Syfte: Att undersöka i vilka situationer moralisk stress förekom hos sjuksköterskor inom somatisk vård och hur uppfattningen av moralisk stress påverkades av sjuksköterskans ålder och erfarenhet. Bakgrund: Moralisk stress hos sjuksköterskor uppkommer när de vet vad som borde göras, men strukturella, organisatoriska eller ekonomiska faktorer utgör ett hinder för att utföra rätt handling. Effekter av detta kan leda till dålig självkänsla, depression eller att arbetsplatsen lämnas. Metod: En litteraturstudie med granskning och bearbetning av tio kvantitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultat: Sjuksköterskor upplevde moralisk stress i samarbete med andra professioner samt vid samarbete inom den egna professionen. Moralisk stress upplevdes vid meningslöst vårdande som till exempel ineffektiv vård när läkaren gav inkompetent vård. Även vid meningslöst livsuppehållande vård upplevdes moralisk stress. I vissa etiska situationer och vid besparingar som innefattade personalbrist och kostnadsbesparingar, uppstod även moralisk stress.

Sedan kalla kriget har inte bara omvärlden och föreställningen av motståndaren förändrats utan även reglementenas utformning. I dagsläget används på kompaninivå ett reglemente för alla manöverkompanier, tidigare har det i försvarsmakten funnits reglementen för specifika typer av kompanier. Denna uppsats behandlar vilken påverkan detta har på tydligheten i reglementena.Arbetet syftar till att undersöka tydlighet i föreställningar om infanteriförbandens taktik på kompaninivå idag jämfört med under mitten av kalla kriget i två vägledande instruktioner. Detta för att diskutera artikulering av taktik och dess implikationer på officersutbildning inom försvarsmakten. Den metod som används är kvalitativ textanalys med en komparativ design.

Telefonrådgivning ökar inom hälso- och sjukvården. Inom psykiatrin får sjuksköterskan ta emot många samtal från personer som uttrycker tankar på att inte vilja leva. Suicid är ett växande problem såväl nationellt som internationellt och det är viktigt att aktivt arbeta med suicidprevention. Sjuksköterskans uppgift i telefonsamtalet blir att bilda sig en uppfattning om hur allvarlig situationen är när någon ringer och uttrycker suicidtankar. Det ställer höga krav på bred kunskap i sjuksköterskans förmåga att göra adekvata bedömningar.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vad som gäller angående rättigheten för särskilt stöd för elever i gymnasieskolan. Målet för denna undersökning är att belysa området omkring alla elever i behov av särskilt stöd med tanke på deras möjligheter att erhålla adekvata stödinsatser. Vi ville oockså lära oss mer om problematiken genom att ta till oss den kunskap och den erfarenhet, som finns i litteratur och forskning inom området. Vi har gjort vår undersökning på två gymnasieskolor i två olika kommuner. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor.

Beskriver personer med HIV/AIDS erfarenheter av hälso- och sjukvård. Studien baseras på sju vetenskapligt publicerade artiklar som analyserats med kvalitativ manifest innehållsanalys. Innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier som visar vilka erfarenheter personer med HIV/AIDS hade av hälso- och sjukvård: orättvist behandlad och att känna misstro, rädsla och maktlöshet, ensamhet och att vara utelämnad samt glädje och tacksamhet. Resultatet visade att personer med HIV/AIDS många gånger blivit orättvist behandlade, detta med hänvisning till de svårigheter de hade erfareneht av att erhålla vård och att vara tvungna att resa långt för få vård. Flera personer ansåg att det rådde brist på utbildning bland vårdpersonal, i hur man ger råd och stöd.

