Sök:

Sökresultat:

35275 Uppsatser om Följa eller Förklara. - Sida 58 av 2352

VarumÀrkesupplevelse : hur upplevs VÀderstad-Verken AB av kunden

Tanken med detta examensarbete var att ta reda pÄ hur VÀderstad beskriver sitt varumÀrke och sedan jÀmföra detta mot hur kunder uppfattar företagets varumÀrke. MÄlet var att kunna ge VÀderstad en indikation pÄ om de lyckats med sin föresats eller inte. Som metod till detta examensarbete anvÀndes intervjuer och det intervjuades 18 lantbrukare samt för att kunna jÀmföra intervjuades Àven Bo Stark (Àgare). Arbetet avgrÀnsades till lantbrukare som var verksamma i SkÄne och att de hade investerat i en maskin frÄn VÀderstad Ären 2011 och 2012. Uppsatsen behandlar Àven frÄgan vad ett varumÀrke Àr för samt vad varumÀrkesupplevelse innebÀr. d.v.s. att information tas in pÄ olika sÀtt sÄsom informationssökning, inköpstillfÀlle och anvÀndande samt att under dessa mötestillfÀllen utsÀtts kunden för varumÀrkesspecifika stimuli det Àr viktigt för företagen att vÄrda dessa mötesplatser och lÀgga minst lika mycket resurser som man gör pÄ annonsering.

Elevers attityder till moderna sprÄk - kul, anvÀndbart eller drygt?

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad elever i grundskolan och gymnasiet tycker om moderna sprÄk, för att förstÄ deras motivation att fortsÀtta eller inte med Àmnet. Arbetet Àr relevant eftersom allt fÀrre elever lÀser moderna sprÄk i skolan, trots samhÀllets behov av personer som behÀrskar mer Àn ett frÀmmande sprÄk. Undersökningens metod Àr kvantitativ med kvalitativa inslag. EnkÀter har delats ut till elever pÄ en grundskola och ett gymnasium i en stad i södra Sverige. För att placera elevernas svar i ett större sammanhang har enkÀterna kompletterats med intervjuer av skolpersonal.

Korsningar i kompletta multipartita grafer

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka graden av planÀritet förkompletta multipartita grafer. Det primÀra resultatet som presenteras Àr enformel som kan anvÀndas för att nedÄt begrÀnsa det minsta antalet korsningarsom behövs för att realisera en komplett bipartit graf indelad i mrespektive n noder: cr(K_{m,,n}) >= q - 2p + 4, m >= n >= 2, dÀr q = mn ochp = m + n. DÀrutöver presenteras tabeller som med formeln som utgÄngspunktuppskattar eller bestÀmmer det minsta antalet korsningar för allakompletta multipartita grafer med sju noder eller mindre. Uppsatsen innehÄller ocksÄ en genomgÄng av nÄgra tidigare resultat, dÀriblandZarankiewicz uppstÀllning av kompletta bipartita grafer samt en överblicköver Crossing Number Inequality.

En jobbig klassrumssituation : En studie om hur det Àr att som lÀrare att jobba i en dysfunktionell klass

NÀr ett transportavtal föreligger Àr transportörens viktigaste uppgift att transportera godset till bestÀmmelseorten. Men det Àr ocksÄ viktigt att transportören vÄrdar godset, ansvarar för att uppgifterna i konossementet stÀmmer och ansvarar för att godset utlÀmnas till rÀtt mottagare. Om transportören inte fullgör sitt transportÄtagande pÄ avtalat eller godtagbart sÀtt föreligger ett kontraktsbrott och transportören kan bli skadestÄndsskyldig. Normalt krÀvs det att en avtalspart har orsakat skada genom vÄllande för att denne ska bli skadestÄndsskyldig. För att kunna avgöra i ersÀttningsfrÄgan krÀvs det att man bestÀmmer huruvida ett vÄrdslöst handlande Àr att betrakta som enkel eller grov. Ett vÄrdslöst handlande definieras som ett oaktsamt eller försumligt handlande.

