Uppsatsen syftar till att kartlÀgga attityder till alkoholism bland behandlare samt klienter som har behandlats eller Àr i behandling för sitt missbruk. Fokus för denna kartlÀggning stÄr i respondenternas benÀgenhet att betrakta alkoholism som sjukdom, vidare syftar uppsatsen Àven till att studera eventuella för- och nackdelar med detta. Empirin bestÄr av sex intervjuer, fyra med klienter och tvÄ med behandlare pÄ tvÄ olika behandlingshem. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna ansÄg att alkoholism var en sjukdom, de andra var ambivalenta kring begreppet men trodde ÀndÄ att det Àr Àrftligt.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

Bakgrund: ALS Àr en stÀndigt progredierande sjukdom som medför att muskelfunktionen reduceras. Detta pÄgÄr tills personen inte lÀngre kan röra sig eller tala och till slut drabbas andningsorganen. Det leder slutligen till att personen avlider. Att drabbas av en obotlig sjukdom Àr en livsförÀndrande omstÀllning vilket utsÀtter bÄde den drabbade personen och dennes anhöriga för psykisk ohÀlsa.Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med ALS.Metod: Denna litteraturöversikt har inkluderat elva vetenskapliga artiklar som hÀmtats frÄn CINAHL Complete och PubMed. Vald metod har utformats efter Fribergs metod.Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkom fyra teman och tvÄ subteman.

Bakgrund: Diabetes typ 2 Àr en sjukdom som ökar kraftigt i hela vÀrlden. Diabetessjukdomen innebÀr omfattande livsstilsförÀndringar för mÄnga mÀnniskor. De viktigaste livsstilsförÀndringarna Àr att Àndra kostvanorna och att motionera mera. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever sin sjukdom och de livsstilsförÀndringar som sjukdomen medför. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar, vilka Àr analyserade genom inspiration av Burnards (1996) innehÄllsanalys.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..

Bakgrund: DÄ en anhörig insjuknar drabbas makan eller maken av sorg och en kÀnsla av maktlöshet. Att kunna vÄrda och hjÀlpa sina nÀra och kÀra ger ofta kÀnslan av vÀlbefinnande men som anhörigvÄrdare Àr det lÀtt att ta pÄ sig fler roller samtidigt. Problemformulering: Hur upplever anhöriga till personer med Alzheimers sjukdom att det Àr att leva med och vÄrda en anhörig i hemmet? Syfte: Syftet Àr att beskriva anhörigas upplevelse av att leva med och vÄrda en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metod: Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa inkluderar b?de omfattande psykiatriska tillst?nd som p?verkar personens vardag samt lindrigare besv?r. Bristf?llig kommunikation och interaktioner kan inneb?ra ?kad stigmatisering, f?rs?mrad ?terh?mtning och minskad tilltro. Detta samtidigt som att empati och lyh?rdhet bidrar till st?djande delaktighet samt trygghet.

Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med eller i nÀrheten av en person som har drabbats av Alzheimers sjukdom. Studien utgick frÄn ett socialt, fysiskt och psykiskt perspektiv. Studien byggde pÄ 18 vetenskapliga artiklar som kvalitet granskades med hjÀlp av en granskningsmall. Artiklar söktes genom databaserna Academic Search Elite, Cinahl och VÄrd I Norden Online. Urvalskriterierna var att artiklarna svarade pÄ studiens syfte, var skrivna pÄ svenska eller engelska och publicerade mellan Ären 2000 till 2008.

Med musiken till hands ? Funktionsinriktad musikterapi med tvÄ ungdomar, en med Cerebral Pares och en med mitokondriell sjukdom. Funktionsinriktad musikterapi, FMT-metoden, Àr en neuromuskulÀr behandlingsmodell för barn och vuxna med olika funktionsnedsÀttningar. Jag har valt att i detta examensarbete för-klara vad metoden gÄr ut pÄ samt beskriva arbetet med tvÄ av mina elever, en med diagnosen Cerebral Pares och en med mitokondriell sjukdom. Jag har förklarat hur deras helhetsutveckling, frÀmst arm-/handfunktionen, har pÄverkats. BÄda ungdomarna har fÄtt en utökad förmÄga att greppa om olika föremÄl och strÀcka ut för att nÄ ting som stÄr lÄngt ifrÄn dem..

Eftersom befolkningen blir allt Àldre sÄ kommer mÀnniskor med kroniska sjukdomar att leva lÀngre. För att kunna ge stöd och hjÀlp till dessa personer Àr det viktigt att förstÄ deras upplevelser av begrÀnsningar och isolering i vardagen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av begrÀnsningar och isolering i vardagen hos personer med kronisk sjukdom. Femton vetenskapliga artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att inte klara sig pÄ egen hand: att mötas av brist pÄ förstÄelse: att kÀnna ensamhet och utanförskap: att kÀnna sig frustrerad och vÀrdelös: att vara orolig och rÀdd inför framtiden.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..

Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..

Inledning: Information och undervisning Àr en stor del av omvÄrdnadsarbetet vid vÄrd av patienter med kronisk sjukdom. Diabetes Àr en sjukdom dÀr det Àr tydligt att en lyckad information och utbildning till patienten kan vara skillnaden mellan svÄra komplikationer och en fungerande vardag. Bakgrund: I bakgrunden har tre huvudbegrepp presenterats. Empowerment Àr ett begrepp som har vÀxt sig starkt inom omvÄrdnadsÀmnet under de senare decennierna och innebÀr att patienten sÀtts i fokus. Vid litteraturgenomgÄng beskrevs begreppet som det ideala sÀttet att bedriva patientundervisning.

Detta arbete Àr gjort som examensarbete (4 poÀng) för polisutbildningen vid UmeÄ Universitet. Författarna har försökt att utreda sambandet mellan psykisk störning/personlighetsstörning och grova vÄldsbrott. Författarna har Àven studerat om det finns nÄgon forskning som visar pÄ att tidigt kunna stÀlla diagnos samt om det finns nÄgon fungerande behandling. Arbetet Àr gjort med hjÀlp av litteraturstudier och en intervju. Litteraturstudierna har syftat till att ge en förstÄelse för begrepp och gÀllande lagstiftning.

Att drabbas av yrsel Àr ett komplext symptom med varierande bakgrundsorsaker. Yrsel utan fysiskt definierbar anledning, tex. Störning pÄ balansorganen, Àr ofta förknippad med stress och psykisk ohÀlsa. Föreliggande studie genomfördes i form av sex intervjuer med syftet att undersöka hur det Àr att leva med yrsel och hur denna Àr relaterad till stress och psykisk ohÀlsa. Resultaten indikerade en koppling mellan yrsel, stress och symptom pÄ utmattningssyndrom.