Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera busschaufförers upplevelser av delaktighet i arbetet. Följande frÄgor har stÀllts: Hur kommunicerar arbetsgivare och anstÀllda med varandra? Hur upplever busschaufförer sitt arbetsschema och sina arbetstider? Kan busschaufförer vara delaktiga i utformningen av sitt arbetsschema och sina arbetstider? För att besvara dessa frÄgor har vi genomfört Ätta individuella intervjuer med busschaufförer i ett internationellt bussföretag. Resultatet visar att busschaufförernas delaktighet i arbetet Àr bristfÀllig. Anledningen till detta tror vi kan förklaras utifrÄn tre huvudsakliga faktorer.

Som pedagoger i förskolan ska vi skapa meningsfulla miljöer för barnen. För att kunna göra detta behöver vi hitta former för barns delaktighet, sĂ„ att de fĂ„r vara med och pĂ„verka. Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att i förskolan studera relationen mellan barns inflytande och den pedagogiska miljön. Studien innefattar bĂ„de barns inflytande över miljön och hur miljön kan ge barn inflytande. Åtta förskollĂ€rare pĂ„ fyra olika förskolor har intervjuats för att ge en bild av hur barns delaktighet pĂ„ olika sĂ€tt kan ta sig uttryck i miljön.

VÄrt examensarbete handlar om förskolebarns inflytande och delaktighet under mÄltiderna pÄ tvÄ olika förskolor. Syftet Àr att undersöka vilka möjligheter till deltagande och inflytande barnen fÄr i samband med de olika mÄltiderna. Som en del av detta undersöker vi Àven vilken pÄverkan miljöns utformning har pÄ barnens möjligheter till att vara delaktiga och fÄ inflytande under mÄltiden. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod som innefattade tvÄ ostrukturerade intervjuer och sju videoobservationer. BÄde intervjuer och videoobservationer genomfördes pÄ tvÄ förskolor som ligger i samma stadsdel. Intervjuerna genomfördes med en förskolelÀrare pÄ den ena förskolan och en barnskötare pÄ den andra. Resultatet visar att barnen i bÄda förskolorna fÄr inflytande över mÄltiderna genom att de sjÀlva fÄr vÀlja vad de vill Àta och dricka.

Psykisk ohÀlsa Àr ett betydande problem och antalet personer som behöver institutionell vÄrd förvÀntas öka. Majoriteten av de patienter som behöver institutionell vÄrd vÄrdas med stöd av Lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd. Patienter som vÄrdas med stöd av LPT har ofta stora vÄrdbehov och krÀver mÄnga vÄrdinsatser vilket stÀller höga krav pÄ den psykiatriska vÄrden. Att ta tillvara pÄ patienters upplevelse Àr en viktig aspekt i att frÀmja delaktighet och genom detta kunna utveckla och kvalitetssÀkra vÄrden. Att som patient vara delaktig i sin vÄrd har visat sig kunna pÄskynda tillfrisknandet.

Sverige har skrivit under Förenta Nationernas barnkonvention (1989) och Àr dÀrmed skyldigt att göra sitt yttersta för att följa den. Konventionen beskriver barns rÀttigheter, varav en av dessa Àr delaktighet och en annan Àr omsorg och skydd. Dessa tvÄ upplevs ibland krocka med varandra, inte minst inom socialtjÀnstens verksamheter dÀr denna bedömning kan bli aktuell.Syftet med denna kvalitativa studie Àr att belysa barns delaktighet i samband med socialt stöd för familjeproblematik. För att fÄ kunskap om detta gjordes Ätta halvstrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom socialtjÀnstens del RÄd & Stöd. Intervjuerna har tolkats utifrÄn en hermeneutisk ansats och metod samt analyserats utifrÄn de tvÄ teorierna, Harts delaktighetsstege (1992) och empowerment.Resultatet framhÄller att det finns tre olika sÀtt att se pÄ barns delaktighet bland studiens informanter samt att arbetet med att delaktiggöra barn Àven görs pÄ tre olika sÀtt, vilket anpassas frÄn fall till fall.

