För att upprätthålla vård och omsorgens krav på säkra och högkvalitativa verksamheter är samarbete mellan professioner en förutsättning. Interprofessionell samverkan ses som ett arbetssätt för både organisationens och brukarens bästa. Tidigare studier har dock visat att detta är långt ifrån oproblematiskt. Syftet med föreliggande studie var att belysa professionellas upplevelser av interprofessionell samverkan inom funktionshinderområdet. Vidare behandlar studien samverkan utifrån professionsgränser och informella hierarkier.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur professionella på socialtjänsten, mödravården och specialistmödravården beskriver sitt möte med gravida kvinnor med missbruksproblematik, samt hur samverkan i det professionella nätverket skildras. Våra frågeställningar handlade om hur de professionella bemöter de gravida kvinnorna med missbruksproblematik för att få dem att upprätthålla en alkohol- och drogfri graviditet samt hur de professionella ser på samverkan och vilken betydelse de anser att samverkan har när det gäller den beskrivna målgruppen. Uppsatsen är baserad på en kvalitativ metod och genomförd genom åtta semistrukturerade intervjuer med nio personer som i sina yrken arbetar med den valda målgruppen. Fyra av dem arbetar som kuratorer på Mödra-barnhälsovård, familjecentral eller specialistmödravård, två av dem som barnmorskor på Mödra-barnhälsovård och tre av dem som socialsekreterare inom socialtjänsten. Teorier om makt har använts för att tolka det insamlade materialet som behandlar relationen mellan professionell och klient, förhållandet mellan det professionella nätverket samt mellan instanserna som möter klientgruppen.

Syftet med studien har varit att undersöka samverkan mellan fältsekreterare, polis och socialsekreterare samt vilken funktion fältsekreterarna fyller för polis och socialsekreterare i deras ungdomsinriktade arbete. Uppsatsen har sin utgångspunkt i projektet Lokal operativ samverkan i stadsdelarna Gottsunda/Valsätra i Uppsala. Studien rör sig inom det komplexa område som samverkan innebär. Skapar fältsekreterarna nya förutsättningar för hur yrkesgrupperna tillsammans kan arbeta mot ett gemensamt mål? Tidigare forskning har visat att samverkan mellan socialtjänst och polis är beroende av en gemensam problemdefinition och samsyn.

Vi har undersökt samarbetet mellan svensk polismyndighet och frivilliga organisationer i arbetet med människohandelns kvinnliga offer. Trafficking är världens tredje största orga-niserade brottslighet och är mycket tidskrävande vid utredningar i form av tid, pengar och personal. Bakgrunden till att kvinnor frivilligt lämnar sina hemländer är att det utlovas ar-bete med goda förtjänstmöjligheter i andra länder, då dessa kvinnor oftast lever i social desorgansiation faller de lätt offer för människohandeln. För att kunna utröna omständighe-terna beträffande samverkan har vi använt oss av års/lägesrapporter från polisen, artiklar, föreläsningar och litteratur. Vi har funnit att ett Eu-projekt, Samverkan mot Trafficking, har tillsatts för att förbättra arbetet mot människohandel där de ideella organisationerna och polismyndigheten har en form av nätverk - Samverkan mot Trafficking.

Detta arbete beskriver den historiska bakgrunden till vårt förhållningssätt angående föräldrarnas roll i skolan. Syftet med arbetet var att beskriva varför man har föräldrasamverkan, olika former samt förutsättningar för en fungerande samverkan. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en kvalitativ studie där sex skolor presenteras. Det som diskuteras är vilka anledningar som ligger bakom samverkan, fördelar och nackdelar med ökad samverkan, egenskaper som underlättar vid kontakten med föräldrarna, former som används samt en jämförelse mellan litteraturen och svaren jag fick av lärarna i min undersökning. Orsaken till att man har en god föräldrasamverkan är främst för elevernas skull, men mina källor anser att både elever, föräldrar och skolans personal påverkas positivt.

Abstract År 1998 antog Riksdagen Regeringens proposition om Kvinnofrid, vilket var ett åtgärdsprogram för att bekämpa våldet mot kvinnor. Det ledde till att länsstyrelserna fick fördela pengar i kommunerna för samverkan i förebyggande insatser mellan olika aktörer i samhället och myndigheter. Landskrona Stad hade inte haft en kvinnojour på många år och en revisionsrapport visade på brister i kvinnofridsarbetet i Landskrona Stad. ISIS, en nybildad ideell kvinnojour i Landskrona och Röda Korset, som är en humanitär hjälporganisation, ville också bidra till att främja våldsutsatta kvinnors situation och således ingick dessa tre aktörer samverkan i ett tvåårigt samverkansprojekt, finansierat av Länsstyrelsen i Skåne län. Jag intervjuade nio personer som företrädde de tre samverkansaktörerna och jag ville få veta hur dessa företrädare hade uppfattat samverkansprojektet, om de hade upplevt positiva och negativa aspekter av projektet och om de hade idéer på utvecklingsmöjligheter när de såg tillbaka på det avslutade samverkansprojektet. Jag använde mig av teorier om samverkan och begrepp inom institutionell teori när jag kopplade min empiri till teori.

AbstraktFör att använda vårdresurserna på ett så effektivt sätt som möjligt är samarbete mellan olika aktörer viktigt. Särskilt viktigt blev det i glesbygdsområden där befolkningsunderlaget är lågt och offentlig serviceverksamhet skulle bedrivas. För att kunna ge detta till befolkningen behövdes samverkan mellan olika aktörer. I Närvård Frostviken bedrevs verksamheten med en samverkan mellan kommun och landsting. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas uppfattning/upplevelse av en organisationsmodell där kommun, sjukvård och ambulans är integrerad.

