Uppsatsen behandlar valet av skönlitteratur i svenskundervisningen på gymnasiet med visst fokus på genus. Syftet med undersökningen har varit att studera vilken skönlitteratur lärarna använder i litteraturundervisningen på gymnasiet och vilka faktorer som ligger till grund för deras val samt om de anser att det finns något behov av att införa en litterär kanon.Undersökningen har genomförts som en enkätstudie på fyra gymnasieskolor i Jönköping. Samtliga lärare som undervisar i ämnet svenska på dessa gymnasieskolor har ingått i studien.Resultatet av undersökningen visar på en omfattande lista av skönlitterära författare och titlar som använts i svenskundervisningen de tre senaste åren. Den skönlitteratur som angivits av respondenterna, redovisar en klar manlig dominans av författare. Enbart 25 % av litteraturen som används är skriven av kvinnliga författare.

Intentionen med denna uppsats kan väsentligen uppdelas i två sektioner: att först undersöka hur temat ensamhet uttrycks i Inger Edelfeldts romaner med huvudsaklig utgångspunkt i Kamalas bok, och att sedan relatera detta existentiellt genomströmmade ensamhetstema till den filosofiska existentialismen i Jean-Paul Sartres tappning.Som hon beskrivs av Edelfeldt är människan oundvikligen fånge i ensamheten. Alla hennes ansträngningar att erfara gemenskap faller om intet och inför denna bistra verklighet genomlever människan ett främlingsskap emellan sig själv och omvärlden; en alienation som fullständigt omformar och snedvrider hennes uppfattning av sig själv. Som en röd tråd löper alltså ensamheten som ett grundtema genom Edelfeldts romanproduktion och blir i de senare verken allt mer framträdande. Det är följaktligen särskilt i dessa senare romaner som åtskilliga betydande likheter med den filosofiska existentialismen kan uppvisas. Människans obevekliga fångenskap i en utsatt tillvaro präglad av ensamhet och ångest ? där befrielse annan än den funnen i flykten ifrån ansvaret (mängdförsjunkenheten) och i livslögnen (den onda tron) saknas ? är densamma i såväl Edelfeldts prosa som i existentialismens doktriner.

Uppsatsen tar upp hur Giacomettis konst blev uppmärksammad i Sverige på en av de första utställningarna som gjordes med hans konst på Moderna Museet i Stockholm år 1977. Undersökningens tar upp hur Giacometti togs emot som konstnär av konstvetare och tidningsrecensenter och hur de reagerade på konsten. Vidare följer en undersökning av Giacomettis egna texter.I undersökningens början beskrivs relationen mellan Giacometti och Jean Genet. Genet har skrivit omfattande texter om konstnären och spenderade mycket tid med denne. Därefter följer tre analyser av olika verk av skulptören.

Intentionen med denna uppsats kan väsentligen uppdelas i två sektioner: att först undersöka hur temat ensamhet uttrycks i Inger Edelfeldts romaner med huvudsaklig utgångspunkt i Kamalas bok, och att sedan relatera detta existentiellt genomströmmade ensamhetstema till den filosofiska existentialismen i Jean-Paul Sartres tappning.Som hon beskrivs av Edelfeldt är människan oundvikligen fånge i ensamheten. Alla hennes ansträngningar att erfara gemenskap faller om intet och inför denna bistra verklighet genomlever människan ett främlingsskap emellan sig själv och omvärlden; en alienation som fullständigt omformar och snedvrider hennes uppfattning av sig själv. Som en röd tråd löper alltså ensamheten som ett grundtema genom Edelfeldts romanproduktion och blir i de senare verken allt mer framträdande. Det är följaktligen särskilt i dessa senare romaner som åtskilliga betydande likheter med den filosofiska existentialismen kan uppvisas. Människans obevekliga fångenskap i en utsatt tillvaro präglad av ensamhet och ångest ? där befrielse annan än den funnen i flykten ifrån ansvaret (mängdförsjunkenheten) och i livslögnen (den onda tron) saknas ? är densamma i såväl Edelfeldts prosa som i existentialismens doktriner.

Intentionen med denna uppsats kan väsentligen uppdelas i två sektioner: att först undersöka hur temat ensamhet uttrycks i Inger Edelfeldts romaner med huvudsaklig utgångspunkt i Kamalas bok, och att sedan relatera detta existentiellt genomströmmade ensamhetstema till den filosofiska existentialismen i Jean-Paul Sartres tappning.Som hon beskrivs av Edelfeldt är människan oundvikligen fånge i ensamheten. Alla hennes ansträngningar att erfara gemenskap faller om intet och inför denna bistra verklighet genomlever människan ett främlingsskap emellan sig själv och omvärlden; en alienation som fullständigt omformar och snedvrider hennes uppfattning av sig själv. Som en röd tråd löper alltså ensamheten som ett grundtema genom Edelfeldts romanproduktion och blir i de senare verken allt mer framträdande. Det är följaktligen särskilt i dessa senare romaner som åtskilliga betydande likheter med den filosofiska existentialismen kan uppvisas. Människans obevekliga fångenskap i en utsatt tillvaro präglad av ensamhet och ångest ? där befrielse annan än den funnen i flykten ifrån ansvaret (mängdförsjunkenheten) och i livslögnen (den onda tron) saknas ? är densamma i såväl Edelfeldts prosa som i existentialismens doktriner.

