Proliferativa histiocytiska sjukdomar brukar i litteraturen delas in i följande undergrupper: reaktiv histiocytos (kutan eller systemisk), histiocytom och histiocytiskt sarkom (lokalt eller disseminerat). Samtliga former karakteriseras av en onormal proliferation av histiocyter. Kutan histiocytos Àr en proliferativ sjukdom som drabbar kutan och subkutan vÀvnad, om fler organ blir involverade kallas sjukdomen för systemisk histiocytos. Histiocytom Àr en benign, neoplastisk sjukdom som hÀrrör frÄn intraepiteliala celler, sÄ kallade Langerhanska celler. Histiocytiskt sarkom Àr en malign, neoplastisk sjukdom som kan delas in i tvÄ former; lokalt histiocytiskt sarkom (LHS) och disseminerat histiocytiskt sarkom (DHS).

Denna studie Àr ett försök att sammanstÀlla redan befintliga kunskaper om hur patienter med diagnosen Parkinsons sjukdom omhÀndertas i Sverige genom en kartlÀggning av hur mÄnga neurologiska öppenvÄrdsmottagningar i landet som har dokumenterat lokalt vÄrdprogram för diagnosen Parkinsons sjukdom och hur dessa vÄrdprogram Àr utformade. KartlÀggning Àgde rum under vÄren 2005 genom ett brev dels med förfrÄgan om mottagningen hade lokalt vÄrdprogram och att via ett svarsbrev skicka in detta vÄrdprogram till studien. Alla mottagningar svarade och av 60 mottagningar hade tvÄ lokalt vÄrdprogram enligt studiens definition av lokalt vÄrdprogram. Detta fÄr anses som en mycket lÄg siffra. Avsaknad av nationella riktlinjer kan vara en orsak till den lÄga siffran, en annan att det saknas en gemensam definition av vÄrdprogram i landet.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom drabbar vissa omrÄden i hjÀrnan och cellerna i detta omrÄde kommer att dö kontinuerligt. Detta pÄverkar mÄnga av kroppens funktioner vilket medför ett mycket brett symtomspektrum. Syfte: Syftet Àr att beskriva upplevelsen av att leva med Parkinsons sjukdom sett ur ett patientperspektivMetod: En systematisk litteraturstudie. Sökning efter relevanta artiklar genomfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och Psykinfo. Kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats anvÀndes för att sammanstÀlla resultatet.Resultat: TvÄ teman framtrÀdde ur analysen: Upplevelsen av hur sjukdomen förÀndrade funktionsförmÄgan i det dagliga livet och Upplevelsen av vad omgivningens bemötande har för betydelse.

Bakgrund: Enligt Barnpsykiatri kommittĂ©ns definition av psykisk ohĂ€lsa skall symtomen pĂ„gĂ„ under en lĂ€ngre tid, hindra barnet frĂ„n att fungera optimalt samt orsaka lidande. År 2013 lever sĂ„ mĂ„nga som cirka 400 000 barn med en ensamstĂ„ende förĂ€lder i Sverige. Syfte: Att belysa hur barn till ensamstĂ„ende förĂ€ldrar pĂ„verkas psykiskt av sin uppvĂ€xtmiljö. Metod: För denna litteraturöversikt söktes vetenskapliga artiklar i databaserna CINAHL, Pubmed och PscyINFO. Slutligen inkluderades 15 vetenskapliga artiklar varav fem med kvalitativ ansats och tio med kvantitativ ansats.

"Tvinga mig inte!" En systematisk litteraturstudie av sjuksköterskors upplevelser i samband med tvÄngsÄtgÀrder inom psykiatrisk vÄrd Ann-Christine ErngÄrd Erika Sigvallius Institutionen för hÀlsovetenskap LuleÄ tekniska universitet Personer med psykisk ohÀlsa behöver ibland vÄrdas mot sin vilja för att de inte kan ta stÀllning till sitt vÄrdbehov. Sjuksköterskans roll blir att stÀrka autonomin hos personer med psykisk ohÀlsa. Det kan innebÀra att utföra tvÄngsÄtgÀrder som bÀltesfixering och medicinering eller att bara neka nÄgon att lÀmna enheten. Syftet med arbetet var att studera sjuksköterskors upplevelser i samband med tvÄngsÄt-gÀrder i psykiatrisk vÄrd. Vi har gjort en systematisk litteraturstudie och anvÀnt kvalitativ metod med manifest innehÄllsanalys.

 Syftet med uppsatsen var att beskriva och fÄnga individers egen upplevelse av att ha mÄtt psykiskt dÄligt i tonÄren samt vÀgen frÄn det dÄliga mÄendet. Detta med fokus pÄ deras upplevelse av att lÀmna det dÄliga mÄendet och att gÄ mot ett psykiskt vÀlbefinnande. Empirin bestod av halvstrukturerade intervjuer. Urvalet begrÀnsades till fyra respondenter. Tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter som det relaterats till i uppsatsen Àr forskning kring ÄterhÀmtning, ungdomars perspektiv pÄ psykisk ohÀlsa och begreppet identitet.

Tidigare forskning har pÄvisat en förÀnderlig arbetsmarknad som kÀnnetecknas av allt mer flexibla organisations-och anstÀllningsformer och individbaserade arbetsvillkor. TidsbegrÀnsat anstÀllda Äterfinns inom de mest otrygga anstÀllningarna, med sÀmre arbetsförhÄllanden och villkor i jÀmförelse med tillsvidareanstÀllda. Arbetsegenskaperna skiljer sig Ät pÄ sÄ sÀtt att den ekonomiska kompensationen Àr lÀgre inom visstidsanstÀllningar, inflytandet i arbetssituationen Àr mer begrÀnsad och anstÀllningstryggheten sÀmre. Dessutom Àr arbetsmarknaden vÀldigt könssegregerad vilket medför att flexibiliteten i kombination med ett ökat antal tidsbegrÀnsade anstÀllningar har fÄtt olika konsekvenser pÄ mÀn respektive kvinnor. Kön fyller sÄlunda en viktig funktion i detta sammanhang dÄ kvinnor Àr överrepresenterade inom de mest otrygga anstÀllningsformerna visstidsanstÀllningar.

Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.

Att vara nÀrstÄende till en person som lever med en lÄngvarig sjukdom innebÀr en stor förÀndring. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att vara nÀrstÄende till en person med lÄngvarig sjukdom. Litteraturstudien baserades pÄ 17 vetenskapliga studier som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i fem kategorier; att försöka anpassa sig till en förÀndrad vardag, att kÀnna osÀkerhet men Àven hopp, att förlora sin roll inom familjen, att uppleva förÀndringar i det sociala livet, att ha behov av förklaringar och stöd. Det framkom i resultatet att nÀrstÄende försökte upprÀtthÄlla en balanserad livsstil trots stor omsorgsbörda, de saknade sitt sociala liv. De beskrev vardagen som begrÀnsad och oroade sig för familjens ekonomi.

Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av störd sömn vid sjukdom. Studien har baserats pÄ 11 vetenskapliga artiklar som motsvarade vÄrt syfte. I analysen anvÀndes en manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen utgick frÄn tvÄ frÄgestÀllningar. Den första frÄgestÀllningen Vad stör sömnen vid sjukdom resulterade i tre kategorier: Miljön pÄ sjukhuset som ljud, ljus och omvÄrdnad stör sömnen, Oro och tankar stör sömnen och symtom frÄn sjukdomen stör sömnen.

