Studiens syfte var att genom sjÀlvbiografier se hur lidandets drama ter sig för personer med sjÀlvskadebeteende. Lidandets drama Àr en omvÄrdnadsteori av Katie Eriksson. SjÀlvskadebeteende Àr ett fenomen som funnits i den mÀnskliga historien och i samhÀllet lÀnge. Det Àr vanligast förekommande bland unga vuxna. SjÀlvskadebeteende kan bestÄ av att medvetet rispa, skÀra eller brÀnna huden samt intox av lÀkemedel och/eller alkohol.

Borgen Àr en vanlig företeelse som förekommer hos privatpersoner och i kommersiella förhÄllanden i samband med lÄn. Ett borgensÄtagande kan anses vara nÀringsbetingat dÄ Ätagandet har ingÄtts i syfte att öka eller bibehÄlla intÀkter, eller minska kostnader, i den nÀringsverksamhet som bedrivs av borgensmannen. Skatteverket gjorde 2011-03-17 ett stÀllningstagande angÄende avdragsrÀtt för förlust pÄ nÀringsbetingade borgensÄtaganden. Enligt stÀllningstagandet kunde borgensÄtaganden som klassificeras som nÀringsbetingade vara avdragsgilla enligt inkomstskattelagen. Uppsatsen kartlÀgger vilka kriterier som krÀvs för att vara berÀttigad till avdrag för förlust pÄ nÀringsbetingade borgensÄtaganden.För att utreda avdragsrÀtten för nÀringsbetingade borgensÄtaganden har frÀmst rÀttsfall analyserats.

Den hÀr uppsatsen syftar till att göra en kartlÀggning av den svenska novellgenren för att konkretisera den sÄ kallade novellboomen som uppstod under 1990-talets mitt och dess anledningar. Vidare undersöks den amerikanske författaren Raymond Carvers betydelse för novellboomen, för att konkretisera och utreda om det finns nÄgon substans i pÄstÄendet om hans pÄverkan pÄ den svenska novellistiken, eller om det istÀllet handlar om en kritikerbaserad genretillskrivning. Detta resonemang förs utifrÄn de berörda författarna, vissa litteraturkritiker och nÄgra bokförlags stÄndpunkter i frÄgan. För att kunna se om hypotesen stÀmmer eller inte har en modell eller ett mönster med de mest generella dragen för Raymond Carvers novellistik sammanstÀllts. Dessa generella mönster har sedan jÀmförts med fyra novellister som debuterade under ovan nÀmnda period, för att se vilka likheter dessa texter och novellister uppvisar med Carvers karakteristiska drag.

Ålen Ă€r en utrotningshotad art som under sin livscykel vandrar mellan hav och sötvatten eller brĂ€ckvatten. Ålen som vandrar till sjöar och vattendrag utsĂ€tts för vandringshinder, bland annat i form av vattenkraftverk, som hindrar Ă„len frĂ„n att ta sig bĂ„de till och frĂ„n havet. Att skapa förbipassager vid kraftverken Ă€r ett möjligt sĂ€tt att hjĂ€lpa blankĂ„len vid dess vandring till havet. Syftet med denna studie var att undersöka om Ă„len föredrar en flyktvĂ€g vid vattenytan eller vid botten vid nedströms passage av ett vattenkraftverk. Studien utfördes vid Alsters vattenkraftverk i AlsterĂ€lven, strax öster om Karlstad.

I detta examensarbete studeras det sociala fenomenet konformitet, eller grupptryck, vilket innebÀr att individen förÀndrar sitt beteende eller byter Äsikt för att det ska stÀmma överens med för individen betydelsefulla personers upptrÀdanden och stÀllningstaganden (Brehm & Kassin, 2005). Individen tyr sig till den grupp han eller hon vill tillhöra och dÀrmed uppför hon sig efter den gruppens normer, vilket kan medföra problem dÄ dessa ibland kan medföra att han eller hon mÄste handla i motsÀttning till den könsroll han eller hon har blivit tillskriven. Konformitet Àr ett vanligt fenomen som förekommer i alla samhÀllen, dock i olika grader (Brehm & Kassin,2005). Föreliggande arbete bestÄr av tvÄ delar dÀr den första bestÄr av en litteraturöversikt vars syfte Àr att redogöra för det socialpsykologiska begreppet konformitet och den andra redovisar ett socialpsykologiskt experiment vars syfte Àr att studera konformitetsskillnader mellan mÀn och kvinnor. I experimentet deltog 18 kvinnor och 19 mÀn.

