Att vÀxa upp i en miljö dÀr tvÄ eller flera sprÄk talas blir allt vanligare. Dock finns det begrÀnsade kunskaper om hur sprÄket hos flersprÄkiga barn med misstÀnkt sprÄkstörning bör bedömas. Denna studie utforskade den narrativa förmÄgan hos en grupp flersprÄkiga barn i Sverige med typisk sprÄkutveckling. Detta skedde inom ramen för projektet COST IS0804. Tjugo barn mellan 5:9 och 7:6 Är som talade svenska och engelska fick berÀtta sagor till tvÄ bildserier samt besvara ett antal förstÄelsefrÄgor om bilderna.

Sammanfattning:Denna uppsats handlar om barnsexturism och hur spridningen ser ut vÀrlden över. Uppsatsen tar upp ett kÀnsligt Àmne, barnsexhandel dÀr barnsexturism ingÄr. Barnsexturism innefattar nÀr en person reser frÄn ett land till ett annat för att begÄ övergrepp mot barn mot ersÀttning som gÄr till barnen sjÀlva eller till nÄgon annan. Barnsexturister kallas de personer som begÄr dessa brott mot barn och en barnsexturist kan vara vem som helst. En barnsexturist kan innan resan ha som syfte att ha sex med en minderÄrig.

Bakgrund:Ett barn som befinner sig i en förlustsituation Àr beroendes av de personer som finns i dess omgivning. Barn behöver precis som vuxna uttrycka sina kÀnslor och behov. Enligt forskning leker sig barnen ur de situationer som för dem Àr svÄra.Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att studera lekens betydelse för barns bearbetning av förlust. Vi kommer att undersöka hur ett antal pedagoger stödjer och vÀgleder barnet/barnen i deras bearbetning kring förluster.Metod:Vi har genomfört en kvalitativ undersökning utifrÄn en hermeneutisk ansats. Vi har intervjuat 6 verksamma pedagoger inom förskolan.

Vad sÀger litteraturen samt barn sjÀlva om deras sociala betydelse i den fria leken? Hur fungerar samspel, vÀnskap och vilka kÀnslor finns med nÀr barn leker? Vi tycker det Àr intressant och kommer att belysa detta utifrÄn vÄr problemprecisering, vilken betydelse har den fria leken för barns samspel? För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod genom intervjuer och videoinspelningar som vi har gjort tillsammans med barn i Äldrarna fyra och fem Är. I resultatet kan vi se hur viktig den fria leken Àr för barns sociala utveckling och hur samspelet fungerar samt hur viktiga de sociala lekreglerna Àr för barn. VÄra teoretiska grunder vilar pÄ Fredrich Fröbel, Lev S Vygotskij och Erik H Erikson. Fröbel var en stor inspiratör till pedagogiken i förskolan och han lade en stor vikt vid leken.

Ett barn som blir utsatt för övergrepp stÄr inför flera utmaningar. För det första Àr det vanligt att barnet inte berÀttar för nÄgon om det som hÀnt och pÄ sÄ sÀtt försvÄras barnets bearbetning av övergreppet. För det andra har en rÀttsprocess ofta en mer eller mindre retraumatiserande verkan pÄ barnet. NÀr flera olika myndigheter, med inbördes skilda ansvarsomrÄden och prioriteringar kopplas in pÄ ett och samma fall Àr det inte ovanligt att barnet kommer i klÀm. Barn har inte samma rÀttssÀkerhet som vuxna dÄ de stÄr i mentalt underlÀge i alla situationer.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga nÄgra lÀrares arbete kring barn med sprÄksvÄrigheter i förskola och grundskolans tidigare Är. Informanterna har alla erfarenheter av barn med sprÄksvÄrigheter och de arbetar i tre olika kommuner, inom verksamhetsfÀlten förskola, grundskolans tidigare Är, samt som tal- eller specialpedagog. Resultatet visar att samtliga lÀrare planerar arbetet med barns sprÄkutveckling utifrÄn en inledande kartlÀggning av barnet. I vÄr studie tenderar grundskollÀrare att, i större utstrÀckning Àn sina kollegor i förskolan, anvÀnda fÀrdigstÀllda arbetsmetoder i sitt vardagliga arbete. Fler lÀrare i skolan Àn i förskolan bedriver enskild undervisning.

