidigare forskning och relevanta teorier utifrån mina fyra frågeställningar.

Syftet med min studie var att lyfta fram barn perspektiv kring fritidshemsmiljön och framförallt barn med funktionsnedsättningars upplevelser. Barnen har haft varierande former av funktionsnedsättningar men fokus har inte varit på de medicinska delarna utan på barnens tankar om fritidshemmet. Jag ville få kunskap om vad barnen anser är betydelsefullt för en meningsfull fritidstid, både gäller verksamhet, lärande och bemötande.Jag har intervjuat barn i årskurs 3-6 från tre olika kommuner som är eller har varit inskrivna på fritidshemmet. Då jag ville lyfta fram informanternas egna tankar, upplevelser och erfarenheter har jag valt en kvalitativ metod. Jag har använt mig av en intervjuguide med både öppningsfrågor och kompletteringsfrågor eftersom jag ville ha mer samtalsbetonade intervjuer.

Stadsdelen Ringdansen ? belägen söder om Norrköping ? är en av många förorter som byggdes i Sverige åren 1965-1974 i det så kallade Miljonprogrammet. Ringdansen har i likhet med många andra av dessa förorter alltsedan det byggdes tampats med en mängd problem av olika slag, där de sociala varit ett av de allra främsta. Andra problem var ekonomiska, ekologiska och estetiska. Runt år 2000 inleddes Ringdansprojektet som syftade till att öka Ringdansens allmänna trivsel och trygghet samt att höja dess rykte som länge varit dåligt.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilan för de större barnen, vilken betydelse har den för barnen och vad anser pedagogerna att vilan har för funktion. Avsikten har också varit att studera om barnen får vara delaktiga och påverka sin vila med innehåll och uppbyggnad. Bakgrunden till att vi valde att göra studien är för att det är ett ämne som sällan diskuteras utan sker oftast bara på rutin inom förskolan. Studiens tidigare forskning fokuserar på områdena barnperspektiv och barns perspektiv och delaktighet och inflytande. Genom intervjuer med både pedagoger och barn samt observationer på två olika förskolor har vi fått en inblick i hur vilostunden anses ha för funktion för barn och pedagoger samt hur den är uppbyggd med innehåll och miljö. Slutresultatet av vår studie är att vilan för det mesta är en rutinsituation efter lunch och innehållet varieras med till exempel böcker, cd-sagor och massage. Pedagogernas syn på vila handlar först och främst om att barnen behöver en stunds avkoppling och varva ner från vardagens stress. Barnen ges möjlighet till att använda sina erfarenheter och fantasi när de skapar egna bilder av böckernas och cd-sagornas innehåll.

Enligt den senaste folkhälsorapporten ökar den psykiska ohälsan i Sverige. Psykisk sjukdom kan försvåra personens delaktighet i vardagen, framförallt diagnoserna inom WHO:s ICD-klassifikation F20.0-24.9. Somatiska sjukdomar som kommer utav osunda vanor är vanligt hos den här gruppen.Hälsoprogram har utvecklats men man vet lite om hur den sortens undervisning har påverkat personerna som deltagit och om den har bidragit till någon förändring. Syftet var att beskriva just detta i en kvalitativ semistrukturerade intervjustudie där sex personer deltog.Materialet analyserades enligt innehållsanalys och det framkom ett övergripande tema ?Att delta i hälsoutbildning? samt tre kategorier och åtta underkategorier.Personer med psykisk sjukdom skiljer sig inte mycket åt från den övriga befolkningen.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hur miljön påverkar aktivitet och delaktighet i rehabiliteringen för personer med stroke. Inklusionskriterierna för deltagarna var legitimerade arbetsterapeuter, med minst ett års erfarenhet av rehabilitering för personer med stroke. Verksamma i norra Sverige inom hemrehabilitering i primärvården eller slutenvård. Nio arbetsterapeuter i deltog i studien. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide.

Tysta och blyga barn är ofta de som lämnas åt sidan eller får vänta med att få sina behov tillgodosett. Som fritidspedagog är det en viktig uppgift att insocialisera barn i gemenskap, men hur gör man med barn som inte vill? Hur handskas man med barn som föredrar att vara för sig själva? I vilken grad ska deras önskan respekteras och när blir insocialisering ett värde som bör överordnas barnets fria val?I denna essä undersöker jag hur jag som fritidspedagog kan förstå dessa barns behov och förhålla mig till dem utifrån begreppen barnperspektiv respektive barns perspektiv, barns delaktighet, inflytandet och bästa. Jag kommer att utgå från några problem från min egen arbetslivserfarenhet och belysa dem med hjälp av olika synsätt som objekt- och aktörsperspektiv och symbolisk interaktionism..

Introduktion: Världshälsoorganisationen har introducerat begreppet ?youth friendly Health services? vilket beskriver att unga vuxna har ett särskilt behov av att bli lyssnade på och få hjälp med sina problem. Syfte: Syftet med studien är att ta reda på unga vuxna patienters upplevelser av att vara delaktiga och medverka i vård och behandling. Metod: Empirisk studie med kvalitativ kunskaps- och forskningsansats. Resultat: Informanterna uppger att de har stöd och tilltro till egen förmåga genom olika stödsystem som personer, funktioner och IT-support.

Vid akut hjärtinfarkt är symptomen oftast kraftfulla och smärtsamma. Patienterna är allmänpåverkade och upplever lidande i samband med insjuknandet. Upplevelsen kan vara traumatisk och få negativa följder, men skadan kan begränsas och lidande lindras i det prehospitala vårdmötet. Ambulanssjuksköterskan kan vara den första vårdaren som möter patienter med hjärtinfarkt och det är sjuksköterskans ansvar att möta patienten i hans/hennes lidande. Tidigare forskning påtalar svårigheter då det gäller att kommunicera med patienter som genomgår en livskris och att genomföra ett samtal som genererar oro och ångest hos patienter med symptom på hjärtinfarkt.

Abstract Syftet med studien var att ta reda på och synliggöra hur förskollärare ser på sitt arbete med planerade aktiviteter på två förskolor. Metoderna som användes var intervjuer och videoobservationer. Intervjuerna var ett sätt att få en bild av förskollärares syn på gruppaktiviteter med barn i åldrarna tre till fem år. Videoobservationerna var ett sätt att få möjlighet att fördjupa och förstå hur arbetet ser ut i praktiken. Frågeställningarna för studien bygger på sju centrala begrepp delaktighet, inflytande, gemenskap, samhörighet, utanförskap, barns intresse och nyfikenhet som också var grunden för intervjuerna med förskollärarna.

Inom organisationer arbetar man ofta mot uppsatta mål som kommuniceras i form av visioner. För att förverkliga en organisations vision gäller det att alla inom organisationen arbetar tillsammans för att uppnå målen.Syftet med studien är att undersöka hur en offentlig organisation arbetar med att skapa engagemang och delaktighet hos sina anställda genom internkommunikation. Uppsatsen innehåller en fallstudie av Karlskoga kommun som kommer att analyseras med utgångspunkt i teorier om organisationskommunikation & internkommunikation.I uppsatsen har två olika metoder ställts mot varandra i en så kallad triangulering. Trianguleringen innehåller fyra kvalitativa samtalsintervjuer med chefer på olika nivåer i organisationen, samt en kvantitativ enkätundersökning. Enkätundersökningen distribuerades både digitalt och som postenkät till ca 400 anställda vid tre olika förvaltningar inom Karlskoga Kommun.Det visade sig i undersökningen att den övergipande visionen som kommunen har inte är särskilt etablerad hos de anställda ute i organisationen.