Instansordningsprincipen har central betydelse i förvaltningsprocessen. Dess nĂ€rmare innebörd och tillĂ€mpning har dock sĂ€llan diskuterats. DĂ€rför görs en bred tolkning av principen och dess syften och funktioner utreds. Uppsatsen behandlar vidare hur instansordningsprincipen ska tillĂ€mpas vid Ă€ndrad processram, rĂ€ttegĂ„ngsfel och situationer dĂ€r nĂ„got aktualiseras i överinstansen som underinstansen inte ansett sig behöva ta stĂ€llning till. Även instansordningsprincipens betydelse för sjĂ€lva domstolsavgörandet behandlas.

Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna inom bolag som Enron, Worldcom och Palarmat var startskottet för den epidemi som sedan kom att spela en stor roll vid förbÀttrandet av bolagsstyrningen bland aktiebolag vÀrlden över. Kraven pÄ bolagen ökade att informationen som slÀpptes var tillförlitlig och fullstÀndig. För att sÀkerstÀlla detta togs svensk kod för bolagsstyrning fram som ett komplement till lagstiftningen berörande aktiebolag. Koden krÀver ingen obligatorisk tillÀmpning i att implementera funktionerna utan har som krav att bolagen ska göra ett aktivt stÀllningsantagande vid inrÀttande av funktionerna i koden. En uppmÀrksammad punkt i koden Àr 7.4 dÀr bolagen mÄste beskriva i sina Ärsredovisningar huruvida de anser sig behöva en granskningsfunktion Àven kallad internrevision eller inte.Syfte: Syftet med rapporten Àr att skapa en förstÄelse för vilka motiv de svenska bolagen med en omsÀttning över 3 miljarder kronor har haft nÀr de valde att inte följa internrevisionsfunktionen.

Enligt Svensk intern rÀtt kan en skattskyldig som lÀmnat en oriktig uppgift till ledning för taxeringen bÄde pÄföras skattetillÀgg genom ett disciplinÀrt förfarande och dömas till straffansvar enligt skattebrottslagen för samma oriktiga uppgift.Sedan Sverige ratificerade Europakonventionen Är 1953 Àr vi rÀttsligt bundna av konventionsrÀtten. Artikel 4 i sjunde tillÀggsprotokollet stadgar bland annat att ?ingen fÄr lagföras eller straffas pÄ nytt i en brottmÄlsrÀttegÄng i samma stat för ett brott för vilket han redan har blivit slutligt frikÀnd eller dömd i enlighet med lagen och rÀttegÄngsordningen i denna stat?. En frÄga som uppstÄr Àr huruvida skattetillÀgget Àr förenligt med detta dubbelbestraffningsförbud.?BrottmÄlsrÀttegÄng? Àr ett autonomt begrepp.

I LOU regleras kommunala och statliga myndigheters anskaffningar av byggentreprenader, varor, tjÀnster och byggkoncessioner. UpphandlingsbestÀmmelserna har tillkommit för att sÀkerstÀlla att invÄnarna fÄr det bÀsta och det mesta för skattepengarna. LOU har sin grund i EU-rÀtten och EU:s upphandlingsdirektiv. Direktivet omfattar inte alla upphandlingar, exempelvis omfattas inte upphandlingar vars vÀrde underskrider vissa belopp, sÄ kallade tröskelvÀrden och upphandlingar av B-tjÀnter, vilket avser upphandlingar av bland annat hÀlsovÄrd, socialtjÀnst och undervisning. Sverige har dock valt att införa bestÀmmelser Àven för upphandlingar som inte omfattas av direktivet.I denna uppsats behandlas arbets- och anstÀllningsvillkor i offentliga upphandlingar.Det har förekommit att upphandlande myndigheter har stÀllt krav i upphandlingar pÄ att leverantörerna ska vara bundna av kollektivavtal.

Denna studie har syftat till att utforska hur l?rarstudenter beskriver den verksamhetsf?rlagda (VFU) praktiken b?de som undervisningsmoment och praktik, samt l?rarstudenternas beskriv-ning av sina upplevelser av skolan som arbetsplats. Fr?gor som har genomsyrat denna studie ?r ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av VFU som undervisningsmoment och som praktik?, ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av skolmilj?n p? sina VFU-platser? samt ?hur f?r?ndras deras syn p? l?raryrket efter praktiken?. Studien har genomf?rts via semi-strukturerade intervjuer med sex l?rarstudenter som har haft sina VFU perioder under ?r 2023.

