Dematerialiseringen av konsten är inget nytt fenomen, den har pågått länge. Under konceptkonsten ansåg många att konsten är en idé och tankeprocess som inte alltid behöver materialiseras. I samtidskonsten är verken allt oftare virtuella eller relationella och nomadism och impermanens betraktas som progressiva egenskaper. Dematerialiseringen av konsten är parallell med annan dematerialiserande samhällsutveckling och immateriell form utvecklas på internet och i virtuella världar. Konstens dematerialising för med sig förändrade konstnärsroller.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka mitt författarskap, dess litterära språk och plats i den samtida litteraturen, genom att analysera min novell ?När hedningen kom till byn?.Undersökningen består av översikter över de genrer jag tycker min text passar inom: magisk realism, norrländsk litteratur och skräcklitteratur; undersökning av författares verk som har influerat mig och varit representativa för den genre de skriver inom; mina kurskamraters och handledares reaktioner och konstruktiva kritik på novellen.Resultaten av genreundersökningarna visar hur jag använt eller inte använt mig av respektive genres olika särdrag och markörer samt hur min text förhåller sig till dess samtida författare. I undersökningen av skrivprocessen framgick textens styrkor och svagheter.Mina slutsatser är att genrebestämningen av novellen är beroende av med vilken blick man väljer att läsa texten. Jag upptäckte också att jag delvis följer de traditionella skrivmönstren inom respektive genre samtidigt som jag har min egen särprägel och ton samt sätt att framställa en text..

The aim of the study is to investigate the relationship between text and picture in two works by Sven Nordqvist, with the focus on how the action is propelled. The two works are compared in order to bring out any differences in the relationship and what significance this can have for the interpretation. The study also considers the theory of conceptual worlds to examine how the books can promote pupils? literary understanding. The method of analysis is based on Rhedin?s (2001) theoretical concepts and elements of Nikolajeva?s (2000) terminology.

Idén till denna studie kom till mig för ett antal år sedan då jag fick se ett digital skapat verk och därmed bestämde jag mig för att digitalt bildskapande skulle bli ämnet för mitt examensarbete i min utbildning på lärarutbildningen. Därmed valde jag att göra en undersökning om digitalt bildskapande och hur detta skulle kunna användas som undervisningsverktyg i skolans bildämne.Mina tankegångar inför detta arbete var om digitalt bildskapande är möjligt att använda i bildundervisning och ifall detta kan utveckla bildämnets undervisning. Men även undersöka om digital bildskapande är av vikt att lära eleverna och om det kan ses som en tillgång för eleverna och lärarna.I min undersökning använde jag litteratur för att försöka förklara och skapa en bild av ämnet digital bildbehandling. Jag gjorde även en undersökning till mitt arbete med ett digitalt bildbehandlingsprogram för att visa hur digitala metoder och tekniker skulle kunna användas i undervisningen i bildämnet.Resultatet av mina undersökningar med bildbehandlingsprogrammet visade på att digitalt bildskapande är möjligt att använda som undervisningsverktyg och kan även medföra fördelar för bildämnets verksamhet. .

Föreliggande arbete har haft som avsikt att undersöka på vilket sätt begreppet jämställdhet mellan kvinnor och män får för genomslag i undervisningen i Samhällskunskap A i gymnasieskolan. Jag har intervjuat fyra lärare som undervisar i ämnet på Estet- respektive Mediaprogrammet. Elever som studerar på dessa program förbereds för ett arbete i det s.k offentliga rummet i yrken som skådespelare, dansare, konstnärer, journalister, författare o.dyl. Under studietiden men framför allt när de kommer ut i arbetslivet kommer människor att kunna ta del av deras verk. Avsikten har varit att undersöka hur lärare uppfattar, tänker och förbereder eleverna inför samhällslivet kring jämställdhet mellan kvinnor och män. Undersökningen handlar också om jämställdhet diskuteras i samband med den konstart som eleven studerar.

Antalet personer med psykisk ohälsa ökar i Sverige. En orsak till psykisk ohälsa är bipolär sjukdom vilken är en komplex affektiv sjukdom som karaktäriseras av perioder av svängningar i stämningsläget. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med bipolär sjukdom. Två självbiografiska verk analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys och resulterade i sex kategorier. Studiens resultat visade upplevelsen av att inte känna igen sig själv, möta en växande osäkerhet samt känslan av att känna sig ensam tillföljd av att vänner försvann.

Syftet med följande examensarbete är att undersöka elevers attityd till läsning av skönlitteratur ? privat och i skolan. Undersökningen har som mål att se om och i så fall hur elevers läsning och attityd till läsning skiljer sig från de motiveringar till läsning av skönlitteratur som återfinns i skolans styrdokument. För att nå syftet med mitt arbete genomför jag en screeningenkät i fyra klasser på en gymnasieskola, som sammanlagt besvaras av 79 elever. Därefter följer tre parintervjuer med sex elever, som läser olika mycket, om deras attityd till läsning. Resultaten visar att få elever läser regelbundet på sin fritid och anledningarna som de uppger är nästan uteslutande att de inte har tid eller att det är tråkigt. De som läser, läser till största delen skönlitteratur som bygger på underhållning och spänning (deckare, Harry Potter och militärböcker med mera). Slutsatsen blir att den typ av verk som eleverna läser privat sällan ryms inom ramen för svenskämnet och styrdokumenten och därför skiljer sig elevernas läsning en del från skolans. Även bland de elever som är något mer positiva till skönlitteratur i allmänhet, även i skolan, märks det dock att de sällan förstår syftet med läsningen, eller valet av litteratur man behandlar på lektionerna..

