"Hen" har det skrivits mycket om i populÀrkulturella skrifter samt diskuterats om i debatter och i radioprogram, men ordet har inte i stor utstrÀckning avhandlats i en akademisk kontext. Jag kÀnner att det Àr nödvÀndigt att analysera "hen" ur ett teoretiskt perspektiv, och fÄ kunskap om hur begreppets anvÀndande i förskolan skulle fungera. Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur barn pÄ förskolan reagerar pÄ begreppet "hen" i ett socialt och sprÄkligt sammanhang.Som förskolepedagog har jag förmÄnen att fÄ arbeta med barn och kan via min roll utföra en mindre typ av studie pÄ en mindre barngrupp för att fÄ svar pÄ följande:Hur ser barn pÄ anvÀndandet av begreppet "hen", vad Àr deras perspektiv pÄ ordet, och hur reagerar de pÄ begreppet i förskolemiljön?För att utöka kunskap om barnens perspektiv pÄ begreppet Àr deltagande observation valt som vetenskaplig metod. Denna utförs tillsammans med förskolans barn i förskolans miljö i olika aktiviteter och sammanhang.

Enligt Socialstyrelsen pÄverkar missbruk förÀldrars förmÄga att tillgodose sina barns behov. Barn som vÀxer upp med förÀldrar med missbruksproblematik lever under en ökad risk att fara illa pÄ olika sÀtt. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur kvinnor och mÀn med missbruksproblematik upplevt sin uppvÀxt och om de tror att den pÄverkat deras liv och deras uppfostran till deras egna barn. Samtliga intervjupersoner befann sig pÄ ett LVM-hem. Studien inspireras av narrativ metod och fokuserar pÄ intervjupersonernas berÀttelser och resultaten presenteras i berÀttande form med citat.

Syftet med   studien Àr att ta reda pÄ hur förskolorna arbetar för att ge alla barn lika   förutsÀttningar till kunskapsinhÀmtande. För att komma fram till hur   pedagogerna arbetar med detta sÄ lÀmnades en enkÀt ut dÀr de fick besvara   frÄgor utifrÄn hur de bemötte, inkluderade och vad de hade för resurser att   tillgÄ i verksamheten. I resultatet framkom det att förskolorna arbetar pÄ   ett likartat sÀtt. Pedagogerna arbetar för att varje enskilt barn ska fÄ de   förutsÀttningar som behövs för att fÄ den kunskapsinhÀmtning som krÀvs för   att utvecklas. Barnen mÄste ocksÄ fÄ kÀnna sig accepterade utifrÄn sina behov   och förutsÀttningar.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera en debatt i Sydsvenska Dagbladet om Vellinge ska eller inte ska ta emot ensamkommande barn. Debatten intensifierades under perioden november 2009, till och med mars 2010 med anledning av att antalet ensamkommande barn under 2009 ökade kraftigt och dÀrmed behovet av att fler kommuner tar emot dessa barn. För att granska de argument som förts fram för och emot att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn anvÀnds ett argumentationsanalytiskt perspektiv medan diskursanalys anvÀnds för att klarlÀgga bakomliggande diskurser i debatten. I debatten identifieras olika aktörer som argumenterar för och emot Vellinges mottagande av ensamkommande barn. Resultatet av argumentationsanalysen visar att de aktörer som argumenterar för att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn har starkare och mer hÄllbara argument.

I studien undersöks hur barns lÀsvanor och lÀsintresse ser ut pÄ fritiden och desseventuella samband med barns fritidsintressen, samt om man kan se ett sambandmed de sjunkande lÀsutvecklingsresultat som framgÄr i aktuella studier ochundersökningar. En enkÀtundersökning har genomförts i Ärskurs 6 med sammanlagt64 informanter. Studien bygger pÄ frÄgestÀllningar kring barns lÀsning och hur desjÀlva ser pÄ sin lÀsning pÄ fritiden, samt var de fÄr sin inspiration till lÀsning ifrÄn.Studiens resultat visar ett mönster, att barn vill lÀsa om det som intresserar dem.Resultatet visar ocksÄ att de tvÄ största kategorier av texter barn helst anvÀnder sigav vid lÀsning pÄ fritiden Àr av pappersbaserad text, skönlitteratur och faktaböcker.Resultatet visar vidare att barn inspireras till lÀsning av sina vÄrdnadshavare följt avlÀrare.

Syftet med studien Àr att undersöka hur kuratorer möter barn i sorg och hur kuratorer samtalar med barn i sorg. Metoden för studien har varit intervjuer, och 6 kuratorer i östra Sverige har blivit intervjuade. Studiens förhÄllningssÀtt har varit fenomenologiskt. Resultatet som kom fram var varierande beroende pÄ vilken kurator man talade med samt var denne arbetade nÄgonstans. Resultatet har analyserats med hjÀlp av Johan Cullbergs kristeori och Gurli Fyhrs sorgteori..