Syftet med detta examensarbete har varit att bidra med kunskap och förstÄelse om hur pedagoger gÄr till vÀga för att inkludera barn med Downs Syndrom i barngruppen. Vidare undersöktes pedagogernas Äsikter angÄende betydelsen av den fysiska miljön och barngruppens sammansÀttning och storlek samt lekens betydelse för barn med Downs Syndrom. I denna studie anvÀnder vi oss av kvalitativa intervjuer för att fÄ fram sÄ konkreta och detaljerade svar av informanterna. Vidare tillÀmpar vi tvÄ teorier; Piagets kognitiva teori och Vygotskijs sociokulturella teori. Vi kommer ocksÄ nÀmna tvÄ vanligt förekommande specialpedagogiska perspektiv; det relationella perspektivet samt det kategoriska perspektivet.

VÄrt examensarbete handlar om utagerande barn i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka förskollÀrares uppgifter om hur utagerande barns vardag Àr i förskolan och hur förskolans och förÀldrarnas samspel fungerar. Vi ville Àven undersöka hur de uppger att förskollÀrarna och barnen i barngruppen bemöter utagerande barn, men ocksÄ vilken betydelse de uppger att leken har för att kunna stÀrka dessa barn och lÀra dem att bli delaktiga i verksamheten och lita pÄ sig sjÀlva. Vi anvÀnde oss av kvalitativ undersökning nÀr vi gjorde vÄra intervjuer i förskolor i tvÄ kommuner i Blekinge. NÀr vi analyserade vÄra intervjuer fokuserade vi pÄ innehÄllet utifrÄn de frÄgor vi stÀllt i frÄgestÀllningen.

Bakgrund: De fÄ undersökningar som finns om barns syn pÄ döden handlar i hög grad om sorg och sorgearbete och inte om döden som fenomen. Fokus för vÄr studie Àr hur barn uppfattar fenomenet döden. Det Àr ett Àmne som vi upplever hamnar i skymundan i skolan pÄ grund av att det ofta sammankopplas med sorgliga och hemska hÀndelser i livet.Syfte: VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ hur barn i förskoleklass respektive barn i Ärskurs tvÄ uppfattar fenomenet döden, för att pÄ detta vis se om det förekommer nÄgon skillnad i svaren beroende pÄ Älder. Vi undersöker om pojkar och flickors svar skiljer sig Ät, samt se hur media pÄverkar barnens svar. Utöver dessa kommer vi Àven sammanfatta de övriga pÄverkansfaktorer som vi kan se. Metod: Studien bygger pÄ intervjuer med barn i grundskolan pÄ tvÄ olika skolor dÀr Äldern varierar mellan 6-8 Är.

Inledning/Bakgrund: Alla barn ska ha rÀtt till fritid, lek, rekreation och vila. Det ser dock annorlunda ut i verkligheten och barn som vÀxer upp i ekonomiskt utsatta hushÄll deltar i lÀgre grad i fritidsaktiviteter Àn övriga barn. Detta Àr orovÀckande och kan ha negativa effekter pÄ folkhÀlsan, dÄ det visat sig att fritidsaktiviteter har positiv inverkan pÄ hÀlsan och vÀlmÄendet.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka eventuella möjligheter och hinder som verksamhetsföretrÀdare frÄn Karlskoga kommun anser sig ha för att skapa förutsÀttningar för fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i Äldrarna 7-18 Är.Metod: Intervjustudie med sju verksamhetsföretrÀdare som erbjuder fritidsaktiviteter för barn i Äldrarna 7-18 Är i kommunen.Resultat: Resultatet visade att det finns goda möjligheter till ett jÀmlikt deltagande och en förstÄelse för ekonomiskt utsatta barn i verksamheterna men Àven att det Àr svÄrt att nÄ ut till mÄlgruppen. Resultatet lyfter Àven fram förutsÀttningar för barnens deltagande men Àven förutsÀttningar för verksamheterna. Det framgÄr ocksÄ att verksamheterna upplever att de i framtiden skulle kunna utvecklas och erbjuda ytterligare möjligheter till fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i Karlskoga.Diskussion: Det finns goda förutsÀttningar till att erbjuda fritidsverksamheter för ekonomiskt utsatta barn sÄvÀl pÄ vardagar som pÄ lovdagar.

