Detta examensarbete kommer att behandla hur man kan skapa en webbplats med tillhörande spel med hjÀlp av PHP-ramverket CodeIgniter. Rapporten tar upp hur detta ramverk fungerar och hur applikationer i ramverket kan göras sÀkra. LÀsaren kommer att fÄ veta mer om vilka HTML-standarder man kan anvÀnda för webbplatser och om den programmeringsmetod, MVC-principen, som CodeIgniter anvÀnder sig av. Kortfattat tar rapporten upp teknisk webbutveckling och programmeringen bakom densamma..

Uppsatsens syfte Àr att mot bakgrund av införandet av 53 kap. IL och den s.k. X och Y- domen, analysera nÀr ett lÄn frÄn ett utlÀndskt holdingbolag, kan omklassificeras till utdelning genom en tillÀmpning av principen om rÀttshandlingars verkliga innebörd. EU-domstolens dom i X och Y-mÄlet föranledde att reglerna i 53 kap. IL Àndrades och gjorde det möjligt för svenska privatpersoner att överlÄta aktier till underpris till egna bolag i utlandet utan nÄgra omedelbara beskattningskonsekvenser.

Under de senaste 20 a?ren har born global-fo?retag, som fenomen, sta?tt i rampljuset fo?r forskning. Detta fenomen anses av vissa forskare strida mot tidigare ka?nda internationaliseringsteorier. Uppsalamodellens fo?rklaringsgrad fo?r born global-fo?retag har da?rmed blivit ifra?gasatt.Fra?gesta?llningen som denna uppsats har som ma?l att fo?rklara a?r om ett born global-fo?retags internationalisering fo?rklaras av Uppsalamodellen? Om inte, hur kan man utveckla Uppsalamodellen till att a?ven inkludera born global-fo?retag?Fo?r att underso?ka forskningsfra?gan har det genomfo?rts en granskande litteraturgenomga?ng, en sammansta?llning av born global-fo?retag samt en fallstudie.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur fyra organisationerskriskommunikation kan se ut med dagens kommunikationsteknologi. Kommunikationsteknologidefineras i undersökningen som sociala medier, mer specifikt Facebook. För att uppnÄundersökningens syfte har fyra organisationers Facebook feed under pÄgÄende kriser undersöktgenom att analyser hur de vÀljer att hantera information bÄde frÄn sig sjÀlva och frÄn sinaintressenter. De fyra organisationer som har undersökts Àr Karlstad kommun, Halmstad kommun,SJ AB och VÀrmlandstrafik. TvÄ frÄgor har stÀllts för att uppnÄ syftet:1.

BestÀmmelsen om tvÄngsinlösen i 22 kap. 1 § ABL Àr tvingande, vilket innebÀr att avsteg frÄn vad som föreskrivs inte fÄr göras genom bolagsordningen. Mot bakgrund av Högsta domstolens avgörande i NJA 2011 s. 429, synes bestÀmmelsens tvingande natur vara Àn mer vidstrÀckt. I förevarande fall ansÄgs nÀmligen ett aktieÀgaravtal, varigenom en majoritetsÀgare avstÄtt frÄn sin rÀtt att pÄkalla tvÄngsinlösen, sakna aktiebolagsrÀttslig relevans.

PÄ EU:s inre marknad ska fri rörlighet rÄda. Trots det tvekar konsumenter inför att handla över grÀnserna. MÄnga konsumenter kÀnner en osÀkerhet inför andra lÀnders lagar och oroas över att skyddet mot ohederliga nÀringsidkare inte Àr det samma som i deras eget land. Denna osÀkerhet undergrÀver den inre marknaden. För att motverka denna osÀkerhet har EU antagit direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affÀrsmetoder.

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.

Sma?fo?retagen sta?r fo?r en stor del av de svenska arbetstillfa?llena pa? dagens arbetsmarknad vilket a?r en intressant kontext att underso?ka pa? grund av deras bidrag till ett ha?llbart ekonomiskt samha?lle. Det finns en problematik inom strategiforskning da?r forskningen har fokuserat pa? sto?rre fo?retag vilket medfo?r att befintliga teorier och modeller inte a?r anpassade till sma?fo?retagens situation. Studien utreder strategi i va?xande sma?fo?retag utifra?n ett praktiskt perspektiv fo?r att sedan fo?rklara sma?fo?retagens strategiarbete med o?vergripande strategiteori fo?r att skapa en djupare fo?rsta?else av sma?fo?retagens strategiarbete Forskningen har resulterat i tre identifierade omra?desgrupper som pa?verkar hur strategi utformas och bedrivs i va?xande sma?fo?retag.

