Alzheimers sjukdom Àr vanlig sjukdom i Sverige och övriga vÀrlden dÀr symptombilden har en negativ inverkan pÄ personens livssituation. Syftet med studien var att belysa vilka positiva effekter fysisk aktivitet har hos patienter med Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie och var grundad pÄ 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet indelades i tre huvudkategorier, pÄverkan pÄ sinnesstÀmning, förbÀttrade kognitiva funktioner och förbÀttrad fysisk förmÄga. Genom att utöva fysisk aktivitet förbÀttrades sinnesstÀmningen hos patienterna vilket visade sig genom att de blev mindre rastlösa, agiterade och oroliga.

Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.

Syfte: Att undersöka om lÀrare anser sig ha tillrÀckliga kunskaper för att identifiera och hÀnvisa vidare elever med psykisk ohÀlsa, om de anser att tillrÀckliga resurser finns tillgÀngliga för att hjÀlpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvÀrsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielÀrare i Dalarnas lÀn. Svaren samlades in via webbenkÀt. Resultaten bearbetades med hjÀlp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet frÄn studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillrÀckliga kunskaper i hur psykisk ohÀlsa hos unga kan identifieras samt att de har otillrÀckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgÄ.

HÀlsopÄverkan pÄ grund av arbetslöshet Àr ett utbrett problem som pÄverkas av bÄde samhÀlleliga och politiska faktorer. Brist pÄ arbete medför mÄnga konsekvenser sÄ som förlorad inkomst, ekonomisk sÄrbarhet och försÀmrad livskvalitet. Det finns ett klart samband mellan arbetslöshet och ohÀlsa med bemÀrkelse pÄ psykisk ohÀlsa eftersom arbetslösa personer tenderar att ha sÀmre hÀlsa Àn arbetande personer. Coping handlar om hur individer reagerar pÄ svÄra eller stressande livssituationer. Hur en individ anvÀnder sig av olika copingstrategier pÄverkar hur denne hanterar den svÄra livssituationen som arbetslöshet utgör.

The purpose of this literature review is to examine how a relative is affected by and handles the situation of caring for a relative with Alzheimer's Disease at home and to examine how they experience social support..

Bakgrunden till studien Àr att bipolÀr sjukdom Àr en av de tjugo vanligaste orsaker till funktionsnedsÀttning i vÀrlden. Det finns fÄ studier gjorda pÄ hur patienter upplever att vÄrdas för sjukdomen. VÄrdpersonal kommer möta patienter med diagnosen inom all form av sjukvÄrd. Syftet Àr att belysa behov av vÄrd och stöd sÄsom det upplevs av patienter med bipolÀr sjukdom. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie dÀr sju sjÀlvbiografiska böcker analyserades med hjÀlp av en kvalitativ metod.

För en person i kronisk sjukdom prÀglas livet av flera förÀndringar. PÄ mÄnga sÀtt innebar kronisk sjukdom ett livslÄngt tillstÄnd med psykiska och fysiska hinder för personen. Det Àr inte alltid kronisk sjukdom syns frÄn utsidan, detta innebar ofta att personerna blev bemötta med lite förstÄelse frÄn omvÀrlden. Ensamhet var nÄgot som tydligt förekom hos dessa personer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av ensamhet vid kronisk sjukdom.

Anorexia nervosa Àr en den vanligaste av Àtstörningar och förekommer ofta bland tonÄrsflickor samt unga kvinnor. Sjukdomen karakteriseras av att individen som drabbas av den vÀgrar hÄlla kroppsvikten pÄ eller över nedre normalgrÀnsen för sin Älder och lÀngd, har intensiv rÀdsla för att gÄ upp i vikt eller bli tjock. Individen har Àven störd kroppsupplevelse avseende vikt och form samt förnekar allvaret i den lÄga kroppsvikten. Sjukdomen möts ofta med stor oförstÄelse av den drabbades omgivning. Syftet med studien var att beskriva livskvalitet hos unga kvinnor med anorexia nervosa.

