För mÄnga med en inbrottscentral hemma eller pÄ sitt företag  kan det vara intressant att i realtid kunna fÄ information om statusförÀndringar. I vanliga fall kontaktas man av larmcentralen som man Àr ansluten till, men dÄ oftast enbart vid allvarliga hÀndelser som t.ex. larm eller sabotage och oftast med nÄgon minuts fördröjning.I detta arbete visar jag hur man med enkla medel kan utöka funktionaliteten pÄ sitt larmsystem genom att anvÀnda sig av en mikroprocessor och en mobiltelefon.Arbetet resulterar i en fungerande konceptuell enhet med förslag till enkla förÀndringar för utökad funktionalitet och sÀkerhet..

Denna uppsats omfattar en kartlÀggning kring hur utomhusvistelsen ser ut i förskolan över Äret vad gÀller tid och plats. Studien innefattar Àven en kartlÀggning kring vilka faktorer som pÄverkar hur lÀnge barngruppen gÄr ut pÄ gÄrden och hur ofta de gÄr till skog eller naturmiljö. Faktorerna Àr barnens Älder, bangruppens storlek, pedagogernas nöjdhet och om de finns skog pÄ förskolgÄrden eller inte. Studien omfattar Àven vad det Àr för skillnader och likheter mellan stad och landsbygd var gÀller hur lÀnge barngruppen gÄr ut pÄ gÄrden och hur ofta de gÄr till skog eller naturmiljö. Studien har skett via kvalitativ och kvantitativ metod. PÄ gÄrden under perioden maj till september Àr det flest barngrupper som gÄr ut tre till fem timmar och under perioden oktober till april Àr det flest barngrupper som gÄr ut en till tvÄ timmar pÄ gÄrden.

Mitt syfte Àr att ta reda pÄ om mÀsshaken har Àndrat sitt utseende pÄ nÄgot vis. Jag har försökt följa mÀsshakens utveckling frÄn den allra tidigaste kristendomen till i dag. Vilken form av förÀndring har skett hos mÀsshaken? Har reformationen pÄverkat mÀsshaken pÄ ett eller annat sÀtt? Finns det nÄgon politisk eller social pÄverkan som kan ses i mÀsshaken? Har den möjligen pÄverkats av modet? VarifrÄn kommer mÀsshaken och hur har den fÄtt sin nuvarande form?.

År 1999 erkĂ€ndes romerna i Sverige som en av landets fem nationella minoriteter. Sveriges minoritetspolitik syftar till att ge stöd och skydd till minoriteternas sprĂ„k, kultur och traditioner, vilket ska ske genom olika instanser i samhĂ€llet. Den hĂ€r uppsatsen fokuserar pĂ„ om Sveriges minoritetspolitik gĂ€llande romer Ă€r ett fall av handling eller hyckleri. För att undersöka frĂ„gestĂ€llningen har vi fokuserat pĂ„ relationen mellan romer och utbildning inom omrĂ„dena resurser, frekvens och information.Med hjĂ€lp av huvudsakligen intervjuer av informantkaraktĂ€r har vi analyserat vilket av begreppen handling eller hyckleri som minoritetspolitiken Ă€r ett fall av. VĂ„rt resultat Ă€r att minoritetspolitiken kan betecknas som ett fall av hyckleri, dĂ„ romerna inte behandlas som en nationell minoritet pĂ„ utbildningsomrĂ„det..

HÀrdplaster kan i samband med bearbetning frisÀtta Àmnen som kan framkalla astma och hudbesvÀr hos speciellt kÀnsliga individer. Enligt lag mÄste dÀrför att personer som skall arbeta i miljö dÀr hÀrdplaster bearbetas genomgÄ en riktad hÀlsoundersökning mot hud och andningsvÀgar. Den hÀr studien Àr en sammanstÀllning av sÄdan lÀkarundersökning pÄ individer som ansökt om sommarvikariat vid ett företag dÀr hÀrdplaster bearbetas. Syfte: KartlÀgga rökvanor, lungfunktion och förekomst av eksem och lungsjukdom hos ungdomar som sökt sommarvikariat vid hÀrdplastföretaget Flextronics i VÀsterÄs. Samt ta reda pÄ i vilken utstrÀckning eksem eller lungsjukdom utgjort hinder för anstÀllning.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och skapa förstÄelse för den mening anstÀllda ger projektarbete med tanke pÄ de olikartade uppfattningar som rÄder. Ambitionen Àr att uppsatsen ska kunna vara till nytta för de organisationer vars medarbetare arbetar mer eller mindre i projekt, men Àven för dem som sjÀlva arbetar eller har arbetat i projekt. Samtidigt önskar jag ocksÄ teoretiskt bidra till den samhÀllsvetenskapliga diskussionen om projektarbete. För att uppnÄ syftet har jag valt att anvÀnda mig av en kvalitativ metod. Intervjuer har gjorts med personer som arbetar mer eller mindre i projekt för att utifrÄn detta sedan analysera meningsskapande i projekt.