The relationship between landscape - public - art and whatoccurs and happens in between is what this paper casts light on. The essay intends to investigate whether there is any boundary between landscape architecture and art. How does this border looks like? Can art in the context of landscape architechture lead to a closer cross-border collaboration between landscapearchitects,artists and the public, to create attractive and/or functional outdoor environments. The place where the meeting can take place is outdoors where the landscape architect works, in the public environment and around the public art.

Uppsatsen behandlar målaren Olof Sager-Nelsons relation till den belgiska symbolismen. Med utgångspunkt i ett antal analyser, av verk skapade i Belgien somrarna 1894 och 1895, diskuteras kopplingar mellan Olof Sager-Nelson och de främsta belgiska konstnärerna och författarna inom den symbolistiska rörelsen. Slutsatsen är att Sager-Nelson var mycket starkt påverkad av Georges Rodenbach, och dennes roman Bruges-la-Morte, men att han i övrigt inte i någon större utsträckning var influerad av belgiska symbolister..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur fantasy kan användas för att öka elevers läsförståelse. Min uppsats är teoretisk på så sätt att jag inte har gjort någon empirisk undersökning. Jag har istället använt mig av läsförståelseundersökningar, litteratur om läsning samt genomfört en litteraturanalys av Tolkiens Härskarringen. De undersökningar jag använt mig av, PISA-undersökningen från 2009 och IEA:s undersökning om läsförståelse, visar att pojkar generellt har sämre läsförståelse, framförallt på de berättande texterna, och därför har jag valt att fokusera på fantasy, som är en genre som Olin-Scheller (2006) i sin undersökning kommit fram till att pojkar föredrar. Pojkars sämre läsförståelse kan förstås som vilken läsarroll de intar vid läsningen, ett uttryck från Appleyard som Olin-Scheller använder sig av för att förklara elevers läsning. Då högre läsförståelse kräver att läsaren intar rollen som tolkare, har jag i min analys av Tolkiens Härskarringen gått in i den rollen och visat på de delar i verken som en lärare skulle kunna lyfta fram för eleverna. Eftersom pojkar inte lika ofta når upp till rollen som tolkare och därför avvisar texter som kräver den rollen vill jag visa hur de kan stanna i den genre de trivs med (här kommer motivationsaspekten in) och ändå utveckla sina läsarroller.

Floran av militärteoretiska verk är mycket omfattande och varierad avseende de idéer somframförs. Samtidigt har många debattörer ifrågasatt värdet av sjökrigsteori och dess påverkan påoperationerna. Man kan ifrågasätta om personer i position att påverka operationernasgenomförande läser litteratur om sjökrigsteori och om de i så fall applicerar dessa tankar. Syftetmed denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning teoretiserande kring sjökrig förefaller hanågon inverkan på krigs förande och hur sjökrigsoperationer bedrivs. De frågeställningar somavses besvaras är: vilka idéer kan sägas utgöra grunden för Corbetts och Mahans respektive teorierom sjökrig och i vilken utsträckning går det att återfinna dessa teoretikers tankar hos deundersökta befattningshavarna i samband med sjökrigsoperationerna under det första världskriget?Detta avses göras genom att analysera Corbetts och Mahans utgivna verk för att skapa en bild avderas huvudsakliga tankar.

Streaming är en teknik som används för att se på direktsändningar eller filer som är lagrade på webbplatser, direkt på datorn, utan att filer sparas. Det har blivit ett sätt att komma runt förbudet mot att ladda ned film men rättsläget vad gäller streaming är idag oklart. Med denna uppsats avser vi att undersöka gällande rätt, om en lagändring bör ske och vilka aktörer som kan hållas ansvariga vid streaming av olovligt tillgängliggjort material.Upphovsrätten är idag reglerad på många olika plan, det finns internationella konventioner och avtal, EU-regler och nationella regler. Inom Sverige förekommer regleringen främst i Upphovsrättslagen (URL). De internationella bestämmelserna syftar till att ge skydd åt upphovsmän, oberoende av nationalitetsgränser, och detta har i sin tur inverkat på EU-direktiv.