VÀxelvis boende : en kvantitativ studie avseende socialsekreterares och förskolelÀrares syn pÄ vÀxelvis boende för barn 0-3 Är respektive 4-6 Är

Studiens syfte var att med en kvantitativ metod undersöka och jÀmföra vad socialsekreterare pÄ barn- och familjeenhet och förskolelÀrare har för syn pÄ vÀxelvis boende för barn 0-3 Är respektive 4-6 Är. FrÄgestÀllningarna var: (1) Hur ser socialsekreterare respektive förskollÀrare pÄ vÀxelvis boende för barn 0-6 Är och vad Àr viktigt för att det skall fungera bra?(2) Vad kan det finnas för fördelar och/eller nackdelar med vÀxelvis boende generellt för barn 0-6 Är? Resultaten frÄn 61 besvarade enkÀter analyserades ur anknytningsteoretiskt och rollte-oretiskt perspektiv. Resultaten i studien visade att fler respondenter ansÄg att vÀxelvis boende Àr mer lÀmpligt som boendeform för barn 4-6 Är Àn för barn 0-3 Är. Socialsekreterarna Àr ge-nerellt mindre positiva Àn förskollÀrarna.

Originalet och den lÀttlÀsta : En jÀmförelse av sprÄket i Stolthet och fördom i tvÄ olika versioner

Den hÀr C-uppsatsen undersöker hur det lÀttlÀsta sprÄket ser ut i en bearbetning av Jane Austens Stolthet och fördom. Med hjÀlp av begreppen lÀsbarhet, textbindning och inferens Àr syftet att utreda hur sprÄket i den lÀttlÀsta bearbetningen ser ut i jÀmförelse med originalet samt vad som Àndrats och/eller tagits bort och vad det kan fÄ för konsekvenser. Med dessa konsekvenser följer en analys som vÀrderar om bearbetningen Àr lyckad eller inte. Slutsatsen Àr att den lÀttlÀsta versionen Àr enklare Àn originalet samt att det blir tydligt att en bearbetning av en roman handlar om att göra avvÀgningar och vissa generaliseringar gÀllande innehÄllet. Dessutom Àr det Àven en avvÀgning vem som faktiskt behöver lÀsa lÀttlÀst och vem som kan istÀllet bör hÄlla sig till ?vanliga? texter..

Att bli lÀrare - En undersökning av Malmö lÀrarstudenters motiv till att vÀlja lÀraryrket

I detta examensarbete belyser vi historiska strukturer och aktörer inom lÀraryrket och vi undersöker varför lÀrarstudenter vid Malmö högskola vÀljer att utbilda sig till lÀrare. Vi vill Àven se om det föreligger nÄgot rationellt investeringsbeslut bakom lÀrarstudenternas beslut att lÀsa till lÀrare eller om det finns andra faktorer, sÄsom inre eller yttre motivation. Vi genomförde en webbenkÀtundersökning som bestod av 3 sakfrÄgor och 10 ÄsiktsfrÄgor. Totalt deltog 277 av 880 första Ärs lÀrarstudenter vid Malmö högskola i vÄr undersökning. Vi har analyserat lÀrarstudenternas motiv till att vÀlja lÀraryrket dels utifrÄn en arbetsmarknadsekonomisk teori, nÀmligen humankapitalteorin, och dels utifrÄn fyra generella motivationsteorier, som Àr behovsteori, balans- eller jÀmviktsteorin, förstÀrkningsteorin och förvÀntningsteorin. Som motiv till att bli lÀrare har flertalet av lÀrarstudenterna bland annat angett att de vill arbeta med barn, fostra elever till demokratiska medborgare, pÄverka och förÀndra samhÀllet, sprida kunskap samt att de tycker att lÀraryrket Àr ett meningsfullt yrke. Majoriteten av lÀrarstudenterna har svarat att de upplever att lÀrarlönen Àr lÄg och ingen har valt lÀraryrket pÄ grund av hög lön eller god löneutveckling, vilket sÀger emot humankapitalteorins beslutsregel. VÄr slutsats Àr att mycket tyder pÄ att det inte Àr ekonomiska faktorer som motiverar lÀrarstudenter vid Malmö högskola till att utbilda sig till lÀrare. Flertalet av lÀrarstudenterna har angett orsaker som gÄr att relatera till inre motivation..