Kronisk smÀrta drabbar mÄnga personer och kostar samhÀllet stora summor pengar varje Är. Det Àr inte bara den kroniska smÀrtans inskrÀnkningar i den drabbades rörelseapparat, utan ocksÄ dess pÄverkan pÄ den psykiska hÀlsan. Syftet med detta arbete Àr att utreda pÄ vilket sÀtt den psykiska hÀlsan pÄverkas hos personer med kronisk smÀrta. Metoden som anvÀnts Àr litteraturbaserade studier med kvalitativa artiklar och bygger pÄ GranskÀr & Höglund?Nielsen (2008). Resultatet har baserats pÄ nio stycken artiklar och en review som visar att personer med kronisk smÀrta ofta har nÄgon form av psykisk pÄverkan orsakad av sin smÀrta.

Andlighet Àr en dimension som ofta förbises i omvÄrdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelse av andlighet vid sjukdom. Femton vetenskapliga artiklar granskades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att kÀnna tillit till Gud eller en högre makt, att kÀnna bönens betydelse, att behöva andligt stöd av andra, att tvivla pÄ Gud och att stÀrkas av kÀnslan i kyrkan och musiken. Resultatet visade att personer som drabbats av sjukdom fann styrka i Gud.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien var att undersöka samband mellan socialt stöd och nĂ€tverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa hos gymnasielever i Ă„rskurs tre. FrĂ„gestĂ€llningarna var huruvida det fanns nĂ„gra samband mellan socialt stöd och nĂ€tverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa, vilken form av socialt stöd och nĂ€tverk som var mest relevant och vilken roll dess storlek har, samt om det fanns nĂ„gra skillnader mellan könen i förhĂ„llandet till socialt stöd och nĂ€tverk.MetodUndersökningen Ă€r en explorativ och kvantitativ enkĂ€tstudie dĂ€r totalt 326 individer frĂ„n olika skolor i Eskilstuna, Stockholm och Filipstad ingick. Åldern pĂ„ deltagarna varierade mellan 17 och 21 Ă„r och medelĂ„lder var 18 (±0,7) Ă„r. 198 var tjejer och 123 killar, fem personer ville ej svara pĂ„ frĂ„gan eller uppfattade sig inte som nĂ„got av alternativen. Deltagarna besvarade frĂ„gor med fasta svarsalternativ kring kvalitĂ©n pĂ„ sitt sociala stöd och storleken pĂ„ sitt sociala nĂ€tverk, samt om upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa.

I dagens samhĂ€lle Ă€r gruppen Ă€ldre med psykisk ohĂ€lsa ett eftersatt omrĂ„de och detfinns begrĂ€nsad mĂ€ngd forskning om denna Ă„ldersgrupps psykiska ohĂ€lsa. Att varaĂ€ldre innebĂ€r inte en tillvaro utan psykiska besvĂ€r, utan Ă€ldre kan bĂ€ra med sigpsykisk ohĂ€lsa sen tidigare i livet och psykisk ohĂ€lsa kan Ă€ven förstĂ€rkas ochuppkomma till följd av förĂ€ndringar i livssituationen. Det Ă€r dĂ€rför viktigt att Ă€ldre fĂ„rtillgĂ„ng till stöd och hjĂ€lp för att bemĂ€stra och hantera den psykiska ohĂ€lsan. Brist pĂ„hjĂ€lp och stöd samt ouppmĂ€rksammad psykisk ohĂ€lsa kan Ă€ven för Ă€ldre personerleda till suicid och suicidförsök. Äldre över 65 Ă„r Ă€r representerade i statistiken översuicid och i Sverige Ă€r det genomsnitt en person över 65 Ă„r som fullbordar suicid varjedag.

Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhÀllsinsatserna ökade för personer med psykisk ohÀlsa inom omrÄden som boenden och sysselsÀttningar. Handlingsplaner och mÄl skapades för att hela Sveriges befolkning skulle fÄ möjlighet att kÀnna delaktighet och ha inflytande i samhÀllet. Socialt stöd har pÄvisat ha stor betydelse i samband med ÄterhÀmtning och integration i samhÀllet. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohÀlsa uppfattar socialt stöd frÄn eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer dÀr data samlades in.