Delaktighet och inflytande Àr en grundförutsÀttning för folkhÀlsa dÀr gemenskap, sociala relationer och socialt kapital Àr viktigt för en individs vÀlmÄende. Det Àr viktigt för att individer ska kÀnna sammanhang och uppleva att de kan pÄverka de egna livsvillkoren. Ungdomar har rÀtt att pÄ samma sÀtt som vuxna delge sina Äsikter i ett demokratiskt samhÀlle. Inflytandeforum för ungdomar anses vara ett medel för att sÀkerstÀlla att ungdomars perspektiv uppmÀrksammas. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar i ett specifikt ungdomsrÄd upplever delaktighet och inflytande, i utveckling av kommunal verksamhet utifrÄn ett hÀlsofrÀmjade perspektiv.

Bakgrund: Palliativ vÄrd utförs i hela vÄrdkedjan, frÄn hemsjukvÄrd till specialistvÄrd pÄ institution. Palliativ vÄrd bygger pÄ en helhetssyn som tryggas genom patientcentrerad vÄrd dÀr patientens delaktighet har en central roll.Syfte: Belysa vuxna patienters upplevelser av delaktighet dÄ de vÄrdas i livets slutskede.Metod: Studien Àr en systematisk litteraturstudie frÀmst baserad pÄ metodik beskriven av Forsberg och Wengström (2013).Resultat: Temat möjligheter och hinder i upplevelsen av sin delaktighet vÀxte fram, med fyra kategorier under sig: hantering av sin sjukdomssituation, övervÀldigande ny levnadssituation, bli sedd som individ och inte bli sedd som individ. Det framkom att patienter i livets slutskede fann möjligheter att vara delaktiga i sin vÄrd genom införskaffandet av kunskap om sin sjukdom och sin framtid. Denna kunskap skapade förstÄelse över situationen hos patienterna, vilket gav dem redskap att lÀttare hantera och delta i sin vÄrd. Upplevda hinder till delaktighet visade sig vara dÄ patienterna upplevde sig förbisedda av vÄrdpersonal.Slutsats: Vuxna patienters upplevelser av delaktighet dÄ de vÄrdas i livets slutskede gÄr inte att beskriva som ett ensamt fenomen, utan behöver beskrivas utifrÄn en helhetssyn av patienten.  Den unika patienten bildar en dynamisk helhet, och behöver bemötas som den unika individ den Àr..

Syftet i föreliggande studie Àr att undersöka en grupp barns uppfattningar av delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av öppna intervjuer. Den information som intervjusvaren gav bearbetades enligt den fenomenografiska ansatsen. 13 intervjuer genomfördes med barn i Äldern 7-11 Är pÄ ett fritidshem.Resultatet visar att barnen har en tydlig uppfattning av vad de har delaktighet i och inflytande över i fritidshemmets verksamhet. Barnen beskriver den fria leken, stormötet och social samvaro som tillfÀllen dÀr de har möjlighet att bestÀmma.

Detta examensarbete syftar till att undersöka om funktionsnedsÀttningen stamning orsakar psykiska problem och om dessa har samband med undvikande beteende, som kan pÄverka delaktigheten i samhÀllet och dÀrmed individens hela tillvaro. Det finns empiriskt stöd för att stamning orsakar problem av psykologisk karaktÀr i form av internaliserad skam, vilket har uppmÀts med ISS. Det undvikande beteende som följer av skam, eller behovet att undvika att stamma, ökar risken för minskad delaktighet, vilket, i sig, kan orsaka ohÀlsa. Ett ökat talflyt skulle dÀrmed kunna minska skam och undvikande beteende och pÄ sÄ sÀtt möjliggöra ökad delaktighet. DÀrför bör personer med stamning erbjudas bÄde talterapi och tekniska hjÀlpmedel i syfte att öka tillgÀngligheten för personer som stammar.

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur personalen i tvÄ olika gruppbostÀder upplever ramarna för delaktighet och sjÀlvbestÀmmande i vardagliga sysslor för personer med utvecklingsstörningar. UtifrÄn studiens upplÀgg formulerades följande frÄgor: Vilka möjligheter och hinder fanns det för brukarens delaktighet och sjÀlvbestÀmmande i gruppbostaden. Vilka faktorer kunde öka möjligheten till delaktighet och sjÀlvbestÀmmande för brukaren i gruppbostad. Denna studie bygger pÄ en kvalitativ metod och forskningsmaterialet har samlats genom intervjuer med personal pÄ respektive gruppbostad. Författarna till studien har i sin kvalitativa analys inspirerats av Grounded Theory vilket innebÀr att arbeta induktivt frÄn data till teori.