Inledning: Studien undersöker hur klienter som har gått i hypnosterapi har upplevt sin terapi. Vad har varit gynnsamt och vad har hindrat deras process. Syftet är att öka kunskapen och förståelsen om klienters erfarenhet och upplevelse av hypnosterapi.Frågeställningar: Hur upplevs hypnosterapi? Vilka väsentliga faktorer framträder som hindrande respektive gynnande av en positiv hypnosterapeutisk erfarenhet?Metod: Kvalitativ metod, halvstrukturerade intervjuer. Intervjuer med sex klienter som gått i hypnosterapi.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som kan orsaka risk för fel i samband med sjuksköterskans läkemedelshantering samt vad sjuksköterskan kan göra för att förebygga att fel uppstår inom den somatiska slutenvården. Syftet var också att granska artiklarnas kvalité utifrån urval och bortfall.Metod: En beskrivande litteraturstudie som baseras på 13 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och Academic Search Elite. Resultat: Faktorer som orsakade att sjuksköterskan begick fel i läkemedelshanteringen var hög arbetsbelastning, bristande kunskaper inom farmakologi, mindre erfarenhet av sjuksköterskeyrket och avbrott i arbetet. Förebyggande åtgärder för att minimera risken att ett fel uppstod i samband med läkemedelshanteringen var att sjuksköterskan ökade sina kunskaper i farmakologi, bidrog till förbättrad arbetsmiljö och kommunikation med annan vårdpersonal samt var nogrannare vid kontroller.Slutsats: Flera förekommande faktorer som orsakade fel i samband med sjuksköterskans läkemedelshantering som hög arbetsbelastning och bristande kunskaper inom farmakologi borde inte vara svåra att förebygga.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur dialyssjuksköterskor motiverar de kliniska beslut de fattar avseende ultrafiltration (UF), och att undersöka på vad de baserar sin bedömning om vad som är rimlig ultrafiltrationshastighet (UFR).Metod: Studien är kvalitativ, med explorativ design. Sex sjuksköterskor på en dialysmottagning i Mellansverige intervjuades, och insamlat data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Genom analysen definierades fem kategorier och 14 subkategorier, som speglar meningsenheternas manifesta innehåll. Huvudkategorierna var: datainsamling, kommunikation, erfarenhet och kompetens, åtgärder för att förebygga dialysrelaterade komplikationer samt förutsättningar för implementering av UFR som kvalitetsvariabel.Slutsats: Sjuksköterskornas beslut avseende UF påverkades i hög grad av både patienters och kollegors åsikter, medan ansvarig läkare i ringa utsträckning var delaktig i beslutsprocessen. Beslutet komplicerades av att både ankomstvikt och torrvikt ofta var inkorrekta. Informanterna kände, och tog genom egna initiativ, ansvar för att förebygga dialysrelaterade komplikationer.

Vår rapports syfte är att försöka göra oss medvetna och lyfta fram hur vi förmedlar kunskap som vi inte riktigt kan sätta ord på, alltså den tysta kunskapen. Vi vill även belysa eventuella likheter och skillnader som finns i våra respektive arbete vad gäller förmedlandet av tyst kunskap..

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur sjuksköterskan kan identifiera postoperativ smärta hos barn och vilka omvårdnadsåtgärder som är adekvata vid smärthantering Metod: Artiklarna till denna studie är sökta i databasen Medline via Pub Med. Totalt 18 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Barn hade svårigheter med att uttrycka (dvs. sätta ord på) och särskilja vilka symtom som var de mest besvärande för dem under den postoperativa perioden. Gråt, skrik, jämmer och gnäll, verkade vara relaterade till barnens oförmåga att prata om smärta.

Med detta examensarbete vill vi berätta om hur studie- och yrkesvägledningen inom Kriminalvården fungerar och hur den upplevs av de klienter som har erfarenhet av den..

Syfte. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vetenskaplig forskning kring hur patienter upplever vård, information och rehabilitering efter stroke. Frågeställningarna inkluderade vilken erfarenhet strokepatienter har gällande omvårdnad och rehabilitering, vad de värdesätter inom dessa områden samt om patienter anser att de fått tillfredställande information och kunskap om stroke och rehabilitering. Metod. En litteraturstudie utifrån fenomenologisk ansats för att sammanställa vetenskaplig, kvalitativ forskning. Bakgrund. Stroke är ett samlingsnamn för infarkt i hjärnan och är en av våra stora folksjukdomar i Sverige.

Denna C-uppsats syfte är att undersöka hur chefer inom socialförvaltningen i Kalix upplever den gemensamma samverkan när de har komplexa ärenden. För att besvara syfte och frågeställningar har intervjuer genomförts dvs. en kvalitativ forskningsmetod efter som avsikten är att beskriva det, utifrån de yrekesverksammas egna upplevelser. Det insamlade empiriska materialet grundar sig på åtta individuella intervjuer. Intervjupersonerna valdes ut av socialförvaltningen i Kalix kommun.

Kvinnor utsatta för våldtäkt är en patientgrupp som riskerar att fara illa i mötet med hälso- och sjukvården. Bristen på kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskor, så väl som vårdinrättningars brist på rutiner, skapar utrymme för sjuksköterskornas egna värderingar vilket kan medföra att kvinnan upplever en fortsatt kränkning. Studien syftade till att belysa sjuksköterskors omvårdnadsstrategier i mötet med kvinnor utsatta för våldtäkt, ett område i vilket kunskapen är begränsad. Foucaults arbeten om makt utgjorde utgångspunkt för analys och struktur av data. En hypotes formulerades; maktförhållande finns i varje relation.

Inom rättspsykiatrin vårdas många patienter med samsjuklighet missbruk/beroende. Patientgruppen är heterogen med komplexa och specifika vårdbehov. Vårdare är de som tillbringar mest tid med dessa patienter. Studiens syfte var att beskriva vårdares erfarenheter av att vårda patienter som lider av allvarlig psykisk störning med samsjuklighet missbruk/beroende, inom rättspsykiatrisk vård. Tio sjuksköterskor och tio skötare som arbetade på en rättspsykiatrisk regionvårdsklinik intervjuades och materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys.