En betydande andel individer med bipolÀr sjukdom upplever kvarvarande, subkliniska symtom mellan egentliga sjukdomsepisoder. SÄdana restsymtom Àr förenade med sÀnkt livskvalitet och förhöjd risk för Äterfall i sjukdomsepisoder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida en kort, internetadministrerad behandling Àr genomförbar och kan ge en minskning av depressiva restsymtom, genom interventioner riktade mot sömn och emotionsreglering. För detta syfte anvÀndes en single-subject design med upprepade mÀtningar (n=4). Studiens resultat visar att behandlingen Àr genomförbar och att den, för vissa individer, kan ge en minskning av depressiva restsymtom.

Sömn Àr en av de viktigaste basala faktorerna för att upprÀtthÄlla en god fysisk och psykisk hÀlsa. En dÄlig sömn kvalitet kan ge psykiska och kognitiva störningar sÄ som trötthet, bristande motivation, irrationella tankar, Ängest, nervositet samt en lÄg smÀrttröskel. Fysiska störningar som kan uppstÄ av dÄlig sömn Àr muskelspÀnningar, svÄrlÀkta sÄr och hinder att utföra dagliga aktiviteter. Vid sjukdom, stress och miljöombyte kan pÄföljden bli sömnbrist, viket leder att tillfrisknandet förlÀngs. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av sömn hos personer i behov av vÄrd.

Att drabbas av och leva med hjÀrtsjukdom, innebÀr en förÀndrad livssituation för den insjuknade. Den hjÀrtsjuka mÀnniskan ska lÀra sig att leva med en sjukdom som inkrÀktar pÄ det vardagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med hjÀrtsjukdom. Fjorton internationella vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i sju kategorier. De sju kategorierna var: att vara för trött för att orka med sina sysslor, att kÀnna sig mindervÀrdig och grÄta över hur livet blev, att vara en besvikelse gentemot sin familj och andra, att inte bli trodd och ibland sakna förstÄelse, att kÀnna rÀdsla för att fÄ en ny hjÀrtinfarkt och dö, att inte förstÄ och frÄga sig varför jag drabbats och att acceptera sin sjukdom och se valmöjligheterna.

Bakgrund: Personer med psykisk funktionsnedsÀttning har svÄrt att komma igÄng pga. sjukdomens natur de har ett antal studier slagit fast. De atypiska medicinerna som nu anvÀnds inom den moderna psykiatrin tenderar att förstÀrka dessa negativa symtom. Personer med psykisk funktionsnedsÀttning har i högre utstrÀckning fetma och har högre mortalitet som relateras till de metabola effekter t.ex. hjÀrtinfarkt, stroke samt följd sjukdomar av diabetes.

SammanfattningIdag anvÀnds hÀstar i behandling av mÀnniskor med psykisk ohÀlsa. Detta till följd av att flertalet studier bekrÀftar hÀstars positiva inverkan pÄ mÀnniskors psykiska hÀlsa.Syftet med denna studie Àr att undersöka hÀstunderstödd behandling av psykisk ohÀlsa, med fokus pÄ för- och nackdelar samt resultat.Följande frÄgestÀllningar behandlas i undersökningen:Vad innebÀr hÀstunderstödd behandling?Vilka för- och nackdelar finns med behandlingen?Vilket resultat ger behandlingen och pÄ vilket sÀtt kan man utlÀsa resultatet?Dessa frÄgestÀllningar besvarades med hjÀlp av empiri frÄn fem kvalitativa intervjuer med personer, vilka arbetar med hÀstunderstödd behandling av mÀnniskor med psykisk ohÀlsa.Resultatet tyder pÄ att hÀstunderstödd behandling Àr mer Àn bara hÀsten som terapeutiskt verktyg. Denna behandling bestÄr av en helhet, dÀr hÀsten Àr en del, men dÀr Àven ridterapeuten och miljön Àr viktiga delar som krÀvs för att behandlingen ska bli framgÄngsrik. Det stÀlls Àven krav pÄ patienten i form av aktivt deltagande och hög motivation.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om det fanns skillnader och likheter mellan pojkar och flickor av de som skrevs in i behandling pÄ nÄgon av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö under 2012. Studien bygger pÄ material frÄn databasen UngDOK dÀr uppgifter frÄn inskrivnings- och utskrivningsformulÀr som mottagningarna anvÀnder sig av i sin kontakt med ungdomarna har sammanstÀllts och analyserats. FrÄgestÀllningarna har varit om det finns skillnader och likheter vad det gÀller könstillhörighet och psykisk hÀlsa vid pÄbörjad öppenvÄrdsbehandling. En annan frÄgestÀllning som undersöktes var om insatserna som ungdomarna blev föremÄl för varierade beroende pÄ kön. Resultatet visade att flickor i regel mÄr psykiskt sÀmre Àn pojkar.

