Uppsatsen jÀmför rekvisiten ?samma eller likartad verksamhet? i IL 57:4 och ?liknande verksamhet? i IL 62:3. För att jÀmföra begreppen redogör uppsatsen för innebörden av rekvisiten ?samma eller likartad verksamhet? samt ?liknande verksamhet? i uppsatsen anvÀnds juridisk metod, vilket innebÀr att genomgÄng och tolkning av rÀttsfall för att förstÄ hur rÀttspraxis inverkar pÄ de bÄda begreppen varit central. Uppsatsen kommer fram till att begreppen ?samma eller likartad verksamhet? och ?liknande verksamhet? har det gemensamt att de Àr kringgÄenderegler.

Detta examensarbete har fokuserat pÄ vilka normer som finns i Ätta likabehandlingsplaner frÄn gymnasieskolor i Uppsala kommun. De normer som finns i styrdokumenten Àr en del i hur likabehandlingsarbetet sedan byggs upp och ger en grund för att bryta eller Äterskapa normer i verksamheterna. UtifrÄn Kumashiros fyra olika kategorier har delar av skolornas likabehandlingsarbete kunnat synliggöras som antingen normkritiskt eller toleranspedagogiskt. Ingen av planerna Àr i sin helhet antingen det ena eller det andra. FörÀndringsstrategier och behov hos skolorna ser olika ut..

Interaktionen mellan mÀnniskor och datorer begrÀnsas ofta av vÄra vitt skilda sÀtt att kommunicera pÄ, exempelvis vid en beskrivning av en vÀg. I detta projekt försöker vi utveckla ett program som genom att analysera visuella och verbala vÀgbeskrivningar gjorda av mÀniskor, kan gissa sig till ords betydelser genom att koppla ihop dem med fördefinierade objekt eller handlingar. Resultaten visar att det med en tillrÀcklig mÀngd data gÄr att lÀra en dator ord som representerar specifika objekt eller rörelsemönster genom att hitta ord som sÀgs i samband rörelser i vissa riktningar eller i nÀrheten av vissa objekt..

Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Studien genomfördes som en litteraturstudie dĂ€r sökorden nurs* och attitudes kombinerades med alcohol, misus* och drug abuse i databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet visade att sjuksköterskor hade fördomar gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskor ansĂ„g att dessa patienter var oförutsĂ€gbara och farliga för andra och sjuksköterskor beskrev Ă€ven en rĂ€dsla för dessa patienter. Även positiva attityder hos sjuksköterskor framkom, dĂ„ vissa sjuksköterskor ville hjĂ€lpa patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem.

Syftet var att beskriva förekomst av risk för eller undernÀring samt vanligast insatta och typav förebyggande ÄtgÀrder bland personer i sÀrskilt boende samt att undersöka om det fannsskillnader i förekomst av risk för eller undernÀring hos personer med neuropsykologiskaproblem jÀmfört med personer utan sÄdana problem. Studien hade en beskrivande ochjÀmförande design med kvantitativ ansats. Datat inhÀmtades frÄn kvalitetsregistret Senioralert. Deltagarna i studien utgjordes av 341 personer frÄn en kommun i Mellansverige.Resultatet visade att 41,9 % hade risk för eller var undernÀrda enligt MNA-SF. BMI <22poÀng hade 23,5 %.

Konstmusik och HÄrdrock. Den ene har funnits i hundratals Är och den andra i ca 40 Är. TvÄ musikgenrer, olika som natt och dag, eller? Marcus Bengts jÀmför genrerna och gör en spÀnnande upptÀckt. Har Konstmusik och HÄrdrock nÄgot gemensamt eller inte?.

Rebranding Àr ett allmÀnt vedertaget begrepp men likvÀl finns det ingentydlig definition av vad begreppet stÄr för och heller inga allmÀntaccepterade teorier eller modeller som förklarar begreppet eller de motivsom leder till rebranding. Begreppet innefattar omprofileringar,identitetsförÀndringar, namnbyte och logotypsförÀndringar. Denna studiessyfte var att fÄ djupare förstÄelse för motiven bakom rebranding genomintervjuer med fyra företag som inom de senaste Ätta Ären har genomförtrebranding. Resultaten av undersökningen visade pÄ att det frÀmst handladeom att uppdatera varumÀrkesidentiteten nÀr ett företag genomförrebranding. Det berodde till exempel pÄ utlandsetableringar dÀr det svenskanamnet eller varumÀrket inte var gÄngbart och dÀrmed behövde uppdateras.Andra inverkande faktorer var förnyelse eller önskan om att unifiera ettföretags varumÀrken..

Dags för kompass. Journalistrollen har aldrig nagelfarits sÄ mycket som nu. I centrum för diskussionen stÄr sociala medier och hur de pÄverkar journalisters arbete..

