KÀrnkraften tillgodoser idag en stor del av Sveriges behov av elektricitet, men med kÀrnkraften kommer Àven ett avfall som Àr lÄnglivat och högradioaktivt. OmhÀndertagande av detta avfall Àr omdiskuterat och det Àr kÀrnkraftindustrins ansvar att ta hand om avfallet. För att lyckas med detta har ett gemensamt bolag för den svenska kÀrnkraftindustrin skapats, Svensk KÀrnbrÀnslehantering AB (SKB). Syftet med studien har varit att utreda i vilken omfattning alternativa metoder till Svensk KÀrnbrÀnslehantering AB:s metod för slutförvaring av högradioaktivt kÀrnavfall har studerats. Resultatet och diskussionen visar att ovissheterna kring slutförvaring av högradioaktivt kÀrnavfall Àr stora pÄ grund av den lÄnga förvaringstiden.

Finck, Louise (2005). Elevers ansvar och inflytande. En undersökning om elever och lÀrares uppfattning om elevers ansvar och inflytande i utbildningen. Pupils? responsibility and influence.

Denna studie Àr en del av ett storskaligt försök som Àr belÀget pÄ Sveaskogs marker i Norrbotten. Hela försöket omfattar ca 800 ha varav 600 ha Àr gödslad yta och 200 ha Àr ogödslade kontrollomrÄden. Denna studie omfattar 137 ha gödslad yta och 50 ha ogödslade kontrollomrÄden belÀget i tre olika bestÄnd. Det unika med detta projekt Àr storskaligheten i anvÀndandet av slampellets och slamgranuler som ett förÀdlat bionÀringsmedel. Projektet Àr finansierat av bland andra Sveaskog, LKAB och SLU.

Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att ur ett pedagogiskt undervisningsdidaktiskt perspektiv skapa en utökad förstÄelse för tvÄ studiegruppers dynamik och individens lÀrpotential inom IT-stödd distansundervisning via en elektronisk lÀrplattform. GrundlÀggande faktorer som belyses i studien avser interaktion, gruppdynamik och individens lÀrpotential, med tonvikt pÄ dialog och kommunikation. Respons och Äterkoppling frÄn sÀndare och mottagare Àr det som utgör den aktiverande principen dÄ den ligger till grund för förstÄelse i dialogen. Metoden som Àr en fallstudie, inspirerad av en etnografisk ansats, har baserats pÄ en textanalys av arkiverat dokument, ur en realistiskt IT-miljö med direktinsyn i den aktuella lÀrplattformen dÀr kursen har bedrivits. Dialog och kommunikation studeras tillsammans med den pedagogiska idén; det problembaserade lÀrandet (PBL).

En förutsÀttning för skoglig planering pÄ alla nivÄer Àr att man har en god uppfattning om tillstÄndet i den stÄende skogen. K valiten pÄ de beslut som fattas kommer dÀrför att vara direkt beroende av mÀngden och kvaliten pÄ den information som samlats in. Sensorer som radar, lidar och olika typer av digitala kameror anvÀnds idag med framgÄng för fjÀrranalys dÀr skogen avbildas frÄn ovan. Föreliggande arbete syftar till att belysa de tekniska förutsÀttningarna för att utnyttja modem sensorteknik Àven för markbaserade mÀtningar. Detta skulle i sÄ fall öppna möjligheter att automatisera fÄngsten av skogliga data som dÀrmed skulle bli kostnadseffektivare samtidigt som nya typer av data skulle bli tillgÀngliga.

Bakgrund:Sjuksköterskans roll vid humanitÀra insatser i kris- och katastrofomrÄden har rötter lÄngt bak i tiden. Intresset för internationellt arbete Àr stort och sjuksköterskan har en viktig och ansvarsfull uppgift. MÄnga olika motiv finns för att delta i ett humanitÀrt arbete, bland annat viljan att bidra och utföra ett meningsfullt arbete, en professionell utmaning och önskan om personlig utveckling genom att verka i en annan kultur och uppleva nÄgot annat. Arbete stÀller dock höga krav pÄ kompetens och en rad olika förmÄgor som t.ex. ledar- och organisationsförmÄga, samarbete och flexibilitet.