HjÀrnans utveckling : InlÀrning - InlÀrningsstilar

Detta examensarbete handlar om hjÀrnans utveckling, inlÀrningen och vÄra inre inlÀrningsstilar. Det tar ocksÄ upp kort om hur man kan utnyttja inlÀrningsstilar i skolan. Syftet har varit att ta reda pÄ hur vi utvecklas och hur de utvecklingsstrukturer ser ut som vi föds med och utvecklar efterhand. De frÄgestÀllningar jag haft under skrivandets gÄng har varit: Vilka Àr "de sju olika intelligenserna"? Hur utvecklas hjÀrnan? Var och nÀr börjar vi lÀra, och vad Àr det som ligger till grund för vÄr inlÀrning? Hur kan man bearbeta olika inlÀrningsstilar i skolans högre stadier? Den metod jag anvÀnt Àr en litteraturstudie med litteratur som behandlar inlÀrningen, hjÀrnans utveckling, hur vi tÀnker och lÀr mm.

Orsaker till spensugning hos kvigor samt dess effekt pÄ mjölkkörteln

Syftet med litteraturstudien var att undersöka orsaker till spensugning hos kvigor, hur beteendet pÄverkar den diade individens mjölkkörtel samt ÄtgÀrder till problemet. Spensugning innebÀr att en kviga eller ko diar pÄ en annan individs spenar och det Àr ett beteende som ofta utvecklas i tidig Älder. I dagens mjölkproduktion föds kalvar ofta upp i system dÀr de inte har möjlighet att dia kon. Utfodring av mjölk sker med en hink, hink med napp eller med kalvamma. Om kalven inte fÄtt utlopp för sitt sugbehov vid utfodringen eller inte blivit avvand frÄn att dricka mjölk pÄ ett naturligt sÀtt kan problem som spensugning uppstÄ.

NÀr det matematiska sprÄket behöver lockas fram igen

Syftet Àr att undersöka om ett fokus pÄ kommunikation och resonemang kring matematik genom Veckouppgifter kan öka elevers mÄluppfyllelse. Veckouppgiften Àr ett problem eller annan matematisk uppgift som eleven löser hemma gÀrna med hjÀlp av nÄgon vuxen eller annan person som hjÀlp. Veckouppgiften lÀmnas in och bedöms av lÀraren mot förmÄgorna i Lgr-11. Bedömningarna presenteras i försöksklassen och ligger till grund för en diskussion i klassen kring att:1. Lösningar kan se olika ut men ha samma lösningskvalitet vid bedömning. 2. Uppgifter kan lösas med olika strategier men har samma kvalitet vid bedömning.

Immobilisering och dess bieffekter pÄ impala och trubbnoshörning

Det finns olika tekniker att anvÀnda sig av vid immobilisering av frilevande impalor, t.ex. kemisk immobilisering, snaror, nÀt eller fösning in i fÄllor med hjÀlp av bil eller helikopter. Vid immobilisering av frilevande trubbnoshörningar anvÀnds uteslutande kemisk immobilisering. De olika immobiliseringsmetoderna innebÀr olika risker för impalan; att söva ett djur Àr alltid ett riskmoment men Àven stress framkallad av jakt och hantering kan ge patologiska förÀndringar som kan leda till döden. PÄ bÄde impala och noshörning utförs kemisk immobilisering med hjÀlp av olika typer av opioider, antingen en opioid ensam eller i kombination med andra lÀkemedel. Opioider ger bÄde bra anestesi och analgesi, men kan medföra Àven oönskade effekter sÄsom excitering, hypoxi, respiratorisk depression, eller acidos.