VÄrt huvudsyfte med den hÀr uppsatsen Àr att belysa hur Àldre personer Äldras pÄ landsbygden och hur de uppfattar sin egen situation med att Äldras dÀr. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur ser de Àldre sjÀlva pÄ sitt Äldrande boende pÄ landsbygden? Kan det ses som ett problem och i sÄ fall varför eller varför inte? Hur upplever de Àldre sin livssituation? Vilka Àr fördelarna/nackdelarna med att bo pÄ landsbygden? Hur ser deras sociala nÀtverk ut? Hur ser de till boendefrÄgor, tillgÄng till service och omsorg och nÀrheten till slÀkt och grannar? Vilken innebörd lÀgger de Àldre i frÄgor som livskvalité och gott eller vÀrdigt Äldrande? Har de ett gott och vÀrdigt Äldrande eller inte? Uppsatsen bygger pÄ empiri som vi har fÄtt frÄn intervjuer med sex Àldre personer som bor i olika kommuner och en person som nyligen har slutat arbeta inom hemtjÀnsten samt frÄn litteraturstudier. Vi har i första hand definierat vÄra huvudbegrepp, Äldrandet och landsbygden för att öka lÀsarnas förstÄelse. VÄrt Àmne har för oss varit specifikt, eftersom det inte bara tar upp dessa tvÄ ovannÀmnda begrepp utan Àven handlar om bondelivet, hur det förÀndras och moderniseras och hur dess process pÄverkar de Àldres situation pÄ landsbygden. Idag vet man ganska mycket om de Àldre som bor i stÀder, via media eller i personliga möten, dÄ har man kunnat bygga upp en mening om hur deras liv ser ut.

För uppsÀgning pÄ grund av personliga skÀl krÀvs saklig grund och vid avskedande skall arbetstagaren "grovt Äsidosatt sina Äligganden". Lagen om anstÀllningsskydd innehÄller dock inga preciseringar av vad dessa rekvisit innebÀr, utan detta har lÀmnats till rÀttstillÀmpningen att avgöra. VÄrt syfte med denna uppsats var dÀrför att först och frÀmst klargöra begreppen, uppsÀgning pÄ grund av personliga skÀl och avskedande, och dÀrefter undersöka de fall dÀr uppsÀgning eller avskedande har förelegat pÄ grund av misshandel, som skett pÄ eller i anslutning till arbetsplatsen. Vi ville ocksÄ visa pÄ i vilka situationer som begreppen Àr tillÀmpliga och vad som skiljer dem Ät. Vi har dock ej berört den offentliga sektorn och ej heller fall dÀr misshandeln ej skett pÄ eller i anslutning till arbetsplatsen.

SjÀlvmord och sjÀlvmordstankar förekommer i högre utstrÀckning bland lÀkare Àn i andra yrkesgrupper. Sociala relationer Àr enligt studier viktigare för kvinnor Àn för mÀn i utvecklingen av depression. Studien syftar till att undersöka om de inkluderade arbetsmiljövariablerna, vilka behandlar sociala relationer, Àr viktigare i kopplingen till sjÀlvmordstankar för kvinnor Àn för mÀn. Samt att undersöka vilka av arbetsmiljövariablerna som bÀst förklarar sjÀlvmordstankar. Tre arbetsmiljövariabler skiljde sig signifikant eller nÀra signifikant mellan mÀn och kvinnor.

