Sök:

Sökresultat:

35275 Uppsatser om Följa eller Förklara. - Sida 37 av 2352

Artilleribataljonen och vapenanskaffning : taktiskt eller organisatoriskt rationellt?

Försvarsmakten har förÀndrats frÄn ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Det har inneburit nedlÀggningar och omstruktureringar av organisationer. Artilleriet Àr en av de vapenslag som har gÄtt frÄn flertal regementen till idag ett regemente. Artilleribataljonen som Àr artilleriets insatsförband har kÀnnetecknas som ett förband med lÄng rÀckvidd och kraftig verkan. Med pjÀser som har kaliber 15,5cm understödjer de manöverförbanden.

Förstudie:tillverkningsmetoder för ny kÀgelteknik till hydraulventiler

Syftet med examensarbetet Àr att ta fram förslag pÄ tillverkningsmetoder för ny kÀgelteknik som skall bli ett komplement till dagens slidteknik, som anvÀnds till hydraulventiler. Inom ramen för examensarbetet skall olika tillverkningsmetoder för tvÄ detaljer som rÀknas som strategisk kritiska undersökas. Ett viktigt stÀllningstagande i denna process Àr om detaljerna skall köras i egen produktion eller köpas in. Examensarbetet Àr ett förarbete till ett underlag för beslut om egenproduktion eller köp. Beslutet kommer att tas inom en snar framtid.För fortsatt utvecklingsarbete Àr en LEAN-3P pÀrm framtagen som Àr ett verktyg i produkt- och processförberedelsen..

PÄverkande faktorers inverkan pÄ tidpunkt för enskifte och laga skifte i SkÄne

Med hjĂ€lp av moderna ekonometriska analysmetoder har sju oberoende variabler sammanstĂ€llts för att förklara en beroende, hĂ€r tidpunkt för enskifte eller laga skifte. De sju variablerna som undersöks anses av tidigare forskning ha betydelse för nĂ€r en by skiftas men för första gĂ„ngen görs en studie dĂ€r Ă„kerjordens bördighet ges sĂ€rskild uppmĂ€rksamhet. Övriga variabler och faktorer som undersöks Ă€r uppodlingsgrad i socknen, förekomst av prĂ€stgĂ„rd i byn eller sĂ€teri i socknen, Ă€gandeförhĂ„llanden samt avstĂ„nd till nĂ€rmaste stad. Studien baseras pĂ„ ett rikt kĂ€llmaterial rörande nĂ€mnda faktorer för sammanlagt 134 skĂ„nska byar. Resultatet visar bland annat pĂ„ att bördigheten har stor betydelse och att goda jordar skiftas tidigare Ă€n sĂ€mre.

FjÀrrstyrning av vÀrmepump 2.0

FjÀrrstyrning av vÀrmepumpar Àr en bekvÀmlighet för att slippa vara pÄ plats och ÀndÄ kunna göra instÀllningar pÄ sin vÀrmepump. Det ger möjligheten att komma till ett förvÀrmt fritidshus eller stuga med nÄgra enkla knapptryckningar. Det ger ocksÄ möjligheten till mer kontroll över pumpens energiförbrukning, man kan spara in pengar pÄ att inte lÄta pumpen stÄ och slösa energi dÄ man inte Àr pÄ plats.I dagslÀget finns flera fjÀrrstyrningsprodukter för vÀrmepumpar pÄ marknaden, men dessa Àr ofta dyra och kan oftast bara ansluta till mobilnÀtet eller wifi. FjÀrrstyrningsprodukterna Àr speciellt framtagna för att styra en vÀrmepump och kan ej anvÀndas för att styra ytterligare produkter.MÄlet med detta examensarbete Àr att ta fram ett system baserat pÄ en standardplattform som ÄtgÀrdar dessa problem samt dÀr det finns möjlighet till framtida utbyggnad av dess funktionalitet.Vi börjar med att bestÀmma funktionaliteten för vÄr fjÀrrstyrningsprodukt. DÀrefter tas en struktur för hela systemet fram.

