Diskussionerna om ?granskning? av miljö- och hÄllbarhetsredovisningar har i Sverige funnits sedan mitten av 1990-talet. Specialistrevisorn Lars-Olle Larsson menar att efterfrÄgan ökar angÄende bestyrkta hÄllbarhetsredovisningar. Detta pÄ grund av de ökade kraven frÄn organisationer som Global Reporting Initiative (GRI), Förenta Nationerna (FN) och Amnesty International. Med andra ord har uppmÀrksamheten riktas mot sÄvÀl företagens samhÀllsansvar som den enskilda revisorn och revisorsprofessionen.Det finns en pÄgÄende forskningsdebatt som grundar sig pÄ struktur kontra bedömning i revisionsprocessen.

Uppsatsen behandlar och granskar styrelseledamots och VD:s lojalitetsplikt gentemot bolaget. DÄ det i svensk rÀtt i princip saknas explicit reglering av omrÄdet kompareras det svenska rÀttslÀget med det engelska och amerikanska för att studera och jÀmföra likheter och skillnader. Uppsatsen söker dÀrmed besvara huruvida utlÀndska tankesÀtt inom förevarande omrÄde kan tillÀmpas Àven inom den svenska rÀtten.I utredningen av lojalitetsplikten behandlar uppsatsen frÄgan om intressekonflikter mellan bolaget och dess lednings genom att granska regleringen av jÀv. Fokus ligger hÀr pÄ sÄ kallad sjÀlvkontrahering, eller self-dealing pÄ engelska. Med detta avses förenklat att en medlem av bolagsledningen sjÀlv ingÄr avtal med bolaget.

Bakgrund: Under slutet av 1900-talet uppstod ett intresse bland svenska företag att redovisa miljöinformation. I dag finns endast lagstadgade krav pÄ att företag som bedriver tillstÄnds- eller anmÀlningspliktig verksamhet enligt miljöbalken skall ange detta samt ett antal andra relaterade uppgifter i Ärsredovisningens förvaltningsberÀttelse. Miljöredovisning Àr annars inte reglerat enligt svensk lag och det finns inte inom omrÄdet nÄgon enhetlig praxis. Hur redovisar de börsnoterad företagen miljöinformation? Följer de lagens krav? AnvÀnder sig företagen av de riktlinjer och standarder som finns, vid utformningen av sin miljöinformation?Syfte: Àr att undersöka hur svenska börsföretag 2004 har redovisat miljöinformation i sina Ärsrapporter, samt eventuella separata miljö- eller hÄllbarhetsredovisningar.Genomförande: Kvantitativ undersökning (dokumentundersökning) av 270 svenska börsföretags ÄrsredovisningarResultat: De lagstadgade kraven som stÀlls pÄ redovisning av miljöinformation följs illa, 69 procent bryter pÄ nÄgot sÀtt mot kraven.

Det skÄnska slÀttlandskapet uppskattas inte alltid pÄ samma sÀtt som exempelvis det varierade mellanbygd- eller skogslandskapet med inslag av sjö, skog och Àng. Det finns emellertid andra vÀrden att ta fasta vid i det skÄnska slÀttlandskapet. Hur mÀnniskan vÀljer att se och uppfatta dessa vÀrden, dÄ religion politik och medias pÄverkan inte stÄr i centrum, Àr intressant. Tillsammans med mina kÀnslor för det skÄnska landskapet utgör detta svaret till varför uppsatsen skrivits. Syftet har dÀrför varit att skriva en uppsats som handlar om att lyfta fram det skÄnska slÀttlandskapet.

SammanfattningSexuella trakasserier och övergrepp Àr vÀlbeforskade Àmnen inom mÄnga omrÄden, forskning saknas dock i stor utstrÀckning inom idrotten. Sexuella trakasserier och övergrepp bör belysas inom de svenska idrottsföreningarna, bland annat dÄ de aktiva Àr i beroendestÀllning till sina trÀnare. Syftet med denna studie Àr att ÄskÄdliggöra hur idrottsföreningar i UmeÄ kommun förhÄller sig till sexuella trakasserier och övergrepp, som begÄs av trÀnare pÄ aktivt barn, utifrÄn Riksidrottsförbundets policy och handlingsplan. Studien Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ sju intervjuer frÄn fyra olika idrottsföreningar. Studien har en deduktiv ansats och har sin utgÄngspunkt i riksidrottsförbundets riktlinjer.