Forskningen om internationellt adopterade barn har visat att dessa barn löper en större risk att fÄ sprÄkliga problem, jÀmfört med sina jÀmnÄriga kamrater. Framförallt har problemen förknippats med svÄrigheter med abstrakt tÀnkande, Àven svÄrigheter med matematik har uppmÀrksammats. Forskning visar att de sprÄkliga svÄrigheterna finns hos nÀrmare hÀlften av alla internationellt adopterade och det som framkommit Àr att svÄrigheterna kan uppstÄ av tvÄ orsaker. De orsakerna som nÀmnts Àr i första hand den sÄ kallade sprÄkbrytningen medan den andra orsaken beror pÄ brist pÄ bra mat och uppmÀrksamhet som ofta uppstÄr pÄ institutioner sÄsom exempelvis barnhem. SprÄksvÄrigheterna som kan uppstÄ Àr dock i de flesta fall möjliga att överbrygga.I detta arbete har intervjuer gjorts med tolv förÀldrapar som sammanlagt har 22 internationellt adopterade barn som adopterats mellan tidigt 70-tal och 90-tal.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur professionella ser pÄ stödgrupper för barn till missbrukande förÀldrar och hur de uppfattade effekterna av gruppverksamheter. Undersökningen baserades pÄ intervjuer med verksamma gruppledare för barn till missbrukare. Insamlat material har tolkats och jÀmförts med tidigare forskning pÄ omrÄdet. Resultatet visar att gruppledare anser att stödgrupper för barn till missbrukande förÀldrar Àr viktigt och ger barnen hopp och tillit i livet. Gruppledaren kan uppfattas som ett verktyg till barnen för att hantera kÀnslor och stress.

I det hĂ€r examensarbetet var mĂ„let att fĂ„ veta mer om vad pedagoger gör tillsammans med barn under den fria leken ute pĂ„ förskolegĂ„rden. Tanken var ocksĂ„ att lĂ„ta pedagogerna berĂ€tta om sina tankar kring sin uteverksamhet pĂ„ förskolegĂ„rden och om sin roll dĂ€r.Detta har undersökts med ostrukturerade observationer och i strukturerade intervjuer av pedagoger pĂ„ en förskola. I resultatet framkommer att pedagogerna Ă€r tillsammans med barnen 77 % av tiden de Ă€r ute pĂ„ förskolegĂ„rden. De Ă€r dĂ„ framförallt i sandlĂ„dan och bygger sandkakor och pratar med dem. Övrig tid intar de oftast en övervakande roll, dĂ„ de framförallt övervakar fungerande pĂ„gĂ„ende lek.Av tiden de Ă€r med barnen fördelar de den pĂ„ ett rĂ€ttvist sĂ€tt mellan pojkar och flickor, men det framkommer inte om det Ă€r samma flickor resp. pojkar som fĂ„r uppmĂ€rksamheten eller om det Ă€r alla som fĂ„r lika mycket uppmĂ€rksamhet..

Fysisk aktivitet Àr betydelsefullt, dÄ det bÄde har positiva psykiska och fysiska effekter pÄ mÀnniskan. De senaste Ären har antalet aktiva unga minskat, denna trend behövs brytas. Det finns mÄnga olika faktorer som pÄverkar barn och ungdomar och deras motivation till fysisk aktivitet. De mest Äterkommande faktorerna Àr dock att ha kul och kÀnna sig kompetent..

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare arbeta med att se och tillgodose barns behov. Förskolans lÀroplan skriver att förskollÀraren ska se till att varje barn fÄr sina behov tillgodosedda, respekterade samt att varje barn ska fÄ uppleva sitt egenvÀrde. Barngrupperna i förskolan vÀxer vilket kan orsaka flera dilemman för förskollÀraren i arbetet att bland annat se varje enskilt barn i sin utveckling och möta detta barn pÄ bÀsta sÀtt. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr vilka strategier förskollÀrarna har för att se och tillgodose barns alla behov, hur förskollÀrarna arbetar med att tillgodose barns alla behov och vilka dilemman förskollÀrarna upplever att det finns i verksamheten. Uppsatsen utgÄr ifrÄn det specialpedagogiska perspektivet dÀr bÄde miljömÀssiga och biologiska förutsÀttningar Àr viktiga faktorer som anses pÄverka individens utveckling i förhÄllande till sociala och kulturella sammanhang.