Kommunikation och samspel Àr under hela vÄrt liv grunden för all mÀnsklig samvaro men mönstret kan Àndras under livets gÄng. Att insjukna i en demenssjukdom betyder att förlora hela eller delar av sin naturliga förmÄga att kommunicera och det stÀlls dÄ stora krav pÄ den demenssjukes omgivning. Syftet med denna studie var att undersöka hur vÄrdpersonal kan kommunicera och samspela personer med Alzheimers sjukdom för att undvika missförstÄnd. Metoden för litteraturstudien var att kvalitetsgranska nio artiklar. Resultatet visar att vÄrdpersonalens anvÀndande av tydliga frÄgor, att tala samma sprÄk, att bilda gemenskap och att bjuda pÄ sig sjÀlv Àr av stor betydelse i kommunikationen..

Crohns sjukdom Àr en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som kan drabba hela mag- tarmkanalen och karakteriseras av Äterkommande skov eller kontinuerliga besvÀr. Symptomen beror pÄ lokaliseringen av sjukdomen, inflammationsgrad och komplikationer. MÄlen vid farmakabehandling vid Crohns sjukdom Àr bland annat erhÄllande av klinisk remission och bevarande av remission. Biologiska lÀkemedel för behandling av Crohns sjukdom introducerades under slutet av 1990-talet och till dem hör TNF-?-hÀmmare.

Bakgrund: Den psykiska ohĂ€lsan har under de senaste Ă„ren blivit ett alltmer vĂ€xande folkhĂ€lsoproblem. De som löper störst risk att drabbas av psykisk ohĂ€lsa Ă€r kvinnor, yngre, utlandsfödda samt ekonomiskt utsatta i kombination med ett svagt socialt kapital. I arbetslivet har Ă€ven den psykiska ohĂ€lsan kommit att bli allt mer vanligare de senaste decennierna. Konsekvenserna av att arbeta oregelbundna arbetstider kan leda till depression, Ă€ngslan, sömnproblem, stress och problem med kost och motion. Syfte: Att undersöka den psykiska hĂ€lsan bland anstĂ€llda som arbetar med oregelbundna arbetstider samt att hitta riskfaktorer som pĂ„verkar den psykiska hĂ€lsan negativt. Metod: Artikelsökningen gjordes i databaserna PubMed Central och PsycInfo. Med hjĂ€lp av ett bedömningsprotokoll gjordes kvalitetsgranskning av artiklarna. Resultat: Även fast depression och Ă€ngslan förekom bland anstĂ€llda som arbetar med oregelbundna arbetstider var det mer vanligt förekommande att sömn var den största faktorn till psykisk ohĂ€lsa.

Bakgrund: Barns upplevelse av sm?rta ?r komplext och p?verkas av b?de fysiologiska och k?nslom?ssiga faktorer. Postoperativ sm?rta hos barn kan uttryckas p? olika s?tt beroende p? ?lder, vilket g?r sm?rtbed?mning och sm?rtbehandling en utmaning. Tidigare forskning beskriver barns postoperativa sm?rta som underbehandlad.

Bakgrund: Asylsökande löper större risk att drabbas av psykisk ohÀlsa Àn den generella befolkningen, pÄ grund av traumatiska hÀndelser och förlusten av kultur och stöd. SjukvÄrdspersonal behöver kunskap om asylsökandes specifika vÄrdbehov för sin psykiska hÀlsa och inneha en kulturell kompetens för att kunna ge en personcentrerad vÄrd. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur distriktssköterskor skattade sin egen förmÄga att identifiera, bedöma och hantera psykisk ohÀlsa hos asylsökande. Metod: En kvantitativ tvÀrsnittsstudie med enkÀt som datainsamlingsmetod har utförts. EnkÀten besvarades av 53 distriktssköterskor.

NÀr vuxna mÀnniskor lever med sjukdom pÄverkas ocksÄ deras partner. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att leva i parrelation dÀr en partner lever med sjukdom. Studien baserades pÄ femton vetenskapliga artiklar som analyserades med manifest, kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att vara rÀdd, orolig och hjÀlplös: Att sexlivet förÀndras och annat blir viktigt: Att det Àr viktigt att kunna prata med varandra: Att anpassa sig och kÀnna sig kvÀvd och Att uppskatta livet och gÄ vidare. BÄde de sjuka och deras partner upplevde rÀdsla, oro och hjÀlplöshet, men de försökte skydda varandra genom att inte uttrycka sin oro.