Bakgrund: Att anhöriga till nÀrstÄende med svÄr sjukdom upplever ett behov av stöd visar mÄnga studier pÄ. För att pÄ bÀsta sÀtt kunna lÀmna detta stöd Àr det viktigt att ta reda pÄ hur de anhöriga upplever erhÄllet stöd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av stöd i samband med nÀrstÄendes svÄra sjukdom. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad pÄ granskning av artiklar. Studien Àr genomförd med en kvalitativ ansats.

Syftet med denna studie Àr att undersöka medlemmars och anstÀlldas uppfattningar om den idéburna organisationen Fountain House Stockholm som aktör inom omrÄdet psykisk ohÀlsa över tid. För att kunna uppnÄ syftet kommer tvÄ frÄgestÀllning att besvaras; hur medlemmar och anstÀllda vid Fountain House Stockholm pÄ ser organisationens arbete med psykisk ohÀlsa över tid samt hur medlemmar och anstÀllda pÄ Fountain House Stockholm ser pÄ organisationens arbete i relation till det offentliga arbetet med psykisk ohÀlsa över tid. Studien har en kvalitativ forskningsdesign med en induktiv ansats och empirin bestÄr av fem stycken halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer med medlemmar/anstÀllda pÄ Fountain House Stockholm genomförda i maj 2013. I materialet kunde Äterkommande resonemang och begrepp tydliggöras som senare fick utgöra studiens teman. Dessa teman analyserades mot studiens teoretiska utgÄngspunkter samt tidigare forskning inom omrÄdet.

De psykiskt sjuka tar allt större plats inom den somatiska sjukvÄrden men forskningsfÀltet Àr nytt och kunskapsluckor existerar. En systematisk litteraturstudie gjordes. Litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskans attityd till att vÄrda patienter med psykisk sjukdom i den somatiska vÄrden.En databassökning har gjorts i fyra databaser med omvÄrdnadsfokus: Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Sex studier inkluderades. Ur dessa har utkristalliserats tre Äterkommande teman: attityder som avspeglar sjuksköterskans erfarenheter, vÄrdmiljöns betydelse pÄ sjuksköterskans attityder och utbildningens betydelse för sjuksköterskans attityder.En stor mÀngd negativa attityder existerar men Àven en del positiva, ofta knutet till sjuksköterskan personliga attityder.