SammanfattningSexuella trakasserier och övergrepp Àr vÀlbeforskade Àmnen inom mÄnga omrÄden, forskning saknas dock i stor utstrÀckning inom idrotten. Sexuella trakasserier och övergrepp bör belysas inom de svenska idrottsföreningarna, bland annat dÄ de aktiva Àr i beroendestÀllning till sina trÀnare. Syftet med denna studie Àr att ÄskÄdliggöra hur idrottsföreningar i UmeÄ kommun förhÄller sig till sexuella trakasserier och övergrepp, som begÄs av trÀnare pÄ aktivt barn, utifrÄn Riksidrottsförbundets policy och handlingsplan. Studien Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ sju intervjuer frÄn fyra olika idrottsföreningar. Studien har en deduktiv ansats och har sin utgÄngspunkt i riksidrottsförbundets riktlinjer.

SammanfattningDenna uppsats inleds med en kort historisk genomgÄng av den aktiebolagsrÀttsliga utvecklingen i Sverige under de senaste Ärhundradena. DÀrefter sÀtts fokus pÄ gÀllande rÀtt vad det gÀller det personliga ansvaret för styrelseledamöter i aktiebolag. Styrelseledamöters ansvar i samband med likvidation, förpliktelser som uppstÄr innan bolaget Àr registrerat och olovlig vÀrdeöverföring genomgÄs och följs upp med en genomgÄng av styrelseledamöters skadestÄndsansvar gentemot bolaget och gentemot andra. DÀrefter följer en genomgÄng av det straffansvar som kan drabba en styrelseledamot.DÀrpÄ följer en liknande genomgÄng av gÀllande rÀtt för revisorers personliga ansvar. RevisorsnÀmndens funktion gÄs igenom innan gÀllande rÀtt för revisorers skadestÄndsansvar presenteras.

PÄ grund av den urbanisering som sker i vÀrlden idag har förtÀtning börjat prÀgla stora stÀders utformning. För att bygga en stad som klarar av förÀndringar och som Àr attraktiv för mÀnniskorna som bor dÀr krÀvs det att den Àr hÄllbar. Syftet med kandidatarbetet Àr att tydliggöra problematiken kring begreppet hÄllbar stadsutveckling och undersöka hur arbetet med hÄllbar stadsutveckling bedrivs i byggnadsprojektet Smaragden i Rosendal. En granskning av dokument frÄn Uppsala kommun tydliggjorde Uppsala kommuns mÄlsÀttning kring en hÄllbar stadsutveckling. Intervjuer genomfördes med bestÀllaren för projektet, Rosendal Fastigheter, och arkitektbyrÄn Christensen & Co.

Idag Àr det allt viktigare att en kommun har en vÀl fungerande rekryteringsprocess. Det har utvecklats ett mer strategiskt tÀnk med vÀl utarbetade planer för hur rekryteringen skall gÄ till. Detta för att kunna sÀkerstÀlla att rÀtt person anstÀlls till rÀtt plats dÄ en felrekrytering kan orsaka lidande bÄde för personen och organisationen.Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva och analysera hur LuleÄ kommun arbetar med rekrytering samt fÄ en distinkt uppfattning om hur deras utarbetade arbetsprocess för rekrytering har tillÀmpats pÄ förvaltningarna.Datainsamlingen till denna uppsats har skett via nio semistrukturerade intervjuer som skett med personer anstÀllda pÄ kommunen med nÄgon form av tjÀnst som innefattar personalarbete samt att de har insyn i förvaltningens rekryteringsarbete. Som hjÀlp till att förstÄ organisationsformer och arbete inom personalarbete har teorier inom bland annat New Public Management, Max Webers byrÄkrati samt Elton Mayos Human Relationsskola studerats och har Àven varit till hjÀlp vid tolkning av resultatet.Resultatet visade att LuleÄ kommuns upprÀttande av riktlinjer för rekryteringsarbetet har varit vÀlfungerande Àven om det finns förbÀttringsomrÄden som skulle kunna förstÀrka deras rekryteringsprocess ytterligare. Förvaltningarna anstÀller till största del rÀtt person till rÀtt plats och arbetar utifrÄn de centralt utgivna riktlinjer som finns..

Syfte: Vi vill med denna undersökning se hur cheferna leder sin inhyrda personal nÀr arbetsgruppen bestÄr av bÄde inhyrd och ordinarie personal.   För att fÄ svar pÄ detta har vi utgÄtt frÄn fyra frÄgestÀllningar Hur ser introduktions- och utbildningsinsatserna ut för de inhyrda?Anpassar ledarna sitt ledarskap gentemot de inhyrda?Hur motiveras de inhyrda?Hur gör ledarna för att fÄ de inhyrda att kÀnna sig delaktiga i organisationen?Metod: Vi har anvÀnt en kvalitativ metod. VÄra primÀrdata Àr intervjuer av ledare. SekundÀrdata Àr insamlade med hjÀlp av facklitteratur och vetenskapliga artiklar. DÀrefter har vi lÄtit den teori vi valt ut möta den empiri vi fÄtt fram. Resultat & slutsats: Ledarna pÄ de företag vi undersökte ansÄg att de inte anpassar sitt ledarskap gentemot den inhyrda personalen.

