Att utforma gra?nssnitt och system da?r variationen mellan anva?ndares respektive anva?ndningsma?l, a?lder eller andra fo?rutsa?ttningar varierar, kan vara en sva?r uppgift och kra?va fo?rsta?else fo?r de ma?nga olika anva?ndarna. Fo?rbundet Svensk Bridge a?r en organisation med o?ver 26.000 medlemmar i a?ldrarna 10 till 90plus, och har sa?ledes ma?nga olika typer av anva?ndare, med olika fo?rutsa?ttningar och kunskap, fo?r att kunna ta till sig den information som finns pa? Fo?rbundets hemsida.I den ha?r fallstudien har det tillva?gaga?ngssa?tt av den designprocedur fo?r framtagandet av en prototyp pa? en ny hemsida a?t Fo?rbundet Svensk Bridge utva?rderats. Detta har genomfo?rts genom dokumentation av designproceduren under alla dess olika moment, och sedan genom en utva?rdering och ja?mfo?relse av designprototypen gentemot dagens befintliga hemsida.

Efter att jag sjÀlv har arbetat inom Àldreomsorgen och ofta reagerat pÄ vad jag sÄg som en ojÀmn fördelning kring vem som fÄr bo kvar hemma och vem som fÄr möjlighet till sÀrskilt boende, vÀcktes jag av tanken kring hur jÀmstÀlldhetsarbetet i ÀldrevÄrden ser ut. Ses de Àldre personerna som könlösa? Eller besannas och uppmuntras de traditionella könsrollerna genom att det tas för givet att hustrun ska ta hand om sin sjuke man, medan det omvÀnda sÀllan sker? Att granska Àldreomsorgen och dess bistÄndsbedömning ur ett genusperspektiv anser jag vara en viktig uppgift för att förbÀttra de Àldres livssituation men Àven för att förbereda Àldreomsorgen pÄ de förÀndringar som mÄste ske för att tillgodose de framtida behoven.Denna uppsats behandlar kommuners direktiv och riktlinjer för bistÄndsbedömning av Àldres rÀtt till vÄrd och omsorg. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur dessa dokument formuleras samt att analysera vilka tankegÄngar som genomsyrar dem, för att fÄ kunskap om den verklighetssyn kring Àldre och deras livssituation som konstrueras och förmedlas. Direktiven har granskats med hjÀlp av den diskursanalytiska inriktningen diskursteori.

Uppsatsen behandlar och granskar styrelseledamots och VD:s lojalitetsplikt gentemot bolaget. DÄ det i svensk rÀtt i princip saknas explicit reglering av omrÄdet kompareras det svenska rÀttslÀget med det engelska och amerikanska för att studera och jÀmföra likheter och skillnader. Uppsatsen söker dÀrmed besvara huruvida utlÀndska tankesÀtt inom förevarande omrÄde kan tillÀmpas Àven inom den svenska rÀtten.I utredningen av lojalitetsplikten behandlar uppsatsen frÄgan om intressekonflikter mellan bolaget och dess lednings genom att granska regleringen av jÀv. Fokus ligger hÀr pÄ sÄ kallad sjÀlvkontrahering, eller self-dealing pÄ engelska. Med detta avses förenklat att en medlem av bolagsledningen sjÀlv ingÄr avtal med bolaget.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Syftet med denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse kring ungdomars attityder och deras upplevda livsvÀrld inför en möjlig legalisering av cannabis i Sverige. För att besvara syftet formulerade vi en frÄgestÀllning: Vilka tidigare kunskaper och erfarenheter formar ungdomarnas attityder till droger och hur ser deras attityder ut gentemot cannabis idag? Detta undersökte vi genom kvalitativa intervjuer med ungdomar mellan 15-20 Är pÄ ett kulturhus i en mellanstor stad i södra Sverige. Vi ville undersöka vad det Àr som pÄverkar ungdomarna i deras formande av attityder gentemot cannabis och en legalisering av cannabis i Sverige samt hur dessa attityder ser ut idag. För att fÄ en sÄ djup förstÄelse för individernas upplevda livsvÀrld som möjligt genomförde vi enskilda intervjuer med tio ungdomar som alla har olika erfarenheter och kunskaper.

Lojalitetsplikten Àr vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvÀrv etc. Plikten finns för att se till att parter förhÄller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns nÄgon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstÄr vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gÀller de olika parternas förpliktelser och krav pÄ att förhÄlla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid Àr medvetna om att de ingÄtt ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrÀttsligt och avtalsrÀttsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har nÄgon betydelse om plikten regleras i en sÀrskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten Àr allmÀnt accepterad inom svensk rÀtt.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Denna fallstudie syftar till att framhÀva synsÀtt och eventuella erfarenheter om modersmÄlsstöd i förskoleklass, samt insatser som behövs för att uppnÄ styrdokumentens mÄl och riktlinjer. Empirin har insamlats frÄn tvÄ lÀrare och en rektor i en förskoleklassverksamhet, en modersmÄlslÀrare och en projektledare pÄ Skolkontoret i en kommun.Informanternas förhÄllningssÀtt till modersmÄlet och modersmÄlsstödet Àr positivt. ModersmÄlet Àr av vÀrde bÄde för barnens sprÄkutveckling pÄ bÄda sprÄken och stÀrker identiteten. Ett gott modersmÄlsstöd i förskoleklassverksamheten Àr dÀrför av betydelse för barns förstÄelse och kunskapsutveckling. Men avsaknad av flersprÄkig personal eller modersmÄlslÀrare försvÄrar arbetet, vilket i stor del pÄverkas av ekonomin.