Intentionen med denna uppsats kan väsentligen uppdelas i två sektioner: att först undersöka hur temat ensamhet uttrycks i Inger Edelfeldts romaner med huvudsaklig utgångspunkt i Kamalas bok, och att sedan relatera detta existentiellt genomströmmade ensamhetstema till den filosofiska existentialismen i Jean-Paul Sartres tappning.Som hon beskrivs av Edelfeldt är människan oundvikligen fånge i ensamheten. Alla hennes ansträngningar att erfara gemenskap faller om intet och inför denna bistra verklighet genomlever människan ett främlingsskap emellan sig själv och omvärlden; en alienation som fullständigt omformar och snedvrider hennes uppfattning av sig själv. Som en röd tråd löper alltså ensamheten som ett grundtema genom Edelfeldts romanproduktion och blir i de senare verken allt mer framträdande. Det är följaktligen särskilt i dessa senare romaner som åtskilliga betydande likheter med den filosofiska existentialismen kan uppvisas. Människans obevekliga fångenskap i en utsatt tillvaro präglad av ensamhet och ångest ? där befrielse annan än den funnen i flykten ifrån ansvaret (mängdförsjunkenheten) och i livslögnen (den onda tron) saknas ? är densamma i såväl Edelfeldts prosa som i existentialismens doktriner.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur fantasy kan användas för att öka elevers läsförståelse. Min uppsats är teoretisk på så sätt att jag inte har gjort någon empirisk undersökning. Jag har istället använt mig av läsförståelseundersökningar, litteratur om läsning samt genomfört en litteraturanalys av Tolkiens Härskarringen. De undersökningar jag använt mig av, PISA-undersökningen från 2009 och IEA:s undersökning om läsförståelse, visar att pojkar generellt har sämre läsförståelse, framförallt på de berättande texterna, och därför har jag valt att fokusera på fantasy, som är en genre som Olin-Scheller (2006) i sin undersökning kommit fram till att pojkar föredrar. Pojkars sämre läsförståelse kan förstås som vilken läsarroll de intar vid läsningen, ett uttryck från Appleyard som Olin-Scheller använder sig av för att förklara elevers läsning. Då högre läsförståelse kräver att läsaren intar rollen som tolkare, har jag i min analys av Tolkiens Härskarringen gått in i den rollen och visat på de delar i verken som en lärare skulle kunna lyfta fram för eleverna. Eftersom pojkar inte lika ofta når upp till rollen som tolkare och därför avvisar texter som kräver den rollen vill jag visa hur de kan stanna i den genre de trivs med (här kommer motivationsaspekten in) och ändå utveckla sina läsarroller.

Föreliggande uppsats studerar Friedensreich Hundertwassers (1928-2000) organiska/vegetativaarkitektur, begränsad till utvalda signifikativa arkitekturelement på fyra olika bildnivåer, frånöversiktsbild till en avgränsad del av ett mindre utrymme. Den byggnad som avses är kvarteretDie Grüne Zitadelle i Magdeburg, Tyskland. Uppsatsen är tudelad i den meningen att den utgårifrån nämnd arkitektur och analyseras/syntetiseras enligt Erwin Panofskys ikonologiska metod. Urdenna första analys framvaskas relevanta dikotomier, en metod som i sin ursprungliga form ärHeinrich Wölfflins komparativa. Dock jämförs inte Hundertwassers verk genom epokskiljandestilfaktorer, utan genom jämförande med en konstnär som enligt tidigare forskning anses varanärliggande Hundertwasser.

Denna uppsats kretsar kring andra satsen ur Sergei Prokofievs bero?mda verk Piano Sonata 7, Op 83. Syftet a?r att utforska Prokofievs sinne fo?r musikalisk form, samt att reflektera kring varfo?r hans musik var banbrytande genom att studera stycket fra?n ett nytt perspektiv. Jag har tidigare sja?lv spelat hela sonaten och djupdyker nu mer teoretiskt i verket fo?r att hitta nya infallsvinklar..

Intentionen med denna uppsats kan väsentligen uppdelas i två sektioner: att först undersöka hur temat ensamhet uttrycks i Inger Edelfeldts romaner med huvudsaklig utgångspunkt i Kamalas bok, och att sedan relatera detta existentiellt genomströmmade ensamhetstema till den filosofiska existentialismen i Jean-Paul Sartres tappning.Som hon beskrivs av Edelfeldt är människan oundvikligen fånge i ensamheten. Alla hennes ansträngningar att erfara gemenskap faller om intet och inför denna bistra verklighet genomlever människan ett främlingsskap emellan sig själv och omvärlden; en alienation som fullständigt omformar och snedvrider hennes uppfattning av sig själv. Som en röd tråd löper alltså ensamheten som ett grundtema genom Edelfeldts romanproduktion och blir i de senare verken allt mer framträdande. Det är följaktligen särskilt i dessa senare romaner som åtskilliga betydande likheter med den filosofiska existentialismen kan uppvisas. Människans obevekliga fångenskap i en utsatt tillvaro präglad av ensamhet och ångest ? där befrielse annan än den funnen i flykten ifrån ansvaret (mängdförsjunkenheten) och i livslögnen (den onda tron) saknas ? är densamma i såväl Edelfeldts prosa som i existentialismens doktriner.