Syftet med denna uppsats har varit att skildra brukares egna upplevelser av och tankar om ÖppenvĂ„rdsteamet i Hudiksvalls kommun. Verksamheten vĂ€nder sig till vuxna missbrukare och syftar till att stödja, störa och motivera dem. MĂ„let med ÖppenvĂ„rdsteamet Ă€r att finnas tillgĂ€nglig nĂ€r andra verksamheter inte Ă€r det, genom stöd och rĂ„d hjĂ€lpa brukarna till att skapa en meningsfull fritid utan alkohol och droger samt att de i slutĂ€ndan skall fĂ„ en sĂ„ stabil grund att stĂ„ pĂ„ att de blir sjĂ€lvgĂ„ende. Arbetet Ă€r förlagt till kvĂ€llar och helger och ska ses som ett komplement till andra insatser. En kvalitativ metod har legat till grund för brukarundersökningen.

Syfte: Inom ramen för och med grund i det specialpedagogiska fÀltet, Àr syftet att ta reda pÄ hur ungdomars upplevelser Àr av att ha genomfört en pedagogisk utredning inom Statens institutionsstyrelse. Teori: För att förstÄ vad ungdomarna menar, nÀr de berÀttar om sina livsvÀrldar, har litteratur inom följande omrÄden beskrivits: specialpedagogiska perspektiv, delaktighet, identitetsskapande och KASAM ? kÀnsla för sammanhang samt historik om ungdomsanstaltens framvÀxt i samhÀllet till dagens sÀrskilda ungdomshem.Metod: DÄ livsvÀrldsstudier har fokus pÄ att studera fenomen som handlar om mÀnniskans upplevelser för att förstÄ mÀnniskans vara i vÀrlden (Berndtsson, 2001), valdes en fenomenologisk livsvÀrldsansats.Det Àr genom att utgÄ frÄn den konkret upplevda vÀrlden, som upplevts i relation till nÄgot subjekt, som mÀnniskan kan beskriva sin upplevelse, och sin verklighet, och genom att mÀnniskan lever i och erfar vÀrlden, kan hon berÀtta om sina upplevelser, enligt Berndtsson (2005). Vid analysen av intervjuerna har studiens utgÄngspunkt varit inspirerat av en hermeneutisk tolkning. Med hjÀlp av förförstÄelse i ett speciellt sammanhang, bildar sprÄket en sorts gemenskap, och för att kunna komma bakom de uttalande i intervjuerna, blev valet att anvÀnda hermeneutisk tolkning till dem.Resultat: Studien visar, att det finns genuint goda ambitioner att pÄ olika sÀtt göra ungdomarna delaktiga, trots det visar studiens resultat att deras upplevelse av delaktighet Àr mycket lÄg.

NÀr vuxna personer med barn vÀnder sig till socialtjÀnsten för ansökan om ekonomiskt bistÄnd ska Àven barnens situation uppmÀrksammas och ett barnperspektiv ska intas vid handlÀggningen av dessa Àrenden. VÄr uppsats syftar till att, genom analys av 32 utredningar, undersöka huruvida socialtjÀnsten i Göteborgs Stad kan anses ha uppfyllt SocialtjÀnstlagens intentioner genom att utgÄ ifrÄn ett barnperspektiv i utredningar rörande hemlösa barn under Är 2006. Vi utgÄr ifrÄn ett rÀttsligt perspektiv som innebÀr att vi nÀrmare studerar hur nÄgra av vÄra rÀttsregler Àr utformade, för att sedan applicera den kunskapen pÄ den fortsatta studien. UtifrÄn begreppen barnperspektiv och delaktighet vill vi undersöka i vilken grad barnen synliggörs i de aktuella utredningarna. Vi vill dÄ veta hur anvÀndningen av ett barnperspektiv kÀnnetecknas och vilka utsagor som visar att ett barnperspektiv har legat till grund för utredningarna.

It is important to work with economic, social and ecological dimensions in order to reach sustainable development. Furthermore, these dimensions are supposed to work opon together. Green FlagÂŽs aim is to process these dimensions in the thematic work in preschool, where children are involved. The aim of this study is to find out how certificated Green flag preschools work with the three dimensions in the education of sustainable development practically and how the children participate in this work. I have used a qualitative semi-structured interview to find out preschool teachersÂŽ thoughts and opinions about how they work with sustainable development and how they make the children involved.

År 2011 föddes i Sverige mellan 5600-6700 barn för tidigt. Till dessa rĂ€knas de barn som föds före graviditetsvecka 37. Vad som orsakar för tidig födsel Ă€r inte helt klarlagt, men vissa faktorer ökar risken sĂ„ som havandeskapsförgiftning, försvagad livmoderhals eller försĂ€mrat hĂ€lsotillstĂ„nd hos modern. Det framgick i tidigare forskning att det innebĂ€r stora pĂ„frestningar för förĂ€ldrarna att fĂ„ ett prematurt barn och det har stor inverkan pĂ„ den kommande relationen till barnet. FörĂ€ldrarnas delaktighet Ă€r viktig och avgörande för anknytning, men den krĂ€ver stor stöttning frĂ„n sjuksköterskorna.