Uppsatsen baseras pÄ en studie pÄ en förskoleenhet bestÄende av tre förskolor, vilka angripit problematiken kring sjukskrivningar genom ett projekt, i syfte att skapa en friskare arbetsplats.Det empiriska arbetet grundar sig pÄ tretton intervjuer bland de anstÀllda pÄ förskolorna och dessa analyseras med hjÀlp av Anthony Giddens, Ulrich Becks analyser av det samtida risksamhÀllet samt Bosse Angelöw, Christina Maslach och Michael P. Leiters teorier om arbetsplatsens pÄverkan pÄ individers vÀlmÄende.I uppsatsen försöker jag besvara vad som orsakar psykisk ohÀlsa pÄ en arbetsplats, vad intervjupersonerna anser psykisk ohÀlsa Àr och hur projektet fungerat. Intervjupersonerna har lyft fram arbetsbelastning som en viktig faktor för att motverka psykisk ohÀlsa i arbetslivet. I projektets regi har tvÄ personer anstÀllts till en pool, med effekten att vikarier finns att tillgÄ dÄ ordinariepersonal Àr frÄnvarande, men Àven för att garantera gemensam planeringstid för avdelningarna samt reflektionstid.Projektet har varit vÀldigt uppskattat bland samtliga intervjupersoner. Somliga har menat att Ànnu mer kan göras, men samtidigt sagt att det Àr en god start.

Carl Gustav Jung vÀxte upp i en prÀstfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men förestÀllde sig inte Gud pÄ samma sÀtt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa förestÀllningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstÄnd ifrÄn den kristna religionen.

Carl Gustav Jung vÀxte upp i en prÀstfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men förestÀllde sig inte Gud pÄ samma sÀtt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa förestÀllningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstÄnd ifrÄn den kristna religionen.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom Àr den tredje vanligaste dödsorsaken i vÀstvÀrlden idag. Det Àr en progressiv sjukdom som drabbar hjÀrnan och dÀrmed pÄverkar personens kognitiva förmÄgor. De alzheimersdrabbade blir ofta vÄrdade i hemmet av sina anhöriga, vilket kan innebÀra en stor pÄfrestning för dessa. För att vÄrdpersonal skall kunna stödja de anhöriga pÄ bÀsta sÀtt krÀvs en förstÄelse för hur de upplever sin situation. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med en person med Alzheimers sjukdom.

Kvinnomisshandel har lÀnge varit ett stort problem i samhÀllet men alltför sÀllan har forskningen fokuserat pÄ andra aspekter av vÄld mot kvinnor Àn den fysiska misshandeln. Detta arbete handlade om kvinnor som har levt i relationer med kontrollerande mÀn utan inslag av vÄld. Syftet var att öka förstÄelsen för hur dessa kvinnor blev pÄverkade av relationen och hur de sÄg pÄ sig sjÀlva och sin egen situation samt om deras frihet och livsutrymme begrÀnsades. AvgrÀnsningen i arbetet bestod av att utesluta andra former av misshandel och endast ta upp aspekter gÀllande psykisk misshandel och kontroll. Som metod anvÀndes halvstrukturerade kvalitativa intervjuer av tre respondenter som alla hade lÄng erfarenhet av att leva med kontrollerande mÀn.

Syftet med fördjupningsarbetet har varit att via en pilotstudie öka kunskapen om ungdomar med funktionsnedsÀttning i UmeÄ, med avseende pÄ psykisk hÀlsa, och pÄ hur de upplever sin vardag i skolan, med kamrater och i familjen. Psykisk hÀlsa undersöktes genom att ungdomar med funktionsnedsÀttning som gÄr i specialklasser (grundsÀrskolans högstadium, högstadium för ungdomar med Asperger, högstadium för ungdomar med rörelsenedsÀttningar), fick besvara en enkÀt under skoltid. För att kunna relatera till den undersökning som Statens FolkhÀlsoinstitut genomförde hos ungdomar i Sverige 2009 har samma enkÀt anvÀnts. Resultatet visar att de flesta ungdomar har angett att de mÄr bra, trivs i skolan, har bra kontakt med sina lÀrare och med sina förÀldrar. Majoriteten mÄr lika bra som de flesta ungdomar i landet och t.om bÀttre Àn de ungdomar i FolkhÀlsoinstitutets undersökning, som angett att de hade nÄgon funktionsnedsÀttning. Inom nÄgra omrÄden visades dock lÀgre resultat. Ungdomarna i vÄr undersökning uppgav att deras svÄrigheter pÄverkade deras vardag i familjen och vid fritidsaktiviteter.