En förutsÀttning för att elever ska kunna tillÀgna sig kunskap Àr att de förstÄr det som lÀrarna sÀger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fÄtt delge sina uppfattningar om sina lÀrares sÀtt att tala i undervisningen genom att besvara en enkÀt. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningssprÄket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lÀrares sprÄk och om lÀrarnas undervisningssprÄk pÄverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt Àr positiva till lÀrares sÀtt att tala, men att mÄnga av dem inte alltid förstÄr vad lÀrarna sÀger. Eleverna ger dÀrmed uttryck för att vara beroende av lÀrarnas undervisningssprÄk och menar att det pÄverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutÀndan ocksÄ deras inlÀrning. .

Bakgrund: NÀr förÀldrar fÄr reda pÄ att deras barn har en kronisk sjukdom som diabetes vÀcks mÄnga frÄgor och funderingar. Funderingar om livet hÀr och nu, men ocksÄ om framtiden. För det lilla barnet blir det förÀldrarnas uppgift att ansvara för skötseln av sjukdomen men Àven det större barnet behöver hjÀlp och stöd frÄn sina förÀldrar. OcksÄ förÀldrarna stÄr mitt i kaoset och har egna upplevelser. Problem: Ett barn med diabetes pÄverkar hela familjens livssituation, bÄde sjÀlsligt och praktiskt.

Introduktion: FörÀldrar till överviktiga barn behöver stöd och hjÀlp för att kunnamedverka och stötta sitt barn att nÄ en hÀlsosam vikt. För att sjuksköterskan skall kunnage detta stöd behöver hon ha kunskaper om mÄngfalden i hur förÀldrar ser pÄ dettaproblem.Syfte: Syftet var att beskriva förÀldrars uppfattning av sitt barns vikt och vilkenkunskap förÀldrar har om övervikt och fetma hos barn.Metod: Litteraturstudie med fokus pÄ förÀldrars uppfattning och kunskap om överviktoch fetma hos sitt förskolebarn.Resultat: I litteraturgenomgÄngen framkom att förÀldrar hade svÄrigheter att rÀttbedöma sitt barns vikt och ofta undertolkade barnets vikt. FörÀldrar kunde inte alltidförstÄ viktkurvorna som anvÀnds inom hÀlsovÄrden. MÄnga förÀldrar trodde att barnetskulle vÀxa ifrÄn sin övervikt och kÀnde dÀrför ingen oro över eventuella problem.FörÀldrarna identifierade sina döttrars övervikt lÀttare Àn sina söners övervikt. Papporhade svÄrare Àn mammor att identifiera övervikten hos sitt barn och sÄg inte alltid attbarnet var överviktigt.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att diskursanalytiskt undersöka hur socialsekreteraretalar om de kÀnslor de hade vid utredningar av sexuella övergrepp mot barn och hur de talarom hur de hanterade kÀnslorna. Vi vill undersöka hur de i intervjuerna positionera sig sjÀlvaoch sina klienter samt maktaspekter knutna till dessa positioner. Vi vill ocksÄ undersöka vilkakonstruktioner de gör utifrÄn olika diskurser och hur de anvÀnder sprÄket för att ?göra kön?.Metod: Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fem socialsekreterare som allanÄgon gÄng utrett sexuella övergrepp mot barn. Vi har anvÀnt oss av kritisk diskursanalys iarbetet med empirin.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva pÄ vilket sÀtt licensierade vÄrdhundar kan fungera som ett komplement i omvÄrdnaden av barn med autismspektrumtillstÄnd. Syftet var ocksÄ att beskriva kvaliteten av artiklarna utifrÄn den metodologiska aspekten urval. En litteraturstudie med deskriptiv ansats genomfördes utifrÄn tvÄ artiklar med kvalitativ ansats, tvÄ artiklar med kvantitativ ansats, fyra artiklar med kvalitativ ansats och kvantitativa mÀtningar, samt tvÄ artiklar med kvantitativ ansats och kvalitativa inslag i form av observationer. De inkluderade artiklarna hade publicerats mellan Ären 1989 och 2013. De databaser som anvÀndes för artikelsökningen var Academic Search Elite, Cinahl och PubMed med sökorden: Dogs, Child, Autism Spectrum Disorders, Animal-assisted, Service dogs, Autism samt Therapy Dogs.