Syfte: VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka invandrarungdomars upplevelse av delaktighet och integration till det svenska samhÀllet. Vi vill öka förstÄelsen för sprÄkets betydelse för integration och delaktighet. FrÄgestÀllningar: 1. Upplever ungdomarna att de Àr en del av det svenska samhÀllet och dÀrmed integrerade? Har det i sÄ fall nÄgon betydelse för vilket land de identifierar sig med, det vill sÀga ursprungslandet eller Sverige?2.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Att vÄrdgivaren ska gör patienten delaktig Àr nÄgot som Àr lagstadgat ochefterfrÄgas frÄn patienten. För fysioterapeuten Àr det till stor vinst om patienten kanengageras i sin behandling.Syfte: Syftet med studien var att utifrÄn ett beteendemedicinskt perspektiv, med densocialkognitiva teorin som referensram, beskriva patienters upplevelse av delaktighet imötet med fysioterapeut vid nybesök inom primÀrvÄrd.Metod: Sex patienter rekryterades som varit pÄ nybesök hos fysioterapeut.Semistrukturella intervjuer genomfördes och materialet analyserades med kvalitativinnehÄllsanalys.Resultat: De deltagande patienterna hade olika syn pÄ begreppet delaktighet och vadsom pÄverkade deras upplevelse. Fysioterapeutens förmÄga att fÄ patienten delaktigbetonades men Àven patientens egen roll, tidigare erfarenheter och samspelet mellanpatient och fysioterapeut.Diskussion: Resultatet tolkades utifrÄn social kognitiv teori. Patientens delaktighetbetraktades som ett beteende och patientens upplevelse av sin delaktighet som enkonsekvens av detta beteende. Patientens upplevelse av delaktighet pÄverkades avomgivningen och individfaktorer.Slutsats: Fysioterapeuten var central i deltagarnas upplevelse av delaktighet men Àventidsaspekter var avgörande.

En kvalitativ studie kring nÄgra lÀrares tankar kring individuell utveckling och elevers delaktighet i sin egen utveckling begrÀnsat till elever med lÀs och skrivsvÄrigheter i Ärskurs tre. för att genomföra den hÀr studien har jag valt att intervjua fyra lÀrare med behörighet att undervisa elever i Ärskurs tre i Àmnet svenska, dessa lÀrare valdes genom bekvÀmlighetsurval. LÀrarna uttrycker att de arbetar relativt lika vad gÀller IUP och elevers delaktighet men Àven att lÀrarna framhller vikten av att stödja eleverna och hjÀlpa dem pÄ olika sÀtt för att de ska nÄ mlen för lÀsning och skrivning. Resultatet diskuteras utifrÄn Vygotskijs begrepp proximala utvecklingszonen som Àr ett centralt begrepp i studien..

Efter vÄr första verksamhetsförlagda utbildning tog vi fasta pÄ uttrycket att eleverna ska tillsammans med andra (Lpf 94) ska utveckla sin förmÄga att ta initiativ, ansvar och kunna lösa problem. Syftet med vÄr studie var att undersöka vilka fördelar och nackdelar som ett styrt respektive mindre styrt grupparbetssÀtt har med avseende pÄ elevers uppfattning om delaktighet och lÀrande. Efter varje grupparbetssÀtt sÄ genomfördes en intervju med en grupprepresentant för varje grupp. Intervjusvaren visade att elevernas uppfattning Àr att de lÀrt sig mest i det mindre styrda gerupparbetssÀttet. DÀr kÀnde eleverna att de ocksÄ varit mest delaktiga..

Diskrepansen mellan vad patienten upplever som behov och sjuksköterskans tolkning av behoven finns beskrivna i studier. Skillnaden tolkas som brist pĂ„ patientens delaktighet i omvĂ„rdnaden.Ökar patientens delaktighet inom omvĂ„rdnaden ökar Ă€ven vĂ„rdens kvalitĂ©. Upplevelsen av delaktighet postoperativt har studerats i begrĂ€nsad omfattning, varför denna studie förvĂ€ntas bidra till ökad kunskap av delaktighet inom den postoperativa vĂ„rden. Syfte. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av delaktighet i postoperativ vĂ„rd efter elektiv tarmkirurgi. Metod. En kvalitativ metod med fenomenologisk ansats har anvĂ€nts i studien.