Bakgrund: MÄnga individer kÀnner inte hög livskvalitet och hÀlsa, och dÀr av ett missnöje med sitt vÀlbefinnande. Livskvalitet och hÀlsan pÄverkas av att individer inte kÀnner nÄgot inflytande i samhÀllet och upplever brist pÄ delaktighet och tillgÀnglighet. MÄnga studier visar att fysisk aktivitet och social samhörighet som tvÄ faktorer pÄ ökad livskvaliteten och hÀlsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur regelbunden fysisk aktivitet i förening pÄverkar livskvaliteten bland individer med psykisk ohÀlsa. Metod: Metoden som anvÀnds i studien Àr en systematisk litteraturstudie gjord pÄ 11 vetenskapliga artiklar bÄde av kvantitativ och kvalitativa studier. Analysmetoden som anvÀndes var enligt Forsberg och Wengström (2013). Resultat: Studiens resultat visar att det Àr tre teman svarar pÄ syftet och det Àr ökar motivation, ökar den sociala samhörigheten och symptomlindrande. Studiens visar att regelbunden fysisk aktivitet i förening kan fungera som symptomlindrande och ökar livskvaliteten och hÀlsan, det frÀmjar bÄde den fysiska hÀlsan men framförallt den psykiska hÀlsan.

Bakgrund: Fritidsutbudet för personer med utvecklingsstörning Ă€r begrĂ€nsat. År 2009 antogs FN-konventionen om rĂ€ttigheter för personer med funktionsnedsĂ€ttning. Den innebĂ€r att dessa personer ska ges möjlighet att kunna delta i fritidsaktiviteter. Syfte: Att undersöka hur personer med lindrig utvecklingsstörning uppfattar sina anpassade fritidsaktiviteter i grupp. Metod: Intervjuer genomfördes med Ă„tta vuxna personer med lindrig utvecklingsstörning vilka deltog i fritidsaktiviteter i grupp.Resultat: Samtliga intervjupersoner upplever det positivt att delta i sina respektive fritidsaktiviteter.

AbstraktStudien handlar om hur fyra intresseorganisationer i en mellanstor svensk stad som prÀglas av en omvÄrdnadsdiskurs, Àr till stöd för personer med funktionsnedsÀttningar att bli inkluderade i samhÀllet. Syftet med undersökningen Àr att förstÄ hur intresseorganisationer Àr till stöd för personer med funktionsnedsÀttning att bli inkluderade i samhÀllet. Det Àr Àven av intresse för studien att fÄ en förstÄelse för hur politiska beslut, om bland annat full delaktighet, implementeras och praktiskt arbetas med i intresseorganisationerna.De avvikande dragen hos personer med funktionsnedsÀttningar, det som sÀrskiljer personerna frÄn allmÀnhetens eller det normala, kan fÄ en stigmatiserande och exkluderande effekt för individerna i samhÀllslivet. Att aktivera, öka den samhÀlleliga acceptansen, avvÀrja fysiska hinder och samarbeta med övriga organisationer som ingÄr i omvÄrdnadsdiskursen Àr dÀrför i huvudsak organisationernas frÀmsta arbetsomrÄden för att inkludera individerna med funktionsnedsÀttningar till full delaktighet i samhÀllet. För att studera fenomenet utgÄr undersökningen ifrÄn en social konstruktivistisk utgÄngspunkt.

Studien har genom kvalitativa samtalsintervjuer studerat lÀrares uppfattningar av elevinflytande. En fenomenografisk ansats har tagits för att möjliggöra en studie med uppfattningar som studieobjekt. I examensarbetet studeras elevinflytandets innebörd avseende anvÀndningsomrÄde och faktorer, som möjliggör och försvÄrar arbetet med elevinflytande i skolan. Resultatet visade att lÀrarna uppfattade elevinflytandets innebörd, som elevernas möjlighet, att genom delaktighet pÄverka arbetssÀtt och redovisningsform i undervisningen. Dessutom ska eleven trÀnas till att bli en framtida medborgare, genom att utveckla en metakognition och delta i olika former av rÄd (klass- elev, matrÄd mm).

