I dag lider ca 25-35 % av skolungdomar av psykisk ohĂ€lsa. Tidigare forskning har visat att denna ohĂ€lsa beror pĂ„ att ungdomar sover alltför lite, vilket i sin tur associerats till en ökad anvĂ€ndning av sociala media. Orsakssambanden Ă€r emellertid oklara och varierar mellan studier. Av den anledningen genomfördes en enkĂ€tstudie pĂ„ gymnasielever, för att ytterligare belysa hur sambanden ser hos svenska ungdomar.I undersökningen anvĂ€ndes tvĂ„ frĂ„geformulĂ€r bestĂ„ende av en reducerad version av KASAM, ett sömnformulĂ€r, samt frĂ„gor angĂ„ende sociala media.I studien deltog 51 elever (M: 18.0 Ă„r, SD 0.35), varav 22 kvinnliga och 28 manliga elever i ÅK 3. Resultatet visade att cirka hĂ€lften av eleverna (49 %) ansĂ„g sig sova signifikant kortare tid Ă€n vad de önskade (p<0.0001).

Bakgrund: HÀlsa kan delas in i fysisk hÀlsa och psykisk hÀlsa, inom somatisk vÄrd tenderar den fysiska hÀlsan ligga i fokus och den psykiska anses höra hemma i psykiatrin. Detta har lett till en stigmatisering kring psykisk ohÀlsa och mÄnga vÀljer att inte söka vÄrd för sina problem. Barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa riskerar en mÀngd olika negativa konsekven-ser, ofta kopplat till en otrygg anknyting och det faktum att en sjuk förÀlder kan ha svÄrt att se utanför sina egna behov och dÀrför inte pÄ ett fullgott sÀtt tillgodose sitt barns behov. Barns kÀnslighet gentemot sina förÀldrar gör ocksÄ att negativa kÀnslor som oro och Ängest ofta överförs pÄ barnen. Syfte: Syftet med det hÀr arbetet Àr att beskriva barns upplevelser av att ha en förÀlder med psykisk ohÀlsa.

Sundberg, K & Åberg, E. Identitet och hĂ€lsa hos kroniskt sjuka patienter. En litteraturstudie. Examensarbete i omvĂ„rdnad 10 poĂ€ng. Malmöhögskola: HĂ€lsa och SamhĂ€lle, UtbildningsomrĂ„de omvĂ„rdnad, 2006. En kronisk sjukdom Ă€r nĂ„got som pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt pĂ„verkar livet.

Ett vÀxande problem i dagens urbana samhÀlle Àr stressrelaterade sjukdomar och utmattningssyndrom. Den psykiska ohÀlsan Àr ett folkhÀlsoproblem som medför lidande hos individen och kostnader bÄde för den drabbade och för samhÀllet. En behandlingsmetod som under senare Är blivit vanligare vid rehabilitering av psykisk ohÀlsa Àr trÀdgÄrdsterapi. Metoden grundar sig i det faktum att mÀnniskor ÄterhÀmtar sig fortare vid vistelse i natur- och grönomrÄden. Inom fÀltet trÀdgÄrdsterapi fi nns olika skolor som förklarar naturens vÀlgörande egenskaper med olika utgÄngspunkt. Vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp har en egen form av trÀdgÄrdsterapi utarbetats som baseras pÄ forskning av professor och miljöpsykolog Patrik Grahn.

Alzheimers sjukdom Àr den vanligaste demenssjukdomen i Sverige. NÀr en person drabbas av sjukdomen, pÄverkas Àven mÄnga nÀrstÄende. Detta resulterar i en livsförÀndring Àven för dem. NÀrstÄende blir en del av sjukdomen och det Àr ofta de som vÄrdar sin partner i hemmet. Detta Àr ett stort ansvar som med tiden kan bli pÄfrestande, dÄ ens partner blir allt sjukare.

Syftet med denna studie var att undersöka om kön, fysisk aktivitet, psykisk ohÀlsa och sociala medier har nÄgra samband med ungdomars sömnvanor. Studien var en kvantitativ enkÀtundersökning och genomfördes pÄ en gymnasieskola i Karlstad. EnkÀten bestod av 19 frÄgor uppdelade i fyra olika kategorier: bakgrund, sömnvanor, fysisk aktivitet, mental hÀlsa samt anvÀndning datoranvÀndning/sociala medier. 121 enkÀter delades ut och alla som returnerades till oss helt eller delvis ifyllda. För bearbetning av det insamlade materialet anvÀndes SPSS (Statistical Package of Social Science).De huvudsakliga resultaten visade att det fanns samband mellan sömnvanor och mÀngden fysisk aktivitet.