Syftet med studien Àr att öka kunskap om socialsekreterarnas motiveringar bakom gÀllande beslut om barns Äterförening med sina förÀldrar, som tidigare bedömts ha en bristande förÀldraförmÄga.Min frÄgestÀllning bestÄr av tre frÄgor: Vilka faktorer kan pÄverka ett beslut om ett Äterkallande av placering av barn enligt SoL eller LVU 2 §? Hur förhÄller sig socialsekreterarna till möjligheten om utveckling av förÀldraförmÄgan efter placering? Hur stor andel av förÀldrar, vars barn blivit placerade enligt SOL eller LVU 2§, har fÄtt omhÀndertagandet Äterkallat?FrÄgorna besvaras med den kvalitativa forskningsintervjun. Halvstrukturerade intervjuer och dokument valdes som huvudsakliga datainsamlingstekniker. Sju socialsekreterare, var av en enhetschef deltog i undersökningen. TvÄ av informanterna intervjuades tillsammans.För analys av empirin har studien anvÀnt sig av: anknytnings teori, lagar och riktlinjer, tidigare forskning om placerade barn och deras förÀldrar.Resultatet visade en tvetydighet gÀllande socialsekreterarnas tillÀmpning av lagar; ett övervÀgande fokus pÄ vÄrdnadsöverflyttningar och bristfÀlliga insatserna kring Äterförening.

Sammanfattning Mitt examensarbete strĂ€var efter att ta reda pĂ„ höglĂ€sningens betydelse för barns framtida lĂ€sinlĂ€rning och lĂ€slust. Genom litteratur och forskning inom Ă€mnet belyser jag olika effekter som höglĂ€sning kan ge. Forskning inom omrĂ„det visar att förĂ€ldrar lĂ€ser mindre för sina barn idag Ă€n tidigare, en trend som verkar hĂ„lla i sig För att se hur höglĂ€sningsvanorna ser ut i en helt vanlig klass, dĂ€r eleverna Ă€r 6-8 Ă„r, innehĂ„ller arbetet en förĂ€ldraenkĂ€t dĂ€r frĂ„gor angĂ„ende höglĂ€sningsvanor Ă„terfinns för att sedan redovisas i resultatdelen. Även eleverna har deltagit i en enkĂ€tundersökning med syftet att ta reda pĂ„ vad de tycker om höglĂ€sning samt om nĂ„gon lĂ€ser för dem hemma.   Arbetet innehĂ„ller Ă€ven tvĂ„ intervjuer med lĂ€rare dĂ€r deras tankar och arbetssĂ€tt redovisas, lĂ€rarnas Ă„sikter och arbetssĂ€tt kopplas sedan till litteratur inom Ă€mnet i en diskussion.        Resultatet av min undersökning visar att höglĂ€sning Ă€r sĂ„ mycket mer Ă€n bara mysigt. Litteraturen och framför allt de intervjuade lĂ€rarna visar pĂ„ mĂ„nga positiva effekter som höglĂ€sning kan ge.

Undersökningen behandlar barn som vÀxer upp i missbrukarhem. Vi har valt att undersöka vilka faktorer i arv och miljö som kan leda till att barn i missbrukarhem följer eller bryter förÀldrarnas mönster, med utgÄngspunkt i tidigare forskning, observation samt intervjuer med fyra vuxna personer. Anonyma Alkoholister kontaktades för att hitta frivilliga intervjupersoner, dÀr vÄrt krav var att de skulle ha vÀxt upp i ett missbrukarhem. Informanternas svar har jÀmförts med andra forskare som till exempel Bengtsson och Gavelin (2004) och Hansen (1995). I resultatbearbetningen har det framkommit likheter eller olikheter mellan informanterna.  Resultatet visar att det finns ett socialt arv, dÀr barnen har sett och lÀrt sig sina förÀldrars skÀl till att dricka och deras dryckesmönster.NÄgra barn har dock pÄ olika sÀtt lyckats ta sig ur dessa riskbeteenden.

Syftet med denna uppsats var att undersöka situationen för vuxna barn och deras upplevelser av att ge daglig omsorg till sina Àldre hjÀlpbehövande förÀldrar med invandrarbakgrund. Fokus för undersökningen var de vuxna barnens motiv för att bli anhörigvÄrdare och deras förklaringar till att förÀldrarna inte utnyttjar hjÀlp frÄn den offentliga Àldreomsorgen, som hemtjÀnst eller Àldreboende. Fem halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med vuxna barn som vÄrdar sina förÀldrar genomfördes. De teoretiska utgÄngspunkterna som valdes för att förstÄ den informella omsorgens sociala verklighet pÄ ett djupare plan, var symbolisk interaktionism med begrepp somI och Me, sprÄkliga signifikanta symboler och signifikanta andra,utbytesteori och slutligen social exklusion kopplat till lÀnkade problem. Resultat visar att de vuxna barnen som vÄrdar sina förÀldrar ansÄg att det var deras plikt att hjÀlpa en förÀlder som tidigare i livet tagit hand om dem.