Eftersom det har blivit allt mer vanligt med psykisk ohÀlsa i dagens samhÀlle, valde vi att undersöka hur förskolepersonal ser pÄ sitt arbete till de barn vars förÀldrar lider av psykisk ohÀlsa pÄ olika förskolor i södra SkÄne. I studien anvÀnds begreppet psykisk ohÀlsa och med det menar vi förÀldrar som inte mÄr bra, det kan bero pÄ flera olika anledningar, till exempel pÄ grund av skilsmÀssa, dÄlig ekonomi, depression eller stress. VÄra teoretiska utgÄngspunkter baserar sig pÄ Bowlbys anknytningsteori. Anknytningsteorin handlar om nÀra och kÀnslomÀssiga förhÄllande samt deras betydelse för den enskilda personens utveckling. Genom kvalitativ metod har vi intervjuat Ätta förskollÀrare och tvÄ barnskötare frÄn fem olika förskolor. Vi har sedan sammanstÀllt, tolkat och analyserat den transkriberade empirin, dÀr det empiriska underlaget Àr grundat pÄ bÄde strukturerade och ostrukturerade intervjuer, det vill sÀga ett semi strukturerat intervjusÀtt. Resultatet av denna studie har visat sig att det mest grundlÀggande för pedagogerna Àr att ge barnen trygghet, synliggöra dem och att vara en kompletterande anknytningsperson..

Syftet med denna studie Àr att belysa nÀrstÄendes upplevelse av att leva med person med Parkinsons sjukdom. Parkinson sjukdom Àr en av mÄnga andra kroniska sjukdomar. NÀr en familje medlem fÄr en kronisk sjukdom, blir hela familjen pÄverkad. Parkinson sjukdom har stora variationer i omvÄrdnadsdiagnos och prognos för nÀrstÄende och hela familjen. Vi har valt fjorton artiklar som motsvarar syftet och som sedan analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.

Psykisk ohÀlsa bland ungdomar Àr ett folkhÀlsoproblem som krÀver tidiga insatser. Syftet med denna studie var att beskriva hur högstadieskolor arbetade med socialt stöd för att frÀmja en god psykisk hÀlsa bland elever. En kvalitativ intervjustudie gjordes med sex skolkuratorer i en stad i sydvÀstra Sverige. Kvalitativ analys anvÀndes som analysmetod dÀr skolans insatser och skolans samarbeten bildade tvÄ huvudkategorier med fyra underkategorier. Skolans insatser var de arbetssÀtt, metoder och samarbeten som förekom i skolan och som anvÀndes av skolans olika aktörer för att frÀmja elevernas hÀlsa.

Fatigue Àr vanligt förekommande hos personer med kronisk sjukdom. Det kan definieras som ett subjektivt, obehagligt symtom som omfattar hela kroppen och strÀcker sig frÄn trötthet till utmattning. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av fatigue hos personer med kronisk sjukdom. Femton kvalitativa artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Det resulterade i fyra slutkategorier: att kÀnna sig tömd pÄ energi, att kÀnna kroppsliga förÀndringar och rÀdsla, en osynlig kÀnsla som begrÀnsar det dagliga livet samt att söka vÀgar att klara av vardagen.

Depression Àr en psykisk sjukdom, som karaktiseras av bland annat nedstÀmdhet och sömnstörningar. Allt fler i Sverige riskerar att under sin livstid drabbas av nÄgon form av depression. Sjuksköterskors attityder gentemot vuxna patienter med depression, har stor betydelse för tillfrisknandet. Syftet var att beskriva sjuksköterskors kunskap och attityd till vuxna personer med depression. Studien har genomförts som en deskriptiv litteraturstudie, dÀr 15 artiklar har granskats av författarna för att inkluderas i studien.

Tidigare forskning har visat pÄ att barn till förÀldrar med psykosociala problem sjÀlva löperstörre risk att utveckla nÄgon form av psykisk ohÀlsa eller missbruksproblematik. Föreliggandestudie undersökte om gymnasieungdomar vars förÀldrar som har/haft psykosociala problem(psykisk ohÀlsa och/eller missbruksproblematik) skiljer frÄn gymnasieungdomar som intehar/haft förÀldrar med dessa problem. Data om respondenterna (N=3419) erhölls via en databasfrÄn projektet ?Psykisk hÀlsa och drogvanor hos 18-Äringar i VÀstra Götaland? vid Psykologiskainstitutionen, Göteborgs universitet. Resultaten visade att ungdomar som kommer frÄn familjermed psykosocial problematik uppvisar mer Ängest- och depressionssymtom Àn ungdomar sominte kommer frÄn familjer med denna problematik.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.