BakgrundUnder senare Är har nÀringslivet fÄtt uppleva flertalet skandaler inom företagsvÀrlden angÄende förtroendet för storföretagen, bÄde internationellt och i Sverige. I och med dessa skandaler har ocksÄ de flesta lÀnder i Europa infört nÄgon form av Corporate Governance eller bolagsstyrning som man sÀger i Sverige. För att marknaden skall fÄ mer förtroende för nÀringslivet har Sverige infört en bolagskod som ska öka förtroendet för de svenska börsföretagen.SyfteUppsatsens syfte Àr att undersöka vad bolagskoden inneburit för förtroendet samt studera vad som pÄverkar förtroendet för det svenska nÀringslivet.MetodStudien grundar sig pÄ en kvalitativ metod med utförda intervjuer pÄ fyra grupper det vill sÀga revisorer, kapitalförvaltare, media och aktieanalytiker. UtifrÄn dessa intervjuer har uppsatsens primÀrdata samlats in vilket Àr kÀrnan i uppsatsen.ResultatStudien visar att enbart bolagskoden inte kan ÄterstÀlla förtroendet för svenskt nÀringsliv. Det krÀvs flera ÄtgÀrder för att stÀrka förtroendet, dock kan författarna konstatera att den svenska bolagskoden kan fungera som ett verktyg för att öka förtroendet.

Transfer pricing innebÀr i grund och botten att den vinst som företagsgrupper fÄr ska fördelas pÄ ett korrekt sÀtt mellan delÀnder dÀr gruppen har aktörer.ArmlÀngdsprincipen Àr den internationellt accepterade tillvÀgagÄngssÀttet att faststÀlla priser nÀr nÀrstÄende företag handlar medvarandra. Principen innebÀr att företagen ska handla med varandra precis som om de vore oberoende företag, pÄarmlÀngdsavstÄnd.Immateriella tillgÄngar har en rad egenskaper som gör dem speciellt svÄrvÀrderade ur armlÀngdsperspektiv. MarknadsvÀrdetbehöver inte vara samma som vÀrdet för Àgaren. I regel finns det heller inga transaktioner som innefattar immateriella tillgÄngarvilket gör det svÄrt att fÄ en lÀmplig armlÀngdsvÀrdering med hjÀlp av de tre traditionella metoderna.De tvÄ vinstbaserade metoderna (Profit Split Method och Transactional Net Margin Method) Àr de mest lÀmpliga för atttillgodose armlÀngdsprincipen. Profit Split Method:s kanske största fördel Àr att man för att anvÀnda metoden inte behöver hajÀmförbara transaktioner till hands.

Företagsskandalerna i Sverige och utomlands har skapat en förtroendekris och bolagsstyrningen har ifrÄgasatts. Svensk kod för bolagsstyrning har uppkommit i Sverige som ett led i att stÀrka tilltron till de svenska börsbolagen. Aktiebolagslagen (SFS 2005:551 kap. 8) behandlar styrelsens ansvar mot bolaget. HÀr uppges det dels att styrelsen har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen i bolaget, dels att styrelseordföranden har ett sÀrskilt ansvar jÀmfört med övriga ledamöter.

This master's thesis on the subject of public law will deal with the implications ?Directive 2001/18/EC on the deliberate release into the environment of genetically modified organisms? might have on the Swedish legal system. The purpose of the directive is to harmonize the European Union States legislation regarding licensing of the deliberate release of GMO?s into the environ­ment, this to maintain a high level of environmental protection and at the same time preserve the internal market of the European Union. The thesis will primarily examine how the provisions of the directive relating to the general principle of good administration have impacted the proce­dural autonomy of Sweden.

Tidspress existerar inom revisionsbranschen och vi vill genom denna underso?kning studera tidspressens pa?verkan pa? revisorns va?lbefinnande, om va?lbefinnandet tar skada. Syftet med uppsatsen a?r att fo?rklara hur tidspress pa?verkar revisorns va?lbefinnande och da?rtill utreda hur sambandet pa?verkas av olika revisor- och revisionsspecifika faktorer samt av revisorns professionsidentitet, organisationsidentitet och familjeidentitet. Fo?ljaktligen vill vi besvara fo?ljande fra?gesta?llning: Hur pa?verkar tidspress revisorns va?lbefinnande?Fo?r att besvara syftet och fra?gesta?llningen har en kvantitativ enka?tunderso?kning genomfo?rts.

Detta arbete syftar till att teoripro?vande analysera och ja?mfo?ra tva? av Graham Allisons teoretiska perspektiv avseende drivkrafterna bakom den argentinska milita?rjuntans agerande och beslut info?r kriget om Falklandso?arna 1982. Den studerade tidsperioden avser a?ren 1976-1982. Fo?r att identifiera milita?rjuntans drivkrafter har Allisons teorier om fo?rklaringsmodeller anva?nts.

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.