Denna uppsats bestÄr av en studie av en dialog mellan vetenskap och religion hos den amerikanska filantropiska John Templetonstiftelsen. Syftet har varit att utreda vÀrdet av denna dialog och att fÄ en uppfattning om vÀrdet av dialoger mellan vetenskap och religion i allmÀnhet i frÄga om aktualitet och fruktbarhet för deltagarna, publiken och den allmÀnna debatten. Den studerade dialogen visade brister i definition och riktlinjer, val av deltagare och diskussionsÀmne. Argumentationen utgick ifrÄn deltagarnas personliga tro eller icke-tro och inte utifrÄn deras kompetensomrÄden inom vetenskap eller religion. Dialogens olika bidrag visade inte pÄ nÄgon större grad av nytÀnkande, med undantag för tvÄ korta essÀer som diskuterade nya Gudsdefinitioner.

För att upprÀtthÄlla förtroendet för den finansiella marknaden och dess aktörer stÀller det krav pÄ fri konkurrens och lika informationsflöde för alla. Detta i egenskap av att kunna effektivisera marknadens funktion. Om inte alla har tillgÄng till samma information kan asymmetrisk informationsdelning bildas och resultera i en ineffektiv marknad. Detta innebÀr att olika parter har olika information om vÀrdet pÄ tillgÄngar. Vilket kan uppkomma med anledning av deras stÀllning i sitt bolag eller att de fÄtt tillgÄng till vÀrdefull information som inte Àr offentlig.

För att kunna leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt ses brukarens rÀtt till sjÀlvbestÀmmande och inflytande över assistansens utformning och innehÄll som en ofrÄnkomlig utgÄngspunkt enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Syftet med denna studie var att undersöka personliga assistenters uppfattning om hur brukarens rÀtt till sjÀlvbestÀmmande och inflytande pÄverkade deras arbetssituation. Metoden för studien utfördes i form av intervjuer med fem personliga assistenter. I denna studie framkommer det hur arbetsinnehÄllet, bÄde praktiskt och relationellt, ofta utgör oklarheter dÀr det som personlig assistent kan var svÄrt att veta vilka arbetsuppgifter ska ingÄ i assistansen samt hur de ska förhÄlla sig i olika situationen för att det ska bli rÀtt. Det visar sig hur personliga assistenters förhÄllningssÀtt gentemot brukaren ofta bestÄr av grÀnssÀttningar av olika slag (organisatoriska grÀnser, personliga grÀnser och gemensamma grÀnser).

Inom denna uppsats har jag studerat stressrelaterad psykisk ohÀlsa.Syftet med min uppsats var att, ur ett socialpsykologiskt perspektiv, försöka finna insikt och förstÄelse inför ett problem som kan orsaka bÄde ekonomiskt och sjÀlsligt lidande för samhÀlle och individ. Vidare syftade min uppsats till att finna ett komplement, till den nödvÀndiga fortsatta forskningen, rörande stressrelaterad psykisk ohÀlsa.FrÄgestÀllningen löd som följer: PÄ vilket sÀtt beskriver och speglar mÀnniskan, sina upplevelser, relaterade till den livsperiod, som genomsyrats av stressrelaterad psykisk ohÀlsa?Uppsatsens empiriska material bestÄr av intervjuer, vilka jag tolkat och analyserat utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv.Mitt resultat pÄvisar att; innan och under sin sjukdomsperiod befinner sig mÀnniskor med stressrelaterad psykisk ohÀlsa inom ett icke-kommunikativt tillstÄnd, bÄde gentemot andra mÀnniskor, samt gentemot sig sjÀlva. LÀkprocessen handlar om att lÀra nytt, att Àndra pÄ sig, samt att pÄbörja en utforskande livsberÀttelse. BerÀttandet blir till en del av lÀkprocessen eftersom den tillhandahÄller sjÀlvreflexiva element.

Syftet med studien var att beskriva vilka attityder som finns bland recipienter och donatorer angÄende de riktlinjer som bör efterföljas för Àgg- och spermiedonation. Syftet var Àven att undersöka om det finns skillnader i attityder inom grupperna recipienter kvinnor respektive mÀn och donatorer till huruvida barnet har rÀtt att fÄ kunskap om sitt ursprung.Studien blev en del av ett stort nationellt projekt. Data samlades in med enkÀter som berörde de tidigare beskrivna omrÄdena. EnkÀterna var utformade med pÄstÄenden att ta stÀllning till som ?instÀmmer? eller ?instÀmmer inte?.