Musik eller svenska? Eller bÄde och?: En studie i hur musik kan anvÀndas som verktyg i lÀs- och skrivinlÀrningen

Syftet med den hÀr undersökningen var att fÄ kunskap om hur musik kan anvÀndas som verktyg för att underlÀtta lÀs- och skrivinlÀrning i svenska för de lÀgre Äldrarna. Vi ville veta om nÄgon sÀrskild del av musiken gynnar lÀs- och skrivprocessen extra mycket och pÄ vilket sÀtt den pÄverkar barnens sprÄkliga utveckling. En annan frÄga vi ville ha svar pÄ var hur verksamma lÀrare ser pÄ integreringen av musik i svenskÀmnet och hur de arbetar med det. Vi fördjupade oss i Àmnena sprÄkutveckling, musikens pÄverkan, olika inlÀrningsstilar och vad sprÄk och musik har gemensamt innan vi utförde studien. DÀrefter utförde vi fyra kvalitativa intervjuer med verksamma lÀrare inom svenska och musik.

Samma eller likartad verksamhet : En granskning av den praktiska tillÀmpningens överenstÀmmelse med regleringen samma eller likartad verksamhets syfte.

Rekvisitet samma eller likartad verksamhet Àr en del av de sÀrskilda reglerna kring beskattning av fÄmansaktiebolag. DÄ samma eller likartad verksamhet anses föreligga blir den aktuella delÀgarens aktier kvalificerade, vilket innebÀr att utdelningen upp till ett visst belopp beskattas i inkomstslaget kapital, överskjutande del beskattas i inkomstslaget tjÀnst. Denna bedömning Àr av stor betydelse för delÀgarna i ett fÄmansaktiebolag och syftet med denna uppsats Àr dÀrför att utreda hur vÀl den praktiska tillÀmpningen av rekvisitet stÀmmer överens med syftet bakom regleringen samma eller likartad verksamhet.Syftet med regleringen Àr att förhindra att delÀgare genom olika bolagskonstruktioner kringgÄr de sÀrskilda reglerna kring beskattning av fÄmansaktiebolag samt att förhindra att ersÀttning för arbetsinsatser betalas ut genom utdelning istÀllet för lön. Genom en studie av relevant praxis pÄ omrÄdet kan det fastslÄs att den senare praxisen pÄ omrÄdet skiljer sig frÄn den Àldre. Detta dÄ det i den tidigare praxisen endast diskuteras huruvida en hel eller en del av en verksamhet kan anses överförd frÄn ett bolag till ett annat dÀr verksamheten i det senare bolaget ligger inom ramen för verksamheten i det första bolaget.

Icke-följsamhet vid diabetes mellitus : en litteraturstudie

Syftet med föreliggande studie var att beskriva vad personer med diabetes anser inverka pÄ deras möjlighet och vilja att följa egenvÄrdsrÄd (patientperspektivet) och att beskriva omvÄrd-nad som stöder följsamhet (sjukvÄrdsperspektivet). Studien har genomförts som en litteratur-studie. Det visade sig att alla krav för att hÄlla sjukdomen under kontroll innebÀr livsstilsför-Àndringar, som kan vara sÄ utmanande för patienten, att han kanske inte kan eller vill vidta dessa. Bristande kunskap om sjukdomen och om dess egenvÄrdskrav kan göra honom dÄligt emotionellt anpassad till denna, det vill sÀga han har inte accepterat att han har sjukdomen och han vill inte lÄta dess egenvÄrdskrav inkrÀkta pÄ det sociala livet. Detta ger honom för-sÀmrade möjligheter att hantera sjukdomen pÄ ett bra sÀtt.

TrÄdlös överföring av media frÄn mobil enhet till lokal server

Denna rapport beskriver arbetet med att utveckla en iPhone app och ett serverprogram till Mac. Programmet Àr tÀnkt att anvÀndas av besökare pÄ festivaleroch liknande evenemang. SÄ de kan dela med sig av vad de ser med andrabesökare. Appen anvÀnder den inbyggda kameran för att ta bilder som sedanautomatiskt laddas upp till en lokal server om en finns tillgÀnglig. Serverprogrammet sparar bilderna och visar dem sedan pÄ en skÀrm eller med envideo projektor eller nÄgot liknande.

