Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och jÀmföra vilka redovisningsmÀssiga effekter RR 15 har medfört för företag, vars verksamhet bygger pÄ forskning och/eller utveckling, inom branscherna IT och HÀlsovÄrd. VÄr uppsats bygger pÄ en fallstudie av sex företag, tre inom IT och tre inom HÀlsovÄrd samt litteratur-studier inom vÄrt ÀmnesomrÄde. VÄra slutsatser Àr att de redovisningsmÀssiga effekterna för företagen har varit spridda. För hÀlften av företagen har införandet av RR 15 inneburit en ökad aktivering, medan tvÄ företag inte pÄverkades alls och för ett företag innebar det ökad kostnadsföring. Effekten som pÄvisades berodde pÄ tvÄ faktorer, dels vilken verksamhet företaget har och dels hur redovisningen av FoU skett innan.

I Sverige har rÀtten att vidta stridsÄtgÀrder funnits under lÄng tid. Arbetsgivar- och arbetstagarparterna har kunnat ta till alla lagliga medel för att uppnÄ sitt syfte sÄ lÀnge kraven för rÀttigheten Àr uppfylld. Uppsatsen utreder frÄgan huruvida det nu skett en förÀndring av stridsrÀtten nÀr det kommer till proportionen pÄ den samma. Inom EU:s unionsrÀtt tillÀmpas ofta den sÄ kallade proportionalitetsprincipen vilken ocksÄ tillÀmpas pÄ andra omrÄden i den svenska rÀtten. NÀr det gÀller omrÄdet arbetsrÀtt och speciellt förhÄllandet mellan parterna pÄ arbetsmarknaden har principen inte kommit att slÄ igenom dÀr istÀllet den ?svenska modellen? lÀnge tillÀmpats.

Ideella föreningar Àr enligt svensk nuvarande lagstiftning, under vissa förutsÀttningar, befriade frÄn skattskyldighet för sÄvÀl inkomstskatt som mervÀrdesskatt. I den nuvarande regleringen gÀller samma bedömningsgrunder för vad som Àr skattebefriat i de bÄda skatteslagen. Detta framgÄr av den hÀnvisning som finns i 4 kap. 8 § mervÀrdesskattelagen (1994:200, ML) till 7 kap. 7 § första och andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229, IL), Denna koppling kommer att utvecklas lÀngre ned i denna framstÀllning.Medan inkomstskatt Àr en nationell angelÀgenhet Àr mervÀrdesskatt ett av de rÀttsomrÄden som omfattas av EU:s normgivningsmakt.

FrÄgestÀllningDrabbas den skattskyldige av dubbelbestraffning nÀr denne pÄförs bÄde skattetillÀgg och döms för brott enligt skattebrottslagen?SammanfattningAv artikel 4 i sjunde tillÀggsprotokollet i Europakonventionen framgÄr att den som en gÄng blivit dömd eller frikÀnd av domstol för brott ska vara skyddad mot nytt Ätal och ny dom i samma sak, dvs. principen om ?ne bis dem? eller det sÄ kallade dubbelbestraffningsförbudet.En central frÄga som lÀnge varit föremÄl för en omfattande diskussion och debatt Àr huruvida det svenska skattetillÀgget strider mot artikel 6 i Europakonventionen. BÄde i motiv och i praxis synes man numera vara enig om att ett pÄförande av skattetillÀgg bör förstÄs som en anklagelse för brott i den mening som avses i artikel 6.

Lojalitetsplikten Àr vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvÀrv etc. Plikten finns för att se till att parter förhÄller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns nÄgon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstÄr vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gÀller de olika parternas förpliktelser och krav pÄ att förhÄlla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid Àr medvetna om att de ingÄtt ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrÀttsligt och avtalsrÀttsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har nÄgon betydelse om plikten regleras i en sÀrskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten Àr allmÀnt accepterad inom svensk rÀtt.

Jag st?r nu i gr?nslandet mellan utbildning och mitt yrkesliv som scenkonstn?r. Jag st?r inf?r en os?ker arbetsmarknad d?r jag till stora delar sj?lv har ansvar f?r hur jag anv?nder min tid. I detta arbete unders?ker jag hur jag kan skapa ett rum, ett slags laboratorium, d?r jag kan ge mig sj?lv goda f?ruts?ttningar att ?ven efter utbildningen forts?tta utveckla min egen sceniska gestaltning och ta mig an nya utmaningar.

Den 1 juli 2006 trÀdde lagen om offentliga uppköpserbjudanden pÄ aktiemarknaden[1] (LUA) ikraft. Lagen Àr ett resultat av Sveriges genomförande av direktiv 2004/25/EG om uppköpserbjudanden[2] (takeover-direktivet) som inför en harmoniserad reglering av offentliga uppköp av noterade aktier. Regleringens syfte Àr att garantera mÄlbolagets aktieÀgare en rÀttvis och rimlig behandling samtidigt som önskade omstruktureringar möjliggörs. Genom principen att det Àr aktieÀgarna som sjÀlva skall ta stÀllning till budet och godkÀnna försvarsÄtgÀrder skyddas de frÄn ledningen. Genom principen om likabehandling av aktieÀgare, vad gÀller t.ex.

Genom en traditionell juridisk metod avser den hÀr uppsatsen att studera det svenska allmÀnna pensionssystemet över tid (igÄr, idag och imorgon) för att utreda den rÀttsliga grunden för allmÀn pension. Den allmÀnna pensionsrÀtten Àr en del av de tre pelare som idag utgör det svenska pensionssystemet. De andra pelarna utgörs av den privata pensionen och avtalspensionen. AllmÀn pension har sedan början av 1900-talet erbjudits den svenska befolkningen. De första lagarna om allmÀn pension kan inte jÀmföras med det allmÀnna pensionssystemet som idag finns.

NyanlÀnda elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjÀlp av intervjuer med nyanlÀnda elever och skolpersonal Àr det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlÀnda elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet Àr Àven att se i vilken utstrÀckning skolorna tillÀmpar och strÀvar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvÀrdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlÀnda eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.

MervÀrdesskatten Àr en konsumtionsskatt som utgÄr vid all yrkesmÀssig omsÀttning av varor och tjÀnster i Sverige. MervÀrdesskatten styrs av den sÄ kallade neutralitetsprincipen. Principen innebÀr i stort att mervÀrdeskatten inte ska pÄverka vare sig en enskild individs val till konsumtion eller ett företags utformning. Mot bakgrund av neutralitetsprincipen Àr det av stor vikt att ett företag förblir oförÀndrat rent mervÀrdesskatterÀttsligt Àven i det fall företaget vÀljer att Àndra sin struktur.Ett företag kan överlÄtas pÄ tvÄ sÀtt, genom en verksamhetsöverlÄtelse eller genom en andelsöverlÄtelse. I enlighet med 3 kap.

Detta examensarbete har Àgt rum vid Produktionsverkstad 1 (PV1) pÄ Wexiödisk AB dÀr diskmaskiner av huvtyp tillverkas. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilka lagerstyrningsmodeller som Àr lÀmpliga för att styra avdelningens materialflöden med. Arbetet har genomförts i tvÄ steg. Först behandlades artiklar unika för produkterna vid PV1, dÀrefter artiklar gemensamma med andra produkter. Enligt modeller ur relevant litteratur utformades förslag pÄ hur dessa kunde appliceras praktiskt.

Principen om barnets bÀsta Àr en oerhört betydelsefull princip i den svenska rÀttsordningen, Àven inom utlÀnningslagstiftningen. Jag har i denna uppsats avsett att granska huruvida Migrationsöverdomstolen samt migrationsdomstolarna beaktat de berörda barnens bÀsta i ett antal avgöranden som berör romska och ashkaliska barnfamiljer. Under de senaste Ären har antalet asylsökande frÄn Balkan varit stort, samtidigt som antalet familjer som fÄtt bifall pÄ sina ansökningar varit mycket fÄ. Romer och ashkalier har sedan lÄng tid tillbaka diskriminerats runt om i Europa. De förnekas bland annat tillgÄng till arbetsmarknaden, bostÀder samt möjligheten att gÄ i skolan.

NyanlÀnda elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjÀlp av intervjuer med nyanlÀnda elever och skolpersonal Àr det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlÀnda elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet Àr Àven att se i vilken utstrÀckning skolorna tillÀmpar och strÀvar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvÀrdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlÀnda eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.

Sverige Ă€r ett land som internationellt sett lĂ€nge förknippats med fred, och framförallt med frihet. En tolerant nation, dĂ€r just denna beryktade tolerans i nulĂ€get utsatts för ifrĂ„gasĂ€ttande. Anledningen till detta Ă€r fallet med pastor Åke Green. Denne har i en predikan, som sedermera publicerades i Borgholms lokaltidning, Ölandsbladet, uttalat sig krĂ€nkande mot homosexuella och deras livsföring. Följden av detta blev vĂ€ckande av allmĂ€nt Ă„tal enligt den nya tillĂ€ggsbestĂ€mmelsen i Brottsbalken 16 kapitlet, 8 paragrafen om förbud mot hets mot homosexuella.

NÀr barn av olika anledningar inte kan bo kvar hos sina biologiska förÀldrar hamnar de flesta inom samhÀllets vÄrd under heldygnsinsats. Den vanligaste formen av heldygnsinsats Àr i dagslÀget vÄrd i familjehem. NÀr barn placeras i familjehem fÄr barnet en egen socialsekreterare och familjehemmet fÄr en annan, denne kallas för familjehemssekreterare. Familjehemssekreteraren deltar vid övervÀganden av familjehemsvÄrden och har ett visst inflytande i umgÀngesfrÄgor. Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare förstÄelse för vad familjehemssekreterarna anser om umgÀnge mellan de biologiska förÀldrarna och barn placerade i familjehem enligt lag (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU) utifrÄn principen om barnets bÀsta.