Skolverket skriver i den senaste lÀroplanen (LGR11) att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgÄngen grundskola kan anvÀnda modern teknik för bland annat informationssökning, kommunikation och skapande. Vad man dÀremot inte skriver Àr hur eller varför? I denna uppsats undersöker jag varför datorn Àr vÀsentlig i skolan för bÄde lÀrare och elever. Blir datorn bara ett substitut för skrivboken eller ger den elever nya möjligheter att bÄde söka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sÄ som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har förÀndrat undervisningen eller om den mÄste förÀndras? Detta undersöktes genom intervjuer med lÀrare och skolledare tvÄ högstadieskolor, en i Malmö och en i Lund samt en enkÀtundersökning med elever pÄ skolan i Malmö.

Syftet var att beskriva förekomst av risk för eller undernÀring samt vanligast insatta och typav förebyggande ÄtgÀrder bland personer i sÀrskilt boende samt att undersöka om det fannsskillnader i förekomst av risk för eller undernÀring hos personer med neuropsykologiskaproblem jÀmfört med personer utan sÄdana problem. Studien hade en beskrivande ochjÀmförande design med kvantitativ ansats. Datat inhÀmtades frÄn kvalitetsregistret Senioralert. Deltagarna i studien utgjordes av 341 personer frÄn en kommun i Mellansverige.Resultatet visade att 41,9 % hade risk för eller var undernÀrda enligt MNA-SF. BMI <22poÀng hade 23,5 %.

Personer med alkohol- och/eller drogproblem Àr en patientgrupp som sjuksköterskor kan möta i dagligt arbete. Syftet med denna litteratur-studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med personer som har drog- och/eller alkoholproblem. InnehÄllsanalys med manifest ansats genomfördes av 22 internationellt publicerade veten-skapliga artiklar och resulterade i fyra kategorier: Viktigt, men svÄrt och kÀnsligt att bedöma förekomst av drog- och/eller alkoholproblem Vilja förstÄ en person i sin livssituation, Brist pÄ kunskap och utbild-ning och Negativa attityder försvÄrar. Resultatet visade att sjukskö-terskor i allmÀnhet hade negativa attityder mot droganvÀndare, vilket ofta relaterades till kunskapsbrist, sÀmre omvÄrdnad, bemötande och behandling..

Skolverket skriver i den senaste la?roplanen (LGR11) att skolan ska ansvara fo?r att varje elev efter genomga?ngen grundskola kan anva?nda modern teknik fo?r bland annat informationsso?kning, kommunikation och skapande. Vad man da?remot inte skriver a?r hur eller varfo?r? I denna uppsats underso?ker jag varfo?r datorn a?r va?sentlig i skolan fo?r ba?de la?rare och elever. Blir datorn bara ett substitut fo?r skrivboken eller ger den elever nya mo?jligheter att ba?de so?ka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sa? som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har fo?ra?ndrat undervisningen eller om den ma?ste fo?ra?ndras? Detta underso?ktes genom intervjuer med la?rare och skolledare tva? ho?gstadieskolor, en i Malmo? och en i Lund samt en enka?tunderso?kning med elever pa? skolan i Malmo?.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering i en rekryteringsprocess. 46 studenter vid en högskola och ett universitet i en större stad i Sverige deltog i studien. Testdeltagarna fick utifrÄn en fiktiv platsannons bedöma tolv fiktiva arbetsansökningar (CV) och skatta hur troligt det var att de skulle anstÀlla personen i frÄga. De oberoende variablerna var etnicitet (svensk eller muslim) och kön (man eller kvinna) och visades av namnet pÄ den sökande. Resultatet visade inget stöd för att etnisk diskriminering eller könsdiskriminering Àgde rum..

VÀstra Mark ligger i Karlskrona kommun, norr om centrum, Trossö. VÀstra Mark utpekas i översiktsplanen som ett viktigt rekreations-omrÄde samt utvecklingsomrÄde. Det innehÄller en idrottsplats, en ishall, flera tennisbanor, en motorcykelkörbana, skog m.m. Stora delar av omrÄdet har tidigare fungerat som soptipp och marken Àr dÀrför förorenad. Del av omrÄdet har Àven anvÀnts som skjut-bana av militÀren.

Fo?religgande arbete a?ska?dliggo?r hur den av fastighetsa?garen betalade energin anva?nds och fo?r vilka a?ndama?l samt pa?visar konkreta kostnadseffektiva besparingsa?tga?rder utifra?n befintlig eller ny utrustning. Resultatet visar att man kan go?ra betydande energibesparingar genom att a?tga?rda fra?nluftsfla?ktar med la?nga drifttider och ho?ga flo?den samt ventilationsaggregat med la?g temperaturverkningsgrad. Genomfo?rs de fo?reslagna a?tga?rderna kan va?rme-energianva?ndningen reduceras med 277 MWh/a?r eller 38 % av den totala inko?pta va?rme-energin.