Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare arbeta med att se och tillgodose barns behov. Förskolans lÀroplan skriver att förskollÀraren ska se till att varje barn fÄr sina behov tillgodosedda, respekterade samt att varje barn ska fÄ uppleva sitt egenvÀrde. Barngrupperna i förskolan vÀxer vilket kan orsaka flera dilemman för förskollÀraren i arbetet att bland annat se varje enskilt barn i sin utveckling och möta detta barn pÄ bÀsta sÀtt. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr vilka strategier förskollÀrarna har för att se och tillgodose barns alla behov, hur förskollÀrarna arbetar med att tillgodose barns alla behov och vilka dilemman förskollÀrarna upplever att det finns i verksamheten. Uppsatsen utgÄr ifrÄn det specialpedagogiska perspektivet dÀr bÄde miljömÀssiga och biologiska förutsÀttningar Àr viktiga faktorer som anses pÄverka individens utveckling i förhÄllande till sociala och kulturella sammanhang.

Fysisk aktivitet Àr betydelsefullt, dÄ det bÄde har positiva psykiska och fysiska effekter pÄ mÀnniskan. De senaste Ären har antalet aktiva unga minskat, denna trend behövs brytas. Det finns mÄnga olika faktorer som pÄverkar barn och ungdomar och deras motivation till fysisk aktivitet. De mest Äterkommande faktorerna Àr dock att ha kul och kÀnna sig kompetent..

Tidigare forskning i bland annat barndomssociologi har hĂ€vdat att barn Ă€r en grupp som mĂ„ste lyftas fram och synliggöras, kanske framförallt i de lĂ€nder dĂ€r risken för utsatthet Ă€r hög (Wyness 2006). Även i utvecklingsekologin sĂ„ nĂ€mns att barnet bör ses utifrĂ„n omgivningen och dess sammanhang (Andersson 2002). Indien Ă€r ett av dessa lĂ€nder som Ă€r under utveckling men som fortfarande behöver omvĂ€rldens stöd. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att synliggöra barnens roll i familjen i en kontext som i flera avseenden skiljer sig frĂ„n det vĂ€sterlĂ€ndska. Detta har vi undersökt i Hathi Tiba som ligger i Rajasthan, norra Indien.

UtgÄngspunkten i studien Àr det beroende och den ömsesidighet som finns inom familjen. Barnet Àr beroende av sina förÀldrar för sin utveckling och sin hÀlsa. FörÀldrarnas resurser och vÀlbefinnande pÄverkar i sin tur hur de knyter an till barnet. Syftet Àr att ta reda hur BVC- sjuksköterskor arbetar med att identifiera sÀrskilt behov av stöd för barn och deras familjer. Metoden Àr en litteraturstudie av vetenskapliga, kvalitativa artiklar.

Lek tillsammans med andra barn kan vara barns sÀtt att lÀra sig det sociala samspelet för att utvecklas emotionellt och intellektuellt. MÄnga barn tillbringar lÄnga dagar i förskolan och dÀrmed Àr förskolepersonalen betydelsefull för deras utveckling i bl.a. lek. En stor utmaning för dem Àr att hjÀlpa barn som inte förstÄr och behÀrskar andra barns leksignaler. Undersökningens syfte har varit att studera vilket synsÀtt personal i förskolan har pÄ barns lek samt vilka arbetssÀtt och metoder de anvÀnder för att hjÀlpa barn som saknar förmÄga att leka tillsammans med andra barn. Undersökningen genomfördes med ostrukturerade intervjuer med Ätta intervjupersoner.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och jÀmföra tvÄ olika polisenheters per-spektiv pÄ barn som bevittnat vÄld inom familjen. Syftet var Àven att ta del av de-ras kunskap och försöka förstÄ deras syn pÄ dessa barn. För att uppnÄ syftet genomfördes fokuserade gruppintervjuer, sÄ kallade fokusgrupper, en kvalitativ metod dÀr gruppdeltagarna diskuterade teman och frÄgor kring deras erfarenheter och tankar om barn som har bevittnat vÄld i sin familj. Vi intervjuade poliser frÄn familjevÄldsenheten respektive nÀrpolisen. Resultatet visade att polismÀnnen frÄn bÄda enheterna var medvetna om att barn far illa av att erfara vÄld inom familjen men att de i liten utstrÀckning uppmÀrksammar dessa barn.

Bakgrund: Ordet cancer Àr för mÄnga Ängestladdat och innebÀr detsamma som döden. NÀr ett barn finns som nÀrstÄende vÀcker det mycket kÀnslor hos de som finns i familjens omgivning, men Àven hos vÄrdpersonalen. Sjuksköterskan kan stöta pÄ svÄra situationer dÀr etiska dilemman kan uppstÄ dÄ förÀldrarnas vilja kan skilja sig frÄn vad lagen sÀger.Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att möta barn vars cancersjuka förÀlder genomgÄtt kurativ behandling.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats dÀr informationen inhÀmtades genom fyra gruppintervjuer med tvÄ-tre personer i varje. Materialet analyserades utifrÄn Lundman och HÀllgren Graneheim (2012) kvalitativa innehÄllsanalys.Resultat: Studiens resultat visade pÄ att sjuksköterskorna upplevde svÄrigheter i att möta barn och dÄ framförallt barn i tonÄren. Vikten av att finna tid till bearbetning av sina kÀnslor med kollegor framkom samt en personlig utveckling genom att lÀra sig av varandra.Slutsats: Det Àr sjuksköterskan som bör ta första steget i mötet med barnen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur kontakten med friluftsliv pÄ fritiden ser ut hos 12- Äriga barn som Àr bosatta i Stockholms innerstad och förort.FrÄgestÀllningarI vilken omfattning utövar barn friluftsliv pÄ fritiden?Vad för slags friluftsliv utövar barn pÄ fritiden?Vad har barn för instÀllning till friluftsliv? Finns det nÄgra skillnader mellan barn i innerstad och förort?    MetodVi har gjort en kvantitativ enkÀtstudie. VÄrt urval bestÄr av 199 barn i 12-Ärs Älder som Àr bosatta i Stockholms stads innerstad och förort. Studiens empiriska material har samlats in genom att vi har Äkt ut till skolor och genomfört gruppenkÀter. Materialet har bearbetats i statistikprogrammet SPSS dÀr vi har anvÀnt oss av flera chitvÄtester dÄ vi har gjort en jÀmförelse.ResultatStudiens resultat visar att barn frÄn innerstaden har utövat friluftsliv fler Àn 9 gÄnger det senaste Äret medan barn frÄn förorten har utövat friluftsliv 1-3 gÄnger.