Svenska modeföretags internationella marknadsföring : - En studie om standardisering vs. anpassning pÄ utlÀndska marknader

Bakgrund och problem:Idag expanderar allt fler modeföretag utomlands, och det krÀvs mycket av företagen för att de ska lyckas konkurrera pÄ en internationell nivÄ. Uppsatsens problem ligger i huruvida svenska modeföretag bör justera sin ursprungliga marknadsföringsstrategi eller inte nÀr de gÄr ut pÄ nya internationella marknader. Ska marknadsföringen anpassas helt och hÄllet eller rÀcker det med att anpassa mindre delar? Denna debatt har lÀnge pÄgÄtt och det finns argumentationer för att tillÀmpa bÄde standardiserad eller anpassad strategi. ForskningsfrÄga:Hur anpassar svenska modeföretag sin internationella marknadsföring pÄ de utlÀndska marknader de Àr etablerade pÄ? Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse i vilken utstrÀckning de utvalda fallföretagen anvÀnder sig av anpassad eller standardiserad marknadsföring pÄ internationella marknader.

Mattepainting för heltÀckande greenscreen

Vid filminspelning anvÀnds ofta gröna eller blÄ skÀrmar som en del av en bakgrund som förberedelse för infogning av visuella effekter vid postproduktion. Dessa enhetligt fÀrgade ytor kan Àven omfatta hela scener. Inom digital kompositing anvÀnds olika element för att ersÀtta dessa omrÄden med önskat innehÄll som integreras med det som filmats. En form av sÄdant material Àr den digitala mattepaintingen. Till skillnad frÄn konceptdesign Àr resultatet inte endast en idé eller ett verktyg utan presenteras i det slutliga klippet.

Self-efficacy vid tvÄ olika förflyttningar hos patienter som har genomgÄtt höft- eller knÀartroplastik

Syfte: Syftet var att finna skillnader och samband i self-efficacy (SE) ? med avseende pÄ typ av artroplastik, kön och Älder ? inför tvÄ förflyttningar. Detta för att se vilka patienter som kan vara i större behov av att stÀrka SE postoperativt.Metod: Studien gjordes pÄ inneliggande patienter som genomgÄtt en höft- eller knÀartroplastik. Ett för undersökningen framstÀllt frÄgeformulÀr undersökte de 117 deltagarnas SE inför att sÀtta sig upp pÄ sÀngkanten samt gÄ med hjÀlpmedel. Deltagarna skattade SE inför förflyttningarna första eller andra dagen efter operationen.Resultat: Deltagare som hade genomgÄtt en knÀartroplastik skattade signifikant högre SE inför att sÀtta sig upp pÄ sÀngkanten Àn de som hade genomgÄtt en höftartroplastik.

Revisionsplikt - en studie om hur revisionsplikten av smÄ aktiebolag upplevs

A1209Alla aktiebolag i Sverige, oavsett storlek, har enligt lagstiftningen revisionsplikt. Aktiebolagets ekonomiska förehavanden, styrelsens och verkstÀllande direktörens förvaltning ska varje Är granskas av en godkÀnd eller auktoriserad revisor.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur smÄ aktiebolag upplever revisionsplikten och de diskussioner som föregick valet av bolagsform. Dessutom jÀmförs företagarnas Äsikter med de diskussioner som förs i ekonomisk press om huruvida revisionsplikten i smÄ aktiebolag ska förÀndras eller helt avskaffas. Informationen som ligger till grund för undersökningen Àr intervjuer med fyra företag och debattartiklar frÄn den ekonomiska pressen som sedan analyserats för att nÄ fram till slutsatser. I Sverige pÄgÄr idag en debatt om en eventuell förÀndring av revisionsplikten.

<- FöregÄende sida 58 NÀsta sida ->