Denna studie handlar om hur krisledningsgruppen i Kramfors samverkade under översvämningen som drabbade kommunen hösten 2013. Varför en översvämning och Kramfors valdes var på grund av att det är intressant att studera samverkan efter en inträffad händelse. Dessutom är det en händelse som har skett i Västernorrland och passade bra att studera på grund av det geografiska läget. Glasbergens samverkanstrappa valdes ut som teoretiskt ramverk i uppsatsen. Den valdes då den kan användas för att förstå strukturerna inom krisledningsgruppen.

Forskning visar att personer med samtidig missbruks- och psykisk problematik är hårt utsatta, eftersom det finns stora svårigheter med att upptäcka, behandla och samverka kring problematiken. Arbetet är i Sverige idag generellt uppdelat mellan organisationerna kommun och landsting. De två organisationerna delar ansvaret och uppmanas därför att samverka. Syftet med examensarbetet är att förstå socialtjänstens och psykiatrins arbete med och samverkan kring personer med samtidig missbruks- och psykisk problematik. För att nå syftet har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer med yrkesverksamma.

Author: Karl LarssonTitle: Samverkan mellan skola och socialtjänst ? en studie i attityder och kunskapThe overall purpose of the studie has been to explore inter-professional work between social workers and teachers. The main focus has been on the link between attitude and knowledge. Attitude and knowledge has also been tested for any connection to age, gender, what kind of a teacher you are and for how long you have been a teacher.The collected data has been analyzed in a descriptive part, one part with correlations and in one part with t-tests. The terms samsyn (consensus) and attitude has been reviewed in its connection to the results.The study shows a significant correlation (0.222*) between knowledge and attitude.

I Polislagens 2 § 1: a punkten befästs polisens brottsförebyggande uppdrag. I Regeringens proposition 1983/84:111, kommenteras att Polislagen 2 § 1: a punkten inrymmer det brottsförebyggande arbetet som inriktar sig på personer som inte är föremål för rättsväsendets åtgärder pga. brott. Vidare skrivs att bl.a. undervisning i skolan och den ungdomsverksamhet som i övrigt bedrivs av polisen här åsyftas.

Under litteraturstudierna fick författarna en uppfattning om att järnvägsbranschen är präglad av en hel del problematik som visat sig i ett flertal brister. Flera större omorganiseringar hade skapat en bransch med otydliga ansvarsgränser och otydliga roller med en mängd utdragna rättsliga tvister mellan beställare och entreprenörer som följd. Stämningen beskrevs som dyster och kompromisser mellan järnvägsaktörer förekom inte i den mån som behövdes, utan aktörerna tänkte mest på sin egen verksamhet. En ändring behövdes.Rapporten är begränsad till tre nyckelaktörer med koppling till järnvägsunderhåll: beställare, entreprenör och trafikutövare. Fokus har lagts på det alltför förekommande avhjälpande underhållet, som visar sig i form av trafikstörningar och trafikstopp.

Syftet med denna studie är att belysa vårdnadshavares syn på förskoleverksamheten. Min förhoppning är att genom detta bidra till en ökad förståelse för förskolebarnens vårdnadshavare och därmed främja en god samverkan mellan förskola och hem.  För att nå syftet och få svar på studiens frågeställningar användes inslag av både kvantitativa och kvalitativa metoder i form av webbenkät och intervjuer. I webbenkäten som främst rörde vårdnadshavares attityder till förskolans läroplan deltog 71 vårdnadshavare och i de semistrukturerade intervjuer som främst fokuserade på samverkan, erfarenheter och läroplan intervjuades två vårdnadshavare. Svaren från webbenkät och intervjuer analyserades och det relevanta för syftet sammanfattades sedan i resultatet. Resultatet visar på att det rådde skiftande attityder till läroplanen och dess mål, där läroplanskategorier som normer och värden samt barns inflytande mötte fler positiva attityder än barns utveckling och lärande.

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för samverkan med utgångspunkt i de erfarenheter som en psykolog, två specialpedagoger och en skolsköterska har av samverkan mellan resurscentrum samt skola, och barn- och ungdomspsykiatrin.Teori: Sociokulturell teoretisk bakgrund har används som utgångspunkt för att förstå informanternas beskrivningar av samverkan. Språket är centralt i det sociokulturella perspektivet och Säljö (2008) menar att det är genom språket vi människor delar erfarenheter samt omskapar vår verklighet. Språket beskrivs av Säljö som ett redskap för att forma tankar tillsammans och det är utifrån dessa tankar handlingar sker. Kommunikationen som beskrivs av de fyra i undersökningen kan på så sätt relateras till praktiken. Metod: I undersökningen har halvstrukturerad forskningsintervju och en fall undersökning används som metod.

Syftet med studien var att undersöka hur samverkan påverkar bemötandet gentemot brukare i kontakt med psykiatrins olika instanser. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer med personal inom landstingets akutpsykiatriska avdelningar och kommunens socialpsykiatri. Materialet analyserades utifrån en tematisk innehållsanalys med stöd i Honneths erkännandeteori och tidigare forskning. Resultatet påvisar att samverkan mellan dessa olika psykiatriska instanser inte fungerar som det ska och att detta påverkar brukaren negativt. Det finns en tendens att brukarna faller mellan stolarna.