Bakgrund: Var femte kvinna upplever bÀckensmÀrta (BS) under graviditeten. I de flesta fallförsvinner BS inom nÄgra veckor till nÄgra mÄnader efter förlossningen. Cirka sju procent harkvar besvÀren sex Är efter förlossningen. Detta pÄverkar deras dagliga liv, arbetsförmÄga ochlivskvalitet. Det finns forskning som visar pÄ att kejsarsnitt och/eller hög födelsevikt hosbarnet kan ha betydelse för lÄngvarig nedre ryggsmÀrta (NRS).

Vi vÀljer inte att födas, men bör vi som en fundamental mÀnsklig rÀttighet kunna vÀlja hur eller nÀr vi ska dö om vi Àr ohjÀlpligt dödssjuka, kan den valmöjligheten bidra till ett bÀttre liv? Uppsatsen Àr komparativ med explorativ inriktning och pekar pÄ mÄnga dilemman som Àr viktiga att reflektera över nÀr det gÀller frÄgan om aktiv eller lÀkarassisterad eutanasi bör tillÄtas eller inte.För att uppnÄ syftet att försöka svara pÄ uppsatsens problemstÀllning, förs en diskussion, hÀri avgrÀnsad till att belysa hur viktiga influenser i samhÀllet resonerar; vÄra riksdagspartier, de största troslÀrorna samt för Àmnet relevant forskning. Jag har lÀst sekundÀr, men ocksÄ i ett fall primÀr, litteratur i form av böcker och artiklar för att lÀra om olika perspektiv, samt intervjuat mÀnniskor som arbetar med döden eller nÀra relaterade frÄgor. Jag har slutligen ocksÄ varit pÄ en förelÀsning för lÀkarstuderande, om dödshjÀlp..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om, eller i vilken utstrÀckning, elever anvÀnder sina vardagskunskaper i skolmatematiken. Gör de nÄgon koppling mellan matematiken i klassrummet och sin övriga vardag? För att ta reda pÄ detta utformade vi tre stycken uppgifter med olika grad av vardagsanknytning som vi lÀt elever i Ärskurs ett pÄ gymnasiet besvara. Vi följde Àven upp elevernas svar med följdfrÄgor angÄende deras tillvÀgagÄngssÀtt och syn pÄ uppgifterna. Resultatet visade att de flesta elever inte Àr vana att sÀtta sina svar eller tankegÄngar i relation till vardagen.

BAKGRUND:Leken Àr viktig för barns utveckling och vÀlbefinnande. DÄ och dÄ hÀnder det att barn hamnarutanför leken i förskolan ? de fÄr inte tillgÄng till lekens mÄnga positiva kvaliteter. Att barnhamnar utanför kan ha mÄnga olika orsaker. Jag har valt att undersöka vilken rollkommunikationen spelar dÄ förskolebarn hamnar utanför eller bjuds in i leken.SYFTE:Syftet med arbetet Àr att undersöka hur förskolebarn kommunicerar med varandra i lÀgen dÀrde stÀnger eller stÀngs ute frÄn leken och i lÀgen dÀr de bjuder eller bjuds in i leken.Hur kommunicerar barn sinsemellan i situationer av exkludering eller inkludering av varandrai sociala leksammanhang ?METOD:För att besvara undersökningens syfte har jag anvÀnt mig av observationer.Observationsmaterialet har jag analyserat med hjÀlp av Erving Goffmans teori om deterritorier mÀnniskor gör ansprÄk pÄ, samt William Corsaros teori om tilltrÀdesstrategier.RESULTAT:Barns kommunikation i lÀgen av inneslutning och uteslutning sker genom verbalkommunikation och ickeverbal kommunikation ? sÄsom kroppssprÄk och kommunikativahandlingar.