Malmö Àr en av mÄnga kommuner i Sverige som planerar att införa ett system för insamling och hantering av det matavfall som uppstÄr inom kommunen. NÀr det gÀller villahushÄllen inom kommunen sÄ Àr mÄlet att minst 32 procent av dem frivilligt ska vÀlja att sortera ut sitt matavfall fr.o.m. Är 2009. Att deltagandet ska vara frivilligt stÀller höga krav pÄ den initiala informationskampanj som VA SYD, kommunalbolaget som ansvarar för insamlingen, avser att genomföra i syfte att fÄ med sÄ mÄnga villahushÄll som möjligt. Denna undersökning har avsett att utifrÄn tre fokusgruppsintervjuer med villaÀgare frÄn omrÄdena Djupadal, KastanjegÄrden och Riseberga i Malmö identifiera vilka faktorer det Àr som pÄverkar deras vilja och möjligheter att sortera ut sitt matavfall.

ÄgarlĂ€genheter Ă€r en speciell form av tredimensionella fastigheter, vilken endast Ă€r avsedd att innehĂ„lla endast en bostadslĂ€genhet. Det har varit möjligt att bilda Ă€garlĂ€genheter sedan maj 2009. De 24 Ă€garlĂ€genhetsförrĂ€ttningar som registrerats i fastighetsregistret under de tvĂ„ första Ă„ren har kartlagts och en analys av olika aspekter pĂ„ hur förhĂ„llandet mellan enskilda Ă€garlĂ€genheter och gemensam egendom reglerats i förrĂ€ttningarna har genomförts.I ca 20 % av Ă€garlĂ€genhetsprojekten bildades Ă€garlĂ€genheterna innan byggnaden blivit upp­förd. Förfarandet Ă€r bra för finansiering av byggprojektet, men leder till en osĂ€kerhet om ifall lĂ€genheterna i den fĂ€rdiga byggnaden överensstĂ€mmer med den beslutade fastighets­indelningen. Att ta fastighetsbildningsbeslutet som en preliminĂ€rfrĂ„ga i dessa fall medför att förrĂ€ttningen inte avslutas förrĂ€n byggnaden Ă€r klar och dĂ€rigenom kan lantmĂ€terimyndig­heten sĂ€kerstĂ€lla att fastighetsindelningen överensstĂ€mmer med byggnadens slutliga utformning.Byggherren Ă€r nĂ€stan alltid ensam sakĂ€gare i förrĂ€ttningen.

UtgĂ„ngspunkten för följande uppsats Ă€r dynamiken mellan FörĂ€ldrabalken, FB, 6:8 och artikel 8 Den europeiska konventionen angĂ„ende skydd för de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna och de grundlĂ€ggande friheterna, EKMR. FB 6:8 innebĂ€r ett ingrepp i familjen dĂ„ vĂ„rdnaden om ett barn flyttas över pĂ„ nĂ„gon utanför familjen. Detta ingrepp i familjen som FB 6:8 medför innebĂ€r inte enkom att den faktiska vĂ„rdnaden överflyttas utan stadgar om överflyttning av den rĂ€ttsliga vĂ„rdnaden. Överflyttning av vĂ„rden baseras inte pĂ„ bristande omsorg i sig utan grundar sig frĂ€mst pĂ„ att barnet kan ha bott i ett familjehem under en lĂ€ngre period och rotat sig dĂ€r. I uppsatsen utreds huruvida FB 6:8 Ă€r förenlig med artikel 8 i EKMR och motiveringen bakom reglernas tillĂ€mpning.

Dagens internationella handelspolitik har kommit att prÀglas starkt av idén om global frihandel och protektionistiskt tÀnkande har dÀrmed övergivits. Möjligheten att stÀlla upp regler för internationell handel beror till stor pÄ de grundlÀggande regler som folkrÀtten stÀller upp, sÄsom staters suverÀnitet och principen om statsansvar. WTO:s regelsystem har kommit att bli ett vÀrldsomfattande regelverk för internationell handel och detta regelverks sanktionssystem bygger pÄ att stater gemensamt agerar, genom sÄ kallade retaliationsÄtgÀrder, för att avkrÀva stater som begÄr avtalsbrott dess statsansvar. Det finns en möjlighet för stater att erbjuda varandra kompensation. Denna möjlighet Àr emellertid endast tillfÀllig och helt och hÄllet frivillig.

Sveriges intrÀdelse i EU Är 1995 har pÄverkat skatterÀtten. SÀrskilt inom de delar som styrs av EG-direktiv, som till exempel sjÀtte mervÀrdesskattedirektivet. EG-rÀtten Àr direkt tillÀmplig i medlemslÀnderna och den har företrÀde framför nationella lagar. NÀr en nationell lag strider mot en EG-rÀttslig bestÀmmelse, skall den nationella lagen inte tillÀmpas. EG-domstolen stÄr för den yttersta tolkningen av direktiven och förordningarna.Transaktioner Àr ett led av handlingar som ingÄr i ett stort sammanhang.

Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att ur ett pedagogiskt undervisningsdidaktiskt perspektiv skapa en utökad förstÄelse för tvÄ studiegruppers dynamik och individens lÀrpotential inom IT-stödd distansundervisning via en elektronisk lÀrplattform. GrundlÀggande faktorer som belyses i studien avser interaktion, gruppdynamik och individens lÀrpotential, med tonvikt pÄ dialog och kommunikation. Respons och Äterkoppling frÄn sÀndare och mottagare Àr det som utgör den aktiverande principen dÄ den ligger till grund för förstÄelse i dialogen. Metoden som Àr en fallstudie, inspirerad av en etnografisk ansats, har baserats pÄ en textanalys av arkiverat dokument, ur en realistiskt IT-miljö med direktinsyn i den aktuella lÀrplattformen dÀr kursen har bedrivits. Dialog och kommunikation studeras tillsammans med den pedagogiska idén; det problembaserade lÀrandet (PBL).

Multimedia Àr ett hett omdebatterat Àmne bÄde i och utanför skolan. Vad Àr det bra för och hur kan man anvÀnda det i undervisningen? Den frÄgan kan man finna svaret pÄ i detta arbete genom att lÀsa detta arbete. Vi ger bakgrundsmaterial i form av en kvantitativ attitydundersökning kring lÀrare och IT. Syftet med detta arbete Àr att bidra till skolutveckling genom att lyfta fram didaktiska metoder inom multimedial instruktionsmetodik. Vidare kommer vi att försöka fÄ ett svar pÄ hur de förhÄller sig till att anvÀnda sig av multimediala hjÀlpmedel i sin undervisning. Undersökningens metod har varit kvalitativa intervjuer med 11 informanter. Dessa kommer bÄde frÄn högskola och gymnasieskola.

Multimedia Àr ett hett omdebatterat Àmne bÄde i och utanför skolan. Vad Àr det bra för och hur kan man anvÀnda det i undervisningen? Den frÄgan kan man finna svaret pÄ i detta arbete genom att lÀsa detta arbete.Vi ger bakgrundsmaterial i form av en kvantitativ attitydundersökning kring lÀrare och IT.Syftet med detta arbete Àr att bidra till skolutveckling genom att lyfta fram didaktiska metoder inom multimedial instruktionsmetodik. Vidare kommer vi att försöka fÄ ett svar pÄ hur de förhÄller sig till att anvÀnda sig av multimediala hjÀlpmedel i sin undervisning.Undersökningens metod har varit kvalitativa intervjuer med 11 informanter. Dessa kommer bÄde frÄn högskola och gymnasieskola.

Uppsatsen syftar till att ge en överblick över bevisprövningen i svensk praxis och doktrin. SÀrskilt fokus Àr pÄ erkÀnnandets roll i samband med bevisprövningen och framför allt pÄ dess betydelse i samband med uppnÄendet av beviskravet i brottmÄl. HuvudfrÄgestÀllningen Àr: Vilken betydelse har erkÀnnandet i samband med att beviskravet anses uppnÄtt i bevisprövningen? I uppsatsen finns Àven tre underfrÄgestÀllningar: Vad innebÀr beviskravet stÀllt utom rimligt tvivel inom straffprocessen? Vilken betydelse ges erkÀnnandet i bevisprövningen? Hur ser rÀttslÀget ut betrÀffande erkÀnnandet? I uppsatsen anvÀnds huvudsakligen den traditionella rÀttsdogmatiska metoden. Vad gÀller överblicken av bevisprövningen hos vÄra grannlÀnder anvÀnds istÀllet en komparativ metod dÄ en, om Àn mycket begrÀnsad, jÀmförelse mellan Sverige och övriga lÀnder sker. Idag rÄder i Sverige principen om fri bevisprövning, vilken stadgas i 35 kap.