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrarna pÄ förskolor som har fÄtt utmÀrkelsen Skola för hÄllbar utveckling arbetar med hÄllbar utveckling i förskolan, ta reda pÄ hur förskollÀrares förstÄelse för hÄllbar utveckling ser ut och i vilken mÄn förskollÀrarna i sitt arbete utgÄr frÄn de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hÄllbar utveckling. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner, varav tre stycken arbetade pÄ samma förskola men pÄ olikaavdelningar. Resultatet av vÄr studie visar bÄde pÄ likheter samt olikheter i förskollÀrarnas arbetssÀtt med hÄllbar utveckling i förskolan, dÀr temainriktat arbete, Ätervinning samt barns delaktighet Àr sÄdant som prÀglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hÄllbar utveckling lyfts fram av förskollÀrarna som viktiga delar i deras förstÄelse av hÄllbar utveckling.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrarna pÄ förskolor som har fÄtt utmÀrkelsen Skola för hÄllbar utveckling arbetar med hÄllbar utveckling i förskolan, ta reda pÄ hur förskollÀrares förstÄelse för hÄllbar utveckling ser ut och i vilken mÄn förskollÀrarna i sitt arbete utgÄr frÄn de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hÄllbar utveckling. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner, varav tre stycken arbetade pÄ samma förskola men pÄ olikaavdelningar. Resultatet av vÄr studie visar bÄde pÄ likheter samt olikheter i förskollÀrarnas arbetssÀtt med hÄllbar utveckling i förskolan, dÀr temainriktat arbete, Ätervinning samt barns delaktighet Àr sÄdant som prÀglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hÄllbar utveckling lyfts fram av förskollÀrarna som viktiga delar i deras förstÄelse av hÄllbar utveckling.

Denna studie genomf?rde intervjuer p? f?rskolor i tre arbetslag som inneh?ll flera olika yrkeskategorier. Fenomenet som unders?ktes var olika yrkeskategoriers varierande uppfattningar av delaktighet och ansvarsf?rdelning f?r planering samt genomf?rande av undervisning. Fr?gest?llningarna som besvarades var f?ljande: Hur uppfattar arbetslaget delaktighet i planering och genomf?rande av undervisning? Hur uppfattar arbetslaget att ansvarsf?rdelning b?r vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Hur vill yrkeskategorierna i arbetslaget att ansvarsf?rdelningen ska vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Detta fenomen har unders?kts genom en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats.

UmeÄ Àr valt till Europas kulturhuvudstad Är 2014 och betraktas som den nordligastekulturhuvudstaden. En sÄdan hÀndelse Àr ett utmÀrkt tillfÀlle för att kunna marknadsföra UmeÄ samt hela regionen och locka turister/besökare som i sin tur kan leda till ökad sysselsÀttning och (skatte)intÀkter. Det kan ocksÄ gynna företagsklimatet som kan resultera i fler arbetstillfÀllen och starkare dragningskraft för kulturhuvudstaden.I sin ansökan beskriver UmeÄ kommun att ett av de frÀmsta mÄlen med UmeÄ2014 Àr kulturen ska vara tillgÀnglig för alla medborgare och att graden av medskapande ska vara hög, vilket innebÀr att medborgarna kan involveras i olika utstrÀckning. Detta görs i syfte att skapa en ökad kulturell medvetenhet och en stÀrkt identitet som ger goda förutsÀttningar för en hÄllbar samhÀllsutveckling.Vi i denna uppsats vill lyfta fram medborgarnas syn pÄ delaktighet och motivation angÄende kulturhuvudstadsÄret. Vi kommer att jÀmföra medborgarnas syn med vad som sÀgs i UmeÄs ansökan för att undersöka hur vÀl dessa överensstÀmmer.Syftet Àr att identifiera de faktorer som pÄverkar kommunikationen mellan kommunen och medborgarna för att dÀrefter kunna ge rekommendationer till de ansvariga arrangörerna inom UmeÄ2014 om vilka ÄtgÀrder som bör vidtas.Studien Àr av kvantitativ art och har ett deduktivt angreppssÀtt för att besvara den valda problemformuleringen om hur UmeÄ kommun har lyckats i sina ambitioner att göra medborgarna delaktiga i kulturhuvudstadsÄret, UmeÄ2014.

In this study we have aimed to explore how participation and self-determination is implemented in the daily life of disabled people who receive support through LSS. The questions addressed concern possibilities/obstacles for the participation and selfdetermination of disabled people who live in group housings, and how the terms participation and self-determination are realized. Nine interviews have taken place with staff members and directors of different group housings. We have found that the interviewees believe that the nature of a person?s disability can be a barrier to the individual?s self-determination and participation in his or her everyday life.

UtifrÄn vÄr B-uppsats vi skrev vÄren 2010 och den verksamhetsförlagda utbildningen vi fÄtt under vÄra studier, har vi uppmÀrksammat en variation pÄ tillgÄngen av det bildskapande materialet ute pÄ de berörda förskolorna. Hur materialet Àr presenterat kan skilja sig genom att materialet stÄr i barnens höjd, pÄ öppna hyllor eller bakom lÄsta dörrar.Syftet med studien Àr att beskriva relationen mellan fyra förskollÀrares syn pÄ bildskapande (deras tankar) och den verksamhet som bedrivs (deras handlingar) med barn i Äldrarna ett till tre Är. Vi avser att jÀmföra relationen mellan respektive pedagogs uttryck och inte pedagogerna emellan.Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer i den bildskapande aktiviteten. Detta för att förstÄ relationen mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar i och om bildskapandet.Det rÄder inget tvivel om att det finns skillnader mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar utifrÄn det material vi samlat. Bland annat synliggörs detta i materialets tillgÀnglighet och pedagogernas delaktighet i den bildskapande aktiviteten..