Att fÄ vara en sjÀlvstÀndig individ med bibehÄllen autonomi Àr en stark önskan hos de flesta mÀnniskor. NÀr nÄgon drabbas av sjukdom, funktionsbortfall eller andra begrÀnsningar, leder detta i mÄnga fall till ett beroende av vÄrd eller behandling i nÄgon form. Beroendet av andra mÀnniskor för att fÄ sitt liv och sin vardag att fungera kan innebÀra en stor förÀndring i livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelser av att vara beroende av vÄrd eller behandling. Tolv artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.

Syfte och frÄgestÀllningarHuvudsyftet med denna studie var att klargöra huruvida intaget av mÀttat fett pÄverkar risken för att drabbas av, eller avlida i hjÀrt- och kÀrsjukdom. Ett annat syfte var att undersöka om intaget av fleromÀttat fett eller en kost med hög kvot av fleromÀttat fett/mÀttat fett (FM/M) fungerar som prevention mot hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. FrÄgestÀllningarna var följande;PÄverkar intaget av mÀttat fett risken att drabbas av hjÀrt- och kÀrlsjukdom?PÄverkar intaget av mÀttat fett risken att dö i hjÀrt- och kÀrlsjukdom?Kan intag av fleromÀttat fett eller en kost med hög FM/M kvot fungera som prevention mot hjÀrt- och kÀrlsjukdomar?MetodLitteratur utgivna fr.o.m. 1 januari 1999 t.o.m.

Hot och vÄld inom sjukvÄrden Àr ett ökande problem. VÄrdare som utsÀtts för hot och vÄld pÄverkas negativt i sitt arbete. Ambulanspersonal mÄste under en begrÀnsad tid och i en akut situation etablera en bra relation till vÄrdtagaren. För att förutsÀttningarna att klara detta ska vara sÄ bra som möjligt behöver vÄrdaren mÄ bra. DÀrför Àr det viktigt att vÄrdaren efter att ha varit utsatt för en hot- eller vÄldssituation fÄr möjlighet att bearbeta hÀndelsen.Syftet med studien Àr att beskriva ambulanspersonalens upplevelse av behov av stöd efter att ha varit utsatt för en hot- eller vÄldssituation.En kvalitativ intervjustudie genomfördes.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka om datoranvÀndningen (frÀmst e-postkommunikation) ger upphov till en ökad individualisering och/eller ett ökat kollaborativt lÀrande. De elevgrupper som har fokuserats har lÀst samma Àmnen inom Handels- och Administrationsprogrammet, d v s Projekt och Företagande och Personaladministration. Undersökning har skett genom fallstudier, genom lÀsning av mottagna och skickade mail, textanalyser (dokument, rapporter, protokoll), nÄgra intervjuer, jÀmförelsegrupper och betygsresultat. Resultaten visar att det kollaborativa lÀrandet varken utvecklas sÀmre eller bÀttre i studiemiljöer dÀr man har bÄde lektionsundervisning och handledning pÄ nÀtet. Konflikter i grupper uppstÄr och blir synliga Àven pÄ nÀtet genom att en del elever blir överaktiva, d v s skriver och skickar mÄnga mail, andra Àr eller blir helt tysta.

Syfte: Syftet Àr kartlÀgga vilka företag det Àr som tillÀmpar respektive inte tillÀmpar formella belöningssystem. Dessutom syftar arbetet till att beskriva varför mindre företag har tagit besluten att anvÀnda eller inte anvÀnda formella belöningssystem och om de tror att belöningssystem har positiva eller negativa effekter pÄ vissa faktorer. Metod: Uppsatsen bygger pÄ kvantitativ metodteori. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor om formella belöningssystem i mindre företag, har vi genomfört telefonintervjuer med representanter för 40 mindre företag. Svaren har sedan sammanstÀllts och analyserats med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS.

Det hÀr arbetet tar upp modellering och skulptering riktat mot webbaserade 3D spel samt texturerings processen och hur man kan arbeta med optimering.Syftet med arbetet Àr att undersöka om och nÀr det Àr anvÀndbart att utnyttja digital sculpting för detaljering eller skapande av meshes samt vilka avvÀganden som mÄste göras..