Hammarström J & Ivarsson C. Att förebygga övervikt och fetma hos barn genom skolhĂ€lsovĂ„rdsprogram. Examensarbete i omvĂ„rdnad 10 poĂ€ng. Malmö högskola: HĂ€lsa och SamhĂ€lle, enheten för omvĂ„rdnad, 2007. Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Ă€r ett av de snabbast ökande hoten mot folkhĂ€lsan. Skolan har en central roll i det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet med barn och ungdomar, eftersom de tillbringar en stor del av sin tid i skolan.

Syftet med studien Àr att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts pÄ olika förskolor för att fÄ svar pÄ detta. Fyra förskollÀrare och tvÄ specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det Àr barn som har nÄgon slags svÄrighet eller som Àr i behov av lite mer stöd Àn andra barn. Det framkom Àven att de anser att alla barn Àr i behov av sÀrskilt stöd nÄgon gÄng.

Introduktion: I vÄrt land Àr det förbjudet att krÀnka barn sÄvÀl fysiskt som psykiskt, men ÀndÄ hÀnder det. Eftersom alla barn har skolplikt frÄn sju Ärs Älder trÀffar skolsköterskan alla barn pÄ ett naturligt sÀtt. Hennes uppgift Àr att frÀmja barnens hÀlsa och dÀrmed hitta de barn som far illa. Det finns en begrÀnsad mÀngd forskning om skolsköterskors upplevelser nÀr de misstÀnker att en elev far illa vilket författarna skulle vilja undersöka vidare. Syfte: Att beskriva skolsköterskors upplevelse vid misstanke om att en elev far illa.

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) Ă€r en reumatisk sjukdom hos barn och ungdomar. Årligen insjuknar i Sverige 130 till 230 barn och ungdomar. Flickor drabbas oftare Ă€n pojkar och de flesta insjuknar i ett till fyra Ă„rs Ă„lder eller i puberteten. Orsaken till JIA Ă€r okĂ€nd men kan ha ett visst Ă€rftligt inslag. Det dominerande symtomet Ă€r ledsvullnad som ger belastningssvĂ„righeter och morgonstelhet, andra symtom Ă€r smĂ€rta, sömnsvĂ„righeter, trötthet samt pĂ„verkan pĂ„ tillvĂ€xt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn i förskolan och elever i grundskolan anvÀnder den verbala och icke-verbala kommunikationen i konfliktsituationer. Vi vill ta reda pÄ vilka konfliktstilar barn och elever anvÀnder sig av och vilken konfliktstil de anvÀnder nÀr konflikten avslutas. Det Àr viktigt att pedagogen tar reda pÄ hur barn och elever kommunicerar i konflitksituationer för att kunna hjÀlpa barn och elever att pÄ egen hand hantera konflikterna pÄ ett bÀttre sÀtt som gynnar bÄda parter. Studien bygger pÄ observationer frÄn en förskola och en grundskola. Resultatet av observationerna visar pÄ att barn och elever anvÀnder bÄde den verbala och icke-verbala kommunikaton nÀr de kommunicerar i konfliktsituationer.

BAKGRUND:I detta avsnitt gÄr vi igenom vad lÀroplaner, kursplaner och skollagen sÀger om engelskundervisningens upplÀgg och pedagogens roll i förskola och skola. Vidare tas det upp vad svensk forskning samt internationell forskning sÀger om barn och engelska. Det Àr Àven inkluderat statistik och historiska överblickar över barns och Àven samhÀllets syn pÄ engelska som skolÀmne och som sprÄk.SYFTE:Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn under förskolans senare Är och grundskolans tidigare Är ser pÄ engelska som skolÀmne och som sprÄk.METOD:VÄrt val av metod Àr kvalitativ metod med fenomenografi som ansats. Detta val gjordes pÄ grund av ett intresse för att gÄ in pÄ djupet i barns tankegÄngar kring engelska som sprÄk och som skolÀmne. Vi har valt att genomföra intervjuer med barn i Äldrarna fem till tio Är.RESULTAT:Vi har delat upp resultatkapitlet i olika underrubriker, dÀr vi fokuserar pÄ olika undersökningsomrÄden.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera unga mammors tankar om sitt förÀldraskap och hur det pÄverkar identitetsprocessen. Syftet Àr ocksÄ att förstÄ vilket stöd de behöver i sin situation som unga förÀldrar. Studien bygger pÄ intervjuer med sex mammor som alla fött sitt första barn innan de fyllt 21 Är. Intervjuerna har dÀrefter analyserats med hjÀlp av teorier om identitet och stöd.Resultatet i denna studie visar pÄ att trots att mammorna lever ett tillsynes vÀlordnat och vanligt liv Àr det en grupp med unga mammor som ocksÄ upplever en ensamhet och utanförskap. De Àr isolerade i hemmet dÀr de har det största ansvaret för barn och hem.