"Fram" och "tillbaka", "ut" och "in", "bort" och "hem" OmvÀnda riktningsord för samma rörelse i översÀttningar frÄn ryska till svenska

Det hÀr Àr en korpusundersökning av hur riktningsbeskrivningar kan förÀndras i översÀttning frÄn ryska till svenska. Det som undersöks Àr alla förekomster av "gÄ" och "komma" som stÄr tillsammans med ett riktningsangivande perspektivt adverb. Förekomsterna Àr tagna ur de svenska översÀttningarna av de ryska kÀlltexterna i den aktuella korpusen. Undersökningen baserar sig pÄ teorier om olika sorters ekvivalens i översÀttning, samt pÄ befintlig teori om svenska perspektiva adverb, rörelseverb i allmÀnhet och ryska rörelseverb i synnerhet. De övergripande resultaten Àr dessa: Svenskan har lÀttare att tillskriva rörelser en höjdaspekt i riktningen och detta avspeglas i flera fall i resultatet.

Ormar eller stora rovdjur : vilka resulterar i snabbast responser i visual search?

Fyrtio deltagare fick som uppgift att genom ett visuellt avsökningsexperiment, sÄ kallat visual search, avgöra om alla bilder i 3 x 3 matriser kom frÄn samma kategori av djur eller om det fanns med nÄgon bild frÄn en avvikande kategori. Studiens syfte var att studera huruvida deltagarnas reaktionstider inför mÄlbilder av ormar skilde sig frÄn mÄlbilder av stora rovdjur: björnar och vargar. Dessutom undersöktes om bilder i grÄskala resulterade i snabbare, lÄngsammare eller lika snabba responser som bilder i fÀrg. Kortare reaktionstider observerades för mÄlbilder av ormar Àn för björnar och vargar. Ormar skattades dessutom som mer obehagliga.

?Att hitta en egen vÀg för anpassning? Upplevelser av att leva med pacemaker eller ICD

En pacemaker eller implantable cardioverter defibrillator (ICD) kan för mÄnga innebÀra en upplevelse av att de fÄr en ny chans till livet. Sedan den första pacemakern sattes in pÄ 50-talet har utvecklingen gÄtt framÄt och mÄnga livshotande rytmrubbningar kan behandlas. Att behandlas med pacemaker eller ICD kan innebÀra bÄde fysiska och psykiska omstÀllningar i det vardagliga livet. Dessa fysiska och psykiska omstÀllningar kan pÄverka patientens livsvÀrld, levda kropp, hÀlsa och vÀlbefinnande samtidigt som det kan inge ett hopp inför framtiden. För att vÄrdpersonal och nÀrstÄende ska kunna ge ett bra stöd till personerna med pacemaker eller ICD Àr det av stor vikt att belysa upplevelsen av hur det Àr att leva med detta hjÀlpmedel.

Zlatan Ibrahimovic och Cristiano Ronaldo : En studie om hur olika lÀnders tidningar skriver om Sveriges och Portugals nationalhjÀltar

I den hÀr C-uppsatsen undersöks hur fotbollsspelarna Zlatan Ibrahimovic och Cristiano Ronaldo framstÀlls i olika lÀnders medier, i synnerhet tidningar och webbsajter. Till vÄr hjÀlp har vi anvÀnt oss av teorier om nationella stereotyper, National Sporting Heroes, idrottsstjÀrnor inom sportjournalistiken samt teorin om nyhetsvÀrdering och medielogik. Vi har gjort kvalitativa textanalyser av tidnings- och internetartiklar frÄn sju olika lÀnder och gjort en djupintervju med Johanna FrÀndén, journalist pÄ Sportbladet och Sveriges Television. Resultatet visar att det kan finnas tydliga skillnader pÄ hur en person eller hÀndelse gestaltas i olika lÀnder. Avgörande faktorer kan vara att en tidning tydligt stöttar ett landslag eller en klubb eller anvÀnder sig av nationella stereotyper kring motstÄndare och sig sjÀlva..