Kungsbacka stad stÄr inför en omfattande expansion. Kommunens vision Àr att staden skall vÀxa och i framtiden prÀglas av en mer urban och förtÀtad stadsbild. Detta kommer att resultera i konsekvenser för stadens fysiska form men ocksÄ för Kungsbackas infartsleder som alla utgör ett viktigt inslag i stadens arkitektur (Kungsbacka kommun 2009). ?Kungsbackas norra entré,? Àr ett arbete utfört pÄ uppdrag av Kungsbacka kommun avdelningen för Teknik.

Syftet med examensarbetet var att kartlÀgga och ta fram riktlinjer för egenkontroll hos Pharmadule Emtunga AB. Med egenkontroll menar Pharmadule Emtunga AB den kvalitetskontroll som operatörerna utför för att sÀkerstÀlla att produkten har tillfredsstÀllande kvalitet innan frislÀppning till nÀsta moment. Ett antal intervjuer och fallstudier utfördes för att kartlÀgga nulÀget av egenkontroll och för att fÄ en bÀttre uppfattning var den största förbÀttringspotentialen fanns. Författarna kom fram till att det fanns störst ekonomisk vinning i att utveckla egenkontrollen av struktursvetsar. DÀrför har mestadels av examensarbetet varit inriktat mot detta problem.

NÀr de nationella riktlinjerna för vÄrd och ÄngesttillstÄnd utkom 2010, ansÄgs psykodynamisk terapi sakna evidens och förbisÄgs nÀstan helt som metod i offentlig vÄrd. Vad detta inneburit för de offentliganstÀllda dynamiska terapeuterna och deras patienter Àr okÀnt. Syftet med studien var att fÄ veta hur psykodynamiska terapeuter upplever sin arbetssituation och om de nationella riktlinjerna som utkom 2010 förÀndrat arbetet som dynamisk terapeut i offentlig sektor. Som metod anvÀndes en kvalitativ intervju med en öppen frÄgestÀllning dÀr fem seniora legitimerade terapeuter med minst femton Är i yrket deltog. Intervjuerna bearbetades i en med en tematisk analys, vilket resulterade i fyra övergripande teman.

Företagens ansvarstagande i samhÀllet Àr ett uttryck som behandlar företagens samhÀllsengagemang inom det ekonomiska, miljömÀssiga och sociala omrÄdena. PÄ senare Är har företagen blivit mer medvetna om vikten av att engagera sig inom samhÀllets alla omrÄden för att vinna konkurrensfördelar. Detta samhÀllsengagemang kan de vÀlja att redovisa i en sÄ kallad hÄllbarhetsredovisning. Vid utformningen av denna kan företagen vÀlja att följa Global Reporting InitiativeŽs riktlinjer, vilket bland annat innebÀr redovisning av indikatorer som behandlar olika samhÀllsfrÄgor. Uppsatsens syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt de svenska företag som utger sig för att anvÀnda GRI implementerar GRIŽs indikatorer i sina hÄllbarhetsredovisningar.

År 2004 blev det genom ny lagstiftning möjligt att bilda tredimensionella fastigheter. Dessa fastigheter bestĂ„r av en sluten volym som Ă€r begrĂ€nsad i alla riktningar. NĂ€r denna möjlighet infördes uppkom ocksĂ„ speciella regler för fastigheterna, till exempel speciella villkor för bildandet av dessa. Anledningen till införandet av en ny typ av fastigheter var att det fanns behov av att kunna bilda nya eller ombilda befintliga fastigheter, till exempel i nĂ€ra anslutning till andra. PĂ„ grund av markbrist i tĂ€tbebyggda omrĂ„den började byggandet utvecklas till att Ă€ven ske ovanpĂ„ eller under befintliga fastigheter, vilket gjorde den befintliga lagstiftningen otillrĂ€cklig.

Att skada sig sjÀlv Àr ofta ett medel för att uthÀrda ett lidande och för personer med sjÀlvskadebeteende kan mötet med vÄrden ocksÄ innebÀra stort lidande om denne bemöts pÄ ett felaktigt sÀtt. Personals omvÄrdnadshandlingar kan bÄde frÀmja hÀlsa och orsaka lidande för patienten OmvÄrdnaden pÄverkas sannolikt ocksÄ av personalens attityder gentemot personen. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjukvÄrdpersonals attityder till personer med sjÀlvskadebeteende. Den utgick frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: vilka attityder har sjukvÄrdpersonal gentemot personer med sjÀlvskadebeteende samt vilka faktorer som pÄverkar attityder. I litteraturstudien analyserades 16 vetenskapliga artiklar.

Denna studie handlar om vilken handlingsberedskap skolor pÄlandsbygden har vad det gÀller mottagande av elever med annan sprÄkbakgrundÀn svenska.FrÄgestÀllningarna Àr:Vilka krav stÀllspÄ de delaktiga rektorerna ochlÀrarna? ochhur har skolans mottagande av ickesvensktalande elever arrangerats?För att besvara dessafrÄgoranvÀndsen kvalitativ metod. StudiengörspÄ tvÄ olika skolori samma kommundÀr en lÀrare och en rektor pÄ vardera skolanintervjuas. Resultatet i studien visar attdet inte finns nÄgra lokala riktlinjer ikommunen för nyanlÀnda eleverutan enbart dokument som högre instanserhar utformat. Bristen pÄ lokala riktlinjer medför en vag stödstruktur förlÀrarna och kraven som stÀlls blir pÄ sÄ vis otydliga.