Syfte: Att undersöka om lÀrare anser sig ha tillrÀckliga kunskaper för att identifiera och hÀnvisa vidare elever med psykisk ohÀlsa, om de anser att tillrÀckliga resurser finns tillgÀngliga för att hjÀlpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvÀrsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielÀrare i Dalarnas lÀn. Svaren samlades in via webbenkÀt. Resultaten bearbetades med hjÀlp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet frÄn studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillrÀckliga kunskaper i hur psykisk ohÀlsa hos unga kan identifieras samt att de har otillrÀckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgÄ.

SammanfattningBakgrund: 1995 Ärs psykiatrireform har inneburit en förÀndring dÀr den psykiatriska vÄrden numera bedrivs till största del inom primÀr-/ öppenvÄrden och frÄn patientens hem. Anhöriga till personer med psykisk sjukdom har fÄtt en ny roll, frÄn att ha varit utestÀngda frÄn psykiatrin ska de numera ses som en resurs och vara en del av sin nÀrstÄendes vÄrd. Konsekvensen av detta har medfört att anhöriga kÀnner ett stort ansvar för deras nÀra som Àr psykiskt sjuk.  Att dela vardagen med en nÀrstÄende som Àr psykiskt sjuk kan medföra en pÄverkan pÄ det dagliga livet i form av konstant oro och stress men Àven pÄfrestningar pÄ familjerelationerna.Syfte: Syftet Àr att belysa upplevelser hos anhöriga till personer med psykisk ohÀlsa samt deras erfarenheter av kontakten med den psykiatriska vÄrden.Metod: Litteraturöversikt bestÄende av 12 stycken kvalitativa artiklar granskade enligt Fribergs (2012a) steg för analys. Funna likheter har sammanstÀllts i teman och subteman. Den teoretiska utgÄngspunkt som valdes Àr Joyce Travelbees mellanmÀnskliga relation dÄ den beskriver mötet mellan mÀnniskor och förklarar etablerandet av en vÄrdrelation.Resultat: Anhöriga upplevde sig ha ett behov av bekrÀftelse, fÄ tydlig information, kÀnna delaktighet och bli erbjudna stöd för att lindra bördan.

Introduktion. Endometrios Àr en inflammatorisk, kronisk östrogenberoende sjukdom i endometriet. Symtom kan vara smÀrta, dysparenui, infertilitet och minskad prestationsförmÄga pÄ grund av tröttheten. Det Àr svÄrt att stÀlla diagnos dÄ endometrios kan vara svÄrupptÀckt pÄ grund av ospecifika symtomen. Syfte.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

Syftet med arbetet var att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan elevers motionsvanor och elevers betyg i skolan. Först genomfördes en litteraturstudie i Àmnet för att finna en lÀmplig utgÄngspunkt för arbetet. DÀrefter genomfördes en enkÀtstudie i fyra gymnasieklasser. Det var tvÄ klasser vardera frÄn studie-/yrkesförberedande program. Undersökningsgruppen bestod av 94 elever frÄn Är 2 och 3 i gymnasieskolan.

Alzheimers Àr en sjukdom som ökar i Sverige. NÀr nÄgon diagnostiseras med Alzheimers sjukdom förÀndras Àven anhörigas liv och dÀrför kallas Alzheimers för ?de anhörigas sjukdom?. Sjuksköterskan behöver förstÄelse för hur anhörigas livssituation förÀndras och vad det innebÀr att ta rollen som anhörigvÄrdare. DÄ anhöriga innehar stor kunskap om individen de vÄrdar skall sjuksköterskan beakta anhörigas kompetens och erfarenhet för att optimera vÄrdrelationen.

Syfte: Att undersöka om lÀrare anser sig ha tillrÀckliga kunskaper för att identifiera och hÀnvisa vidare elever med psykisk ohÀlsa, om de anser att tillrÀckliga resurser finns tillgÀngliga för att hjÀlpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvÀrsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielÀrare i Dalarnas lÀn. Svaren samlades in via webbenkÀt. Resultaten bearbetades med hjÀlp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet frÄn studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillrÀckliga kunskaper i hur psykisk ohÀlsa hos unga kan identifieras samt att de har otillrÀckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgÄ.