Bakgrund: Den psykiska ohÀlsan bland barn och unga har de senaste 10-20 Ären ökat. Syfte: En litteraturstudie har utförts med syfte att undersöka orsaker till psykisk ohÀlsa, hur den yttrar sig bland barn och unga samt insatser som bör genomföras för att frÀmja psykisk hÀlsa. Metod: Resultatet bygger pÄ tio vetenskapliga artiklar av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att den psykiska ohÀlsan bland barn och unga har ökat. Detta kan bland annat bero pÄ socioekonomiska skillnader och stress.

NĂ€rstĂ„ende till en person med allvarlig kronisk sjukdom lever med kĂ€nslor av rĂ€dsla, ilska, Ă„ngest, maktlöshet och skuld. Även deras nĂ€rstĂ„endes relationer pĂ„verkas och vardagen förĂ€ndras. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara nĂ€rstĂ„ende till en person med allvarlig kronisk sjukdom. Det gjordes en litteratursökning dĂ€r tio studier valdes ut, som analyserades med en kvalitativ innehĂ„llsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier; att mĂ„ste ta ett större ansvar i vardagen, att hitta sĂ€tt att hantera den nya situationen, att behöva stöd för att förstĂ„ och hantera sjukdomen och den sjuke, att kĂ€nna sig otillrĂ€cklig, att sakna de relationer som har varit, att vara rĂ€dd och orolig inför döden och framtiden.

Alla ma?nniskor har en vardag, med rutiner, vanor och fo?rpliktelser som upptar va?r tid. I denna uppsats underso?ker jag hur fyra personers vardag formas och pa?verkas av psykisk oha?lsa. Den vardag de beskriver handlar i fo?rsta hand om att bema?stra den psykiska oha?lsan och ta kontrollen o?ver hur de ma?r.

Forskning visar att personer med samtidig missbruks- och psykisk problematik Àr hÄrt utsatta, eftersom det finns stora svÄrigheter med att upptÀcka, behandla och samverka kring problematiken. Arbetet Àr i Sverige idag generellt uppdelat mellan organisationerna kommun och landsting. De tvÄ organisationerna delar ansvaret och uppmanas dÀrför att samverka. Syftet med examensarbetet Àr att förstÄ socialtjÀnstens och psykiatrins arbete med och samverkan kring personer med samtidig missbruks- och psykisk problematik. För att nÄ syftet har en kvalitativ metod anvÀnts i form av intervjuer med yrkesverksamma.

Personer med allvarlig psykisk sjukdom löper en hög risk att drabbas av övervikt och fetma. Fetma skapar förutom allvarliga somatiska komplikationer ocksÄ funktionsstörningar och bidrar till en sÀmre livskvalitet. Syftet med studien var att beskriva hur personer med psykossjukdom som behandlas med antipsykotiska lÀkemedel upplever deltagande i livsstilsförÀndringsprogram. Det Àr en intervjustudie och analysen genomfördes med en kvalitativ innehÄllsanalys som gav tre kategorier: SvÄrigheter att pÄverka sin situation: Gruppdeltagandet ökade motivationen för livsstilsförÀndringar: SvÄrigheter att bibehÄlla förÀndringar efter avslutat program. Resultatet visade att det fanns ett stort behov av kunskap, stöd och uppföljning för attfrÀmja livsstilsförÀndringar och gruppdeltagandet var en stor motivationsfaktor.

Studiens syfte Àr att undersöka tonÄringars upplevelser av att leva med diabetes och vilka problem de stöter pÄ i vardagen. TonÄrstiden Àr en omtumlande period dÄ förvandlingen frÄn att vara barn till att bli vuxen sker. Att samtidigt anpassa livet efter en kronisk sjukdom som innebÀr strikta regler och regelbunden vardag gÀllande mat och medicinering Àr pÄfrestande. En litteraturstudie har gjorts för att sammanstÀlla forskning pÄ omrÄdet. Artiklarna hÀmtades i databaserna Cinhal och Medline.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

Studiens syfte Àr att undersöka tonÄringars upplevelser av att leva med diabetes och vilka problem de stöter pÄ i vardagen. TonÄrstiden Àr en omtumlande period dÄ förvandlingen frÄn att vara barn till att bli vuxen sker. Att samtidigt anpassa livet efter en kronisk sjukdom som innebÀr strikta regler och regelbunden vardag gÀllande mat och medicinering Àr pÄfrestande. En litteraturstudie har gjorts för att sammanstÀlla forskning pÄ omrÄdet. Artiklarna hÀmtades i databaserna Cinhal och Medline.

Bakgrund: Barn till förÀldrar med psykisk sjukdom har kallats ?de osynliga barnen? eftersom dessa barn lÀtt missas nÀr det Àr förÀldern som anses sjuk och i behov av vÄrd. Dessa barn fÄr inte det stöd de önskar och behöver. Barnets behov, förmÄgor och potential förÀndras under uppvÀxten och blir pÄverkade av den situation de lever i. Att leva som nÀrstÄende till en psykiskt sjuk förÀlder Àr förknippat med oro, rÀdsla, skam och ansvar men Àven med förhoppning om förbÀttring och normalitet.