Diabetes Ă€r en av Sveriges vanligaste folksjukdomar. Omkring 300 000 personer uppskattas ha diabetes i Sverige. Det Ă€r en kronisk och obotlig sjukdom och en riskfaktor för hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar och stroke. Än sĂ„ lĂ€nge Ă€r sjukdomen den vanligaste orsaken till amputationer av nedre extremiteter, njursvikt och blindhet. Sjukdomen orsakar Ă„rligen stort lidande, sjukhusvistelse och nedsatt funktionsförmĂ„ga hos den drabbade mĂ€nniskan.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för klienter med depression. I studien deltog Ätta legitimerade arbetsterapeuter, inom öppen och slutenvÄrd, som hade erfarenhet av interventioner i arbetet med klienter som lider av depression. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av intervjuguide. Det insamlade materialet analyserades genom att anvÀnda en kvalitativ innehÄllsanalys och analysen resulterade i tre kategorier; strategier för att möjliggöra förÀndring, anpassning av aktivitet och grupp som terapeutiskt medel. I resultatet framkom vikten av att klienten fick lÀra sig nya strategier i syfte att lÀra sig kÀnna igen risksituationer och pÄminnelsesignaler i miljön och pÄ ett mer framgÄngsrikt sÀtt kunna hantera vardagen.

Nyckelord: DBS, cervikal dystoni, personperspektiv, livssituation, kvalitativ och Roys Adaptionsmodell. Bakgrund: Dystoni ?r en sjukdom som drabbar r?relseorganen. Sjukdomen medf?r ih?llande muskelkontraktioner som leder till f?rvriden kroppsh?llning. Incidensen ?r 1,18/100.000/ ?r, vilket inneb?r att det ?r en relativt ovanlig sjukdom.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda i allt större utstrÀckning upplever anstÀllningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anstÀllningsotrygghet och framtida psykisk ohÀlsa samt bristande arbetstrivsel. En enkÀt besvarades av 181 anstÀllda pÄ en revisionsfirma vid tvÄ tillfÀllen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anstÀllningsotrygghet Àven predicerar psykisk ohÀlsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd frÄn kollegor eller frÄn chefer dÀmpande dessa samband.

Studier visar att ett stort antal patienter som vÄrdas inom psykiatrin har minderÄriga barn och att flertalet lever tillsammans med barnen. Dessa barn lever med fler stressfaktorer och har förhöjd risk att drabbas av psykisk ohÀlsa. MÄnga studier beskriver barns upplevelser utifrÄn förÀldrars eller andra vuxnas perspektiv, men fÄ studier har gjorts dÀr barnen sjÀlva fÄr möjlighet att beskriva deras livsvÀrld. Syftet med studien Àr att belysa barns upplevelser av att leva med en förÀlder som har psykisk ohÀlsa. Metoden Àr en litteraturstudie baserat pÄ analysen av sex vetenskapliga kvalitativa artiklar vilka samtliga utgÄr frÄn barnens perspektiv.

Den som har en kronisk sjukdom Àr beroende av andra mÀnniskor för att kunna hantera det dagliga livet. Genom sundare livsstil med tobaksavvÀnjning, motion och bÀttre mat, kan en del kroniska sjukdomar förebyggas och lindras. För att stödja patienter ges patientundervisning i olika former. Med utgÄngspunkt i ett livsvÀrldsperspektiv utgör patientens skildring av sin vardag grunden för vÄrden. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa hur personer med kronisk sjukdom upplevde patientundervisning.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att med hjÀlp av sociologiska teorier undersöka orsakerna till att maskrosbarn trots en destruktiv uppvÀxtmiljö kan utvecklas till socialt fungerande mÀnniskor. Maskrosbarnen i denna studie har vuxit upp med missbruk och/eller psykisk sjukdom hos förÀldrar i barndomen. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra olika teman: det sociala arvet, skola och arbete, socialt nÀtverk samt hÀlsa och vÀlmÄende. Vilket vi sedan analyserade med hjÀlp av de teoretiska tolkningsramarna, Antonovskys teori KASAM och Bourdieus teori om Klassreproduktion. Resultaten visade att förekomsten av trygghetspersoner i barndomen samt möjligheten att uppleva en annan familjedynamik och miljö Àn deras egen hemmiljö har pÄverkat dem positivt.

Patienter som diagnostiserats med en lÄngvarig sjukdom upplever ofta sin livssituation somomtumlande och svÄr. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter medkronisk sjukdom bemÀstrar sin livssituation och hur sjuksköterskan kan stödja/hjÀlpa dem attuppnÄ högre livskvalitet. EgenvÄrd Àr en viktig del i patientens vardag och genom att engagerapatienten i vÄrden blir han/hon mer trygg i sig sjÀlv och kan leva ett bra liv trots en lÄngvarigsjukdom. Uppsatsen Àr en litteraturstudie som bygger pÄ elva artiklar och dessa har sökts fram pÄdatabaserna CINAHL och PubMed. Metoden som anvÀnts för att bearbeta artiklarna Àr induktivanalys.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda i allt större utstrÀckning upplever anstÀllningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anstÀllningsotrygghet och framtida psykisk ohÀlsa samt bristande arbetstrivsel. En enkÀt besvarades av 181 anstÀllda pÄ en revisionsfirma vid tvÄ tillfÀllen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anstÀllningsotrygghet Àven predicerar psykisk ohÀlsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd frÄn kollegor eller frÄn chefer dÀmpande dessa samband.