SkadestÄndsrÀtten Àr en viktig del av det juridiska systemet och berör rÀtten till ersÀttning för skador som orsakats av nÄgon annan och regleras i SkadestÄndslagen (1972: 207). Lagen har sÄvÀl en preventiv som en reparativ rÀttsverkan. Den preventiva funktionen bestÄr i att förhindra de skador som ger upphov till skadestÄndsskyldighet. Det reparativa syftet uppnÄs genom att skadevÄllaren mÄste ersÀtta den uppkomna skadan.Jag har valt att redogöra för personskador, med inriktning mot ideella skador. Den som har blivit drabbad av en personskada, kan rikta ansprÄk mot den som har vÄllat skadan, under förutsÀttningen att denne varit oaktsam eller vÄrdslös.

Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna inom bolag som Enron, Worldcom och Palarmat var startskottet för den epidemi som sedan kom att spela en stor roll vid förbÀttrandet av bolagsstyrningen bland aktiebolag vÀrlden över. Kraven pÄ bolagen ökade att informationen som slÀpptes var tillförlitlig och fullstÀndig. För att sÀkerstÀlla detta togs svensk kod för bolagsstyrning fram som ett komplement till lagstiftningen berörande aktiebolag. Koden krÀver ingen obligatorisk tillÀmpning i att implementera funktionerna utan har som krav att bolagen ska göra ett aktivt stÀllningsantagande vid inrÀttande av funktionerna i koden. En uppmÀrksammad punkt i koden Àr 7.4 dÀr bolagen mÄste beskriva i sina Ärsredovisningar huruvida de anser sig behöva en granskningsfunktion Àven kallad internrevision eller inte.Syfte: Syftet med rapporten Àr att skapa en förstÄelse för vilka motiv de svenska bolagen med en omsÀttning över 3 miljarder kronor har haft nÀr de valde att inte följa internrevisionsfunktionen.

Personlighetspsykologin Àr uppdelad i ett antal ?stora?, sinsemellan tÀmligen fristÄende personlighetsteorier. Denna teoretiska rapport försöker lÀgga grunden för en integrering av dessa genom att utröna vilka grÀnser evolutionen satt för behov för mÀnniskans del. En beskrivning ges av hur behov kan kategoriseras under de, frÄn evolutionsteori hÀrledda, övergripande mÄlen; överlevnad, fortplantning, socialt mÄl, lÀrande, att Ästadkomma resultat samt positiv och negativ hedonism. Vidare föreslÄs ett sÀtt att betrakta behov hierarkiskt dÀr den hedonistiska principen (att behov alltid drivs av antingen lust eller olust) utgör den absoluta grunden vilken alltid, potentiellt, ger möjligheten att Àndra viktighetsgrad pÄ behov genom inlÀrning och en hierarki baserat pÄ kronologiska stadier ger en generell beskrivning.

Detta arbete undersöker möjligheterna att utveckla ett system som kan övervaka lastning eller automatiskt lasta malmvagnar i LKAB's Kirunavaaragruva. Arbetet bestod till stor del att utveckla en testanlÀggning dÀr laserscannrar anvÀnds som givare och ett datorbaserat styrsystem som anvÀnder informationen frÄn scannrarna till att styra eller övervaka profilen pÄ vagnarna. Anledning till ett intresse för ett sÄdant system kommer bÄde frÄn ekonomiskt och ett sÀkerhetsmÀssigt perspektiv. I dagslÀget fjÀrrlastas malmvagnar i gruvan manuellt av operatörer som sitter ovan jord. Alla vagnar ska helst vara maximalt fyllda utan nÄgot spill.

Gemenskapsinterna förvÀrv Àr ett uttryck för handel mellan nÀringsidkare i olika medlemsstater inom Europeiska gemenskapen (EG). Enligt huvudregeln i mervÀrdesskattelagen (1994:200) (ML) ska ett förvÀrv beskattas i ursprungsstaten, varifrÄn transporten pÄbörjas. Vid gemenskapsinterna förvÀrv finns det dock speciella regler framtagna för beskattningen, i syfte att undvika dubbelbeskattning. Reglerna innebÀr att sÀljaren blir undantagen frÄn skatteplikt i dennes etableringsland medan köparen beskattas för förvÀrvet i sitt etableringsland.Den svenska lagstiftningen anger att för att ett gemenskapsinternt förvÀrv ska undantas frÄn beskattning mÄste varan transporteras av sÀljaren, köparen eller nÄgon för deras rÀkning frÄn ett EG-land till ett annat. Vidare mÄste köparen vara registrerad som skattskyldig till mervÀrdesskatt i ett annat EG-land Àn det som varan utgick ifrÄn.

En grundlÀggande princip inom svensk rÀtt Àr att en part skall hÄlla sig till sin avtalspart, principen om avtalets subjektiva begrÀnsning. Innebörden av rÀttsprincipen Àr att i hÀndelse av avtalsbrott kan indirekt skadelidande endast rikta ersÀttningsansprÄk mot sin avtalspart. Regeln innebÀr att en part som Äsamkats skada pÄ grund av nÄgon utomstÄende inte kan rikta krav mot denne. Vid entreprenadavtal ingÄr vanligtvis en bestÀllare avtal med en huvudentreprenör, som i sin tur anlitar en eller flera underentreprenörer. Underentreprenören blir dÄ en utomstÄende part till bestÀllaren eftersom det inte föreligger nÄgot avtalsförhÄllande mellan de tvÄ parterna.

Alexandra ?Kissie? Nilsson driver en av Sveriges fra?msta mode/livsstils blogg. Hon a?r omtalad runt om i landet fo?r sina extrema bantningsmetoder och fo?r sina sko?nhetsingrepp. Syftet med va?r uppsats a?r att fo?rklara hur betydande sociala medier a?r fo?r ungdomars identitetsskapande och hur en frontfigur influerar dem.

Ända sedan enhetsakten ingicks och möjliggjorde den inre marknaden med dess fyra friheter, fri rörlighet av arbetstagare, kapital, varor och tjĂ€nster, har den fria rörligheten utgjort en grundbult för EU:s samarbetsomrĂ„den. EU har dĂ€rför genom Ă„ren strĂ€vat efter att möjliggöra och undanröja potentiella hinder för den inre marknadens förverkligande. MĂ„lsĂ€ttningen med att förverkliga den fria rörligheten har dĂ€rför successivt infiltrerats i de rĂ€ttsomrĂ„den, dĂ€r potentiella hinder kunnat skĂ„das. I strĂ€van efter att förverkliga den fria rörligheten fullt ut har EU utfĂ€rdat ett förslag pĂ„ straffprocessrĂ€ttsligt instrument, den europeiska utredningsordern. I dagslĂ€get rĂ„der 28 olika straff- och straffrĂ€ttssystem inom unionen, vilket den organiserade och grĂ€nsöverskridande brottsligheten utnyttjat till sin fördel.

Uppsatsens syfte har varit att behandla begreppet barnets bÀsta, om definitionen av begreppet Àr tillrÀckligt klart uttryckt sÄ att barnets bÀsta kan tillgodoses av myndigheter och domstol, samt hur rÀttsregler och rÀttstillÀmpningen kring barnets bÀsta ser ut i de enskilda fallen. Författaren har Àven behandlat frÄgan om utredare inom den statliga sektorn har en tendens för att göra en subjektiv tolkning av begreppet barnets bÀsta, vilket dÀrmed kan leda till en fel bedömning i det enskilda fallet. Den viktigaste grundlÀggande principen enligt barnkonventionens artikel 3 Àr barnets bÀsta i frÀmsta rummet. I och med att Sverige antog barnkonventionen Är 1990 Àr de pliktiga att efterfölja och vidta de ÄtgÀrder som krÀvs för barnets bÀsta. Enligt FörÀldrabalken 6kap 2a§ ska frÄgor kring vÄrdnad, boende och umgÀnge alltid vara det avgörande för barnets bÀsta.

Denna uppsats behandlar förekomsten av den optionella subjunktionen som i svenska objektsrelativsatser. Sökningar gjordes i en svensksprÄkig korpus för att hitta objektsrelativsatser med och utan som. Resultaten undersöktes mot bakgrund av tvÄ hypoteser gÀllande processningseffektivitet och tillgÀnglighet hos referenter. I bÄda fallen styrktes dessa hypoteser. Som tycks vara mer frekvent i relativsatser dÀr mÄnga ord skiljer matrissatsens korrelat frÄn relativsatsens finita verb vilket stödjer principen Maximize On-line Processing som formulerats av Hawkins och som grundar sig i teorier kring processningseffektivitet.