In this paper Mona Hatoums installation Corps étranger is discussed via a post structuralized method based on associative and semiotic comparisons with vanitas, a post-modern self-portrait, and as a representative for modern visual art. The analyze touches upon pornography, science fiction and the quest for scientific conquest in outer and inner space. Theoretical references are Foucault, Freud, Lacan, Barthes, Dolar, Said and Virilio. Hatoum makes the observer a voyageur with the aid of the latest medical technology, endoscope, which gives her the opportunity to make an introvert self-portrait when she films her own throat and rectum. But at the same time she makes the portrait of us all.

Med denna uppsats ämnar jag att designa fiktiva stammars utseende genom att basera deras utseende på existerande stammars visuella attribut och kulturer, genom en analys. Verket består av en serie bilder som innehåller karaktärsdesigner till det fiktiva spelet ?Feral?. Texten inleds med idén bakom verket och tankar om hur olika människor relaterar till kläder. Efter det så tas syftet och de mål som har definierats upp.

Syftet med uppsatsen är att studera kanons existens på en gymnasieskola. En gruppdiskussion med fyra stycken svensklärare ska ge en överblick över en möjlig allmängiltig skönlitterär kanonlista på skolan, samt lärarnas inställning till kanonbegreppet och skönlitterära urval. Det visar sig att det inte finns någon allmängiltig kanon på gymnasieskolan och att urval av skönlitteratur, mestadels bestäms utifrån elevers behov och intresse, lärarens egen personliga smak och utbudet av skönlitteratur på skolan. Urvalet skiljer sig därför mellan skola och skola, samt mellan lärare och lärare. Eftersom det inte finns någon bestämd kanon skapar läraren sig en egen litteraturlista utifrån det urval som finns på skolan och efter egna initiativ till inköp.

Mitt projekt har gått ut på att producera en ljudberättelse för barn utifrån en befintlig utgiven bok. Jag har varit i kontakt med flertalet svenska bokförlag för att hitta ett lämpligt material att arbeta med samt har kommit överens med ett av dem att få ta del av deras utgivna verk, och bearbeta det enligt de överenskommelser vi arbetat fram tillsammans. Jag har sökt och sållat bland otaliga röstskådespelare runtom i landet efter de röstkaraktärer jag eftersökt för rollerna i ljudberättelsen och spelat in och handlett dem jag ansåg vara passande i Studio NetPort i Karlshamn. Jag har skapat egenkomponerad musik och ljudeffekter till ljudberättelsen, och spelat in dem både i Studio Netport samt i min egen hemstudio. Idén med projektet var att eftersträva en kommersiell produktion så mycket som bara möjligt, vilket jag till största del har gjort även om slutresultatet i detta projekt inte skulle bli det så har produktions- arbetet utifrån min sida blivit behandlat precis som om det vore det.

I mitt examensarbete undersöker jag skissens betydelse och funktion för bildskapandet. Syftet med detta är att ta reda på skissens möjligheter för den som använder skissandet som metod i sitt bildskapande. I mina frågeställningar försöker jag ringa in skissen som fenomen för att få så uttömmande svar som möjligt om mitt område och för att visa på dess funktioner och möjligheter. För att genomföra min undersökning använde jag mig av litteraturstudier där jag gjorde textanalyser och intervjuer av konstnärer och en konstvetare som alla har förtrogenhet med skissens på något vis. I både närläsningen av texter och av intervjusvaren har jag fått flera intressanta aspekter på området jag har undersökt.

Uppsatsens målsättning var att försöka hitta lösningar på rotinträngnings-problemen genom ett ökat samarbete mellan VA-verken och parkförvalt-ningarna. Uppsatsen har till stor del byggts på de intervjuer som genomförts i de olika kommunerna. De fyra kommunerna som undersökts är: Malmö, Skövde, Katrineholm och Växjö. Genom intervjuerna i dessa kommuner har jag funnit mönster till hur samarbeten mellan VA-verken och parkförvalt-ningarna utvecklas. En modell för hur samarbeten ska inledas och utvecklas i kommunerna har sedan föreslagits.

Denna uppsats handlar om genius loci. Utgångspunkten har varit en tes om att det är ett begrepp som vi landskapsarkitekter intuitivt förstår och påverkas av men skulle ha nytta av att konkretisera. Målet är att hitta fram till möjliga svar på dessa frågor:Hur kan landskapsarkitekten tolka begreppet genius loci?Hur kan landskapsarkitekten arbeta i praktiken för att finna en plats genius?Genom att undersöka begreppet genius loci utifrån både ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv hoppas jag kunna skapa en ökad förståelse för hur och varför vi landskapsarkitekter kan använda det. Genom studier av bland annat Christian Norberg-Schulz verk Genius loci: towards a phenomenology of architecture samt intervjuer och reflektioner över min egen praktik har jag kommit fram till att tesen stämmer.

Syftet med studien var att undersöka hur barn i förskolan uppfattar miljö, natur och miljöproblem. Mil-jöarbete är i högsta grad aktuellt i förskolan då det står i läroplanen att det ska vara en stor del av verk-samheten (Skolverket, 2010). Nio barn i åldern fem till sex år från två förskolor i olika kommuner var med i studien. Vi använde oss av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer.Resultatet visade att miljö var ett okänt begrepp för barnen, men däremot var begreppet natur mer känt för dem. Framförallt beskrev barnen naturen i termer av komponenter som träd, blommor, växter och djur.