FörskolelÀrares kontakt med hemmet : Att beskriva barns vardag pÄ förskolan

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som tar upp relationen mellan förskola och hem, med fokus pÄ dedagliga möten som sker dÄ barnen lÀmnas och hÀmtas pÄ förskolan. Syftet med uppsatsen Àr att visahur förskola och hem kommunicerar och synliggöra de svÄrigheter som kan finnas i relationen mellanförskola och förÀldrar. Jag undersöker ocksÄ hur förskolelÀrare beskriver barn och barns vardag pÄförskolan vid hÀmtning och lÀmning, samt vilken information som utbyts i dessa samtal.Med min studie kan jag visa att förÀldrar har en stor tillit till förskolan. FörÀldrar vill gÀrna hainformation om omsorgsdelen i barnens vardag, sÄ som mat och sömn, medan förskolelÀrarna gÀrnavill förmedla den pedagogiska verksamheten och de aktiviteter som barnen gör. De svÄrigheter somfinns i relationen mellan förskola och hem Àr frÀmst kopplade till tid, dÄ bÄde förÀldrar och personalpÄ förskolan kan ha svÄrt att hinna med samtal eller frÄgor vid hÀmtning och lÀmning.

Ty riket Àr mitt och makten och hÀrligheten i evighet

Jag tĂ€nker mig konst som en teaterscen, dĂ€r publiken fĂ„r komma upp pĂ„ scenen ochsjĂ€lva spela pjĂ€sen. PĂ„ scenen finns scenografi som sĂ€tter tydlig prĂ€gel pĂ„ stĂ€mningenoch som bidrar till handlingen, men det Ă€r publiken som fyller i de viktigaste bitarna ochmĂ„lar ut berĂ€ttelsen. Med den tanken i bakhuvudet har jag de senaste tvĂ„ Ă„ren jobbatmed scenografi i mina egna verk och sökt inspiration hos konstnĂ€rer som ÖyvindFahlström, vars konstnĂ€rskap rört sig inom bĂ„de bildkonst och teater.Scenografin i mina verk kan bestĂ„ av redan befintliga objekt (ready-mades) eller mersubtila symboler sĂ„som fĂ€rgade pappersark, lukt eller ljud.Vissa verk har tagit formen av rumsinstallationer, dĂ€r scenografi vĂ€gleder betraktaren in ien fantasivĂ€rld dĂ€r saker ter sig nĂ„got annorlunda. En miljö dĂ€r grĂ€nser suddats ut ochdĂ€r individen spelar mindre roll. En suddig vĂ€rld dĂ€r sĂ„dant som normer och vĂ€rderingaragerar tomma begrepp och dĂ€r tid verkar mindre viktigt.I andra verk har scenografin knappt varit mĂ€rkbar, de har bestĂ„tt av utstuderade föremĂ„leller fĂ€rgval som vĂ€glett betraktarens syn genom text eller teckning.

Verktygen - Dator eller Penna?

Syfte: Hur uppfattar elever att lÀrare anvÀnder datorn i undervisningen?Teori: Med en-till-en, den personliga datorn utmanas det traditionella lÀrandet. Ett digitaliserat lÀrande innebÀr att lÀrarna ska planera för lÀrande och inte för undervisning (Kroksmark, 2012).Metod: En kvalitativ intervjumetod, ostrukturerad intervju, anvÀndes för att samla in resultatet, som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Fyra kategorier framkom: datorn i undervisningssammanhanget, instruktioner frÄn lÀrare, elevernas interaktion med en-till-en och slutligen lÀrares bedömning av elevarbeten. Resultat: Studien visar att eleverna uppfattar att lÀrarna anvÀnder datorn till att visa film, visa Key-Notespresentationer vid genomgÄngar.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->