Avsikten med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄlelse för varför barn utvecklar för psykisk ohÀlsa. Fokus kommer att ligga pÄ familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan frÄga som kommer att diskuteras Àr huruvida barns sociala relationer utanför hemmet pÄverkar den psykiska hÀlsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstÄ vad det Àr som bidrar till att psykisk ohÀlsa drabbar barn. För att fÄ en tillförlitlig undersökning anvÀnder jag mig av kvantitativa metoder, dÀr jag tagit del av en levnadsnivÄundersökning Barn 2000, dÀr 692 barn har fÄtt besvara frÄgeformulÀr som visar hur deras psykiska hÀlsa ser ut.

I denna uppsats har syftet varit att, könsuppdelat, undersöka samband mellan smÄbarnsförÀldraskap och psykisk press hos sammanboende smÄbarnsförÀldrar vid tvÄ mÀttillfÀllen, 1991 och 2000, samt att jÀmföra och förklara resultaten. Datamaterial som anvÀnts i uppsatsen Àr hÀmtade frÄn de riksrepresentativa LevnadsnivÄundersökningarna (LNU) som genomfördes 1991 och 2000. Resultaten har sedan diskuterats.Fynden visar att smÄbarnsförÀldrar har det gemensamt mellan könen att de upplevt ökad psykisk press frÄn mÀtningen 1991 till 2000. Det finns dock skillnader i den psykiska pressen mellan könen vid bÄda mÀttillfÀllena och skillnaderna har förÀndrats frÄn 1991 till 2000. Vid bÄda Ärtalen gÀller för kvinnor att smÄbarnsförÀldraskap fungerar skyddande mot psykisk press.

Baserat pÄ Terror Management Theory utvecklades en hypotes om att personer utsatta för dödspÄminnelser skulle bedöma förövaren i ett fiktivt brott hÄrdare Àn personer som inte blivit det, samt om förövaren var en kvinna. I studien ingick totalt 80 deltagare uppdelade i fyra olika grupper, med könen jÀmnt fördelade i varje grupp. HÀlften av grupperna blev dödspÄminda och fick antingen lÀsa om en manlig eller kvinnlig förövare i ett brott. BÄda grupperna fick lÀsa en fiktiv fallbeskrivning och sedan ange i hur hög grad de tyckte att texten talade för att förövaren lidit av en allvarlig psykisk störning under tiden brottet begicks. Resultatet visade att det inte fanns nÄgra signifikanta skillnader mellan grupperna för nÄgon av betingelserna, vilket medförde att föreliggande studies resultat inte kunde bemöta tidigare forskning.

Hur uppfattar tonÄringar sina förÀldrar? Har tonÄringars upplevelser av sina förÀldrars psykiska kontroll, beteendekontroll och relation till dem nÄgon betydelse nÀr det gÀller deras attityder till alkohol och droger samt normbrytande beteende? Syftet med studien var att undersöka om tonÄringars uppfattning av förÀldrars psykiska kontroll, beteendekontroll och förÀldra-tonÄrsrelation var relaterat till attityder till alkohol och droger samt normbrytande beteende hos tonÄringar. Studien Àmnade ocksÄ undersöka om det varierade beroende pÄ kön och etnisk bakgrund. I studien deltog 143 niondeklassare i tvÄ medelstora stÀder i Sverige, 58% pojkar och 42% flickor. Av deltagarna var 56% frÄn Sverige och 44% hade annan etnisk bakgrund, vilket innebar att de eller nÄgon av förÀldrarna var födda i nÄgot annat land Àn Sverige.

Syfte: Syftet med min undersökning Àr att söka svar pÄ vad som görs för att förebygga och behandla psykisk ohÀlsa inom gymnasiesÀrskolan i tvÄ kommuner.FrÄgestÀllningar:? Hur arbetar och organiserar olika personalgrupper arbetet för att motverka psykisk ohÀlsa?? Hur upplever personalen psykisk ohÀlsa hos elever, finns det olika förhÄllningssÀtt i konkreta situationer?Metoden Àr observation och intervju. Fjorton personer intervjuades. Tio i den större kommunen och fyra i den mindre. I den större kommunen intervjuades tre specialpedagoger, en skolprÀst, en skolkyrkopedagog, en kurator, en skolsköterska och en skolpsykolog.

En mÀnniskas identitet i relation till psykisk ohÀlsa, arbetsliv och den sociala omgivningen innebÀr en komplex social konstruktion. En konstruktion som prÀglas av att en mÀnniska bildar sin sjÀlvuppfattning i relation till andra mÀnniskor i det sociala samspelet, vilket den interaktionistiska teoritraditionen menar. I denna uppsats förhÄller jag mig dels till Erwing Goffmans teori om ŽStigmaŽ, dels till Anselm L. Strauss teori om ŽIdentitetŽ med fokus pÄ ŽvÀndpunkterŽ och ŽstatusövergÄngarŽ. Den tidigare forskningen visar pÄ att fördomar, stigmatisering och diskriminering i samband med fenomenet psykisk ohÀlsa Àr vanligt förekommande.