Buller frÄn vindkraft Àr en viktig begrÀnsande faktor för utbyggnaden. Syftet med denna studie var att genom djupintervjuer undersöka hur nÀrboende vid en nyetablerad stor vindkraftpark i skogsterrÀng upplever ljudet och andra förÀndringar i miljön. Intervjuer gjordes med elva personer i nÀrheten av vindkraftparken JÀdraÄs i GÀstrikland med 66 verk. BerÀknad ljudnivÄ vid deltagarnas hus Àr mellan 33 och 42,5 dB(A). Resultatet av en tematisk analys, visade att upplevelsen av ljudet kan vara kopplad till ljudnivÄn, vindriktningen, förvÀntningar pÄ ljudmiljön och ljudkÀnslighet.

För att utvecklas och vara trygg Àr barn beroende av sina förÀldrar under uppvÀxttiden. I familjer dÀr en förÀlder har psykisk sjukdom och/eller missbrukar finns en risk att barnens fysiska och psykiska behov inte tillfredsstÀlls. Detta kan leda till att barnen hamnar i ett destruktivt leverne eller att de sjÀlva upplever psykisk ohÀlsa. Majoriteten av denna grupp barn kÀnner bland annat utanförskap, mindre vÀlbefinnande, har problem i skolan, drogmissbruk eller kan komma att fungera som "ung vÄrdgivare" Ät sin förÀlder. Flertalet av dessa barn har Àven visats behöva stöd, men endast hÀlften har mottagit nÄgot.

AbstractSyftet med studien Àr att undersöka och diskutera attityder till engelska inslag i svenska sprÄket hos vuxna och ungdomar pÄ ett smÄstadsgymnasium. De forskningsfrÄgor som stÀlls Àr om sprÄkattityderna mestadels positiva eller negativa, om det finns nÄgon skillnad mellan Äldersgruppernas sprÄkattityder och om engelska inslag accepteras olika mycket. En enkÀt genomfördes med ungdomar i Äldern 15?17 och till vuxna i Äldern 21?63. Samtliga informanter studerar eller arbetar pÄ samma gymnasium.

TvÄ experiment undersökte om en mÀnniska och ett djur som far lika illa vÀcker olika mycket empati. I Experiment 1 fick 108 personer lÀsa en berÀttelse dÀr antingen en man, kvinna, hund eller katt farit illa och dÀrefter skatta sin empati. MÀn hade lÄg empati för sÄvÀl mÀnniskor som för djur. Kvinnor hade (1) mer empati Àn mÀn oavsett offer, (2) mer empati för djur Àn för mÀnniskor, samt (3) nÄgot mer empati för hund Àn för katt. I Experiment 2 fick 69 kvinnor lÀsa en berÀttelse dÀr antingen ett barn eller en hundvalp farit illa.

I detta arbete undersöks vilka motiv ScrumMasters har att certifiera sig. Ytterligare Àr mÄlet att fÄ en inblick i hur nyfunna kunskaperna omsÀtts i arbetslivet, samt om certifieringen handlar om kompetensutveckling eller mode. Studien har en kvalitativ forskningsmetod. Den empiriska insamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med personer som har genomfört ScrumMaster certifieringen. För att komma fram till ett svar pÄ frÄgestÀllningen gjordes intervjuer med sju ScrumMaster och en enkÀt dÀr tvÄ av tre svarade. Resultatet frÄn dessa intervjuer visar att respondenterna har en blandad syn pÄ ScrumMaster certifieringen..

I mitt examensarbete undersöker jag skissens betydelse och funktion för bildskapandet. Syftet med detta Àr att ta reda pÄ skissens möjligheter för den som anvÀnder skissandet som metod i sitt bildskapande. I mina frÄgestÀllningar försöker jag ringa in skissen som fenomen för att fÄ sÄ uttömmande svar som möjligt om mitt omrÄde och för att visa pÄ dess funktioner och möjligheter. För att genomföra min undersökning anvÀnde jag mig av litteraturstudier dÀr jag gjorde textanalyser och intervjuer av konstnÀrer och en konstvetare som alla har förtrogenhet med skissens pÄ nÄgot vis. I bÄde nÀrlÀsningen av texter och av intervjusvaren har jag fÄtt flera intressanta aspekter pÄ omrÄdet jag har undersökt.