Tekniken har historiskt sett alltid haft en stor inverkan på upphovsmän och rättighetsinnehavare vad gäller möjligheterna att såväl skydda som att förmedla sina verk. Internet och fildelningens intåg i samhället har på senare tid ställt förhållandet mellan de båda på sin spets.Fildelningen är idag ett stort problem för såväl rättighetsinnehavare som lagstiftare. Samtidigt utvecklas fildelningstekniker som gör det än svårare att stoppa spridningen av upphovsrättsskyddade verk. Dess utveckling tog sitt första språng med lanseringen av tjänsten Napster men idag är det framförallt fildelning via bittorrent som dominerar.Den svenska upphovsrätten påverkas till stor del av EU-rättsliga direktiv men också av utom-EU-rättsliga konventioner och internationella avtal. På senare år har ett flertal direktiv och avtal tagits fram i syfte att återta kontrollen över immateriella rättigheter.För Sveriges del har detta bl.a.

Tidigare har jag inspirerats mycket av den keramiska formhistorien och den gällande smaken då. Tänkte på vad jag gör nu och att de geometriska formerna är dagens arkitektur och vår urbana formhistoria. Former som finns i vår stad. Och genom att finnas här har de format och präglat mig på olika sätt. Tänker att allt det geometriska är människans verk, att det organiska är naturen.

Tidigare har jag inspirerats mycket av den keramiska formhistorien och den gällande smaken då. Tänkte på vad jag gör nu och att de geometriska formerna är dagens arkitektur och vår urbana formhistoria. Former som finns i vår stad. Och genom att finnas här har de format och präglat mig på olika sätt. Tänker att allt det geometriska är människans verk, att det organiska är naturen.

Arbetet handlar om skillnaden i reception och erfarenhet i betraktande av landskap, endera som illusorisk bild och som mer erfarenhetsmässig upplevelse av landskapskonsten. Denna frågeställning behandlar den illusoriska bildens övergång till installation och platsspecifika konstverk ute i dess kontext. Jag behandlar rum, ram, plats och betraktarens positionering inför och med konstverket inom detta tema. Där jag undersökt villkoren för vilka erfarenheter man får av konstverket som endera illusoriskt och även som processbeskrivning. Det didaktiska syftet är att eleverna ska få möjlighet att undersöka närvarons platsspecifika betydelse för konstverket.

Jane Austen är en av 1800-talets mest lästa författare och har vunnit stor popularitet tack vare sina ingående och humoristiska porträtt av det engelska samhället. Just hennes livliga beskrivningar av livet på den engelska landsbygden runt år 1800 kryddade med en satirisk underton gör Austens romaner intressanta objekt för litteraturanalys. Trots att hennes texter är fast rotade i sin tid tycks de aldrig bli omoderna, vilket beror på att människor nu som då brottas med liknande problem och ställningstaganden. 200 år senare tvingas vi fortfarande fatta livsavgörande beslut som rör kärlek, pengar och status. En av hennes mest kända verk - Sense and Sensibility - publicerades 1811 och är en klassisk Austenroman som tar upp just problematiken kring dessa teman.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

Denna uppsats är en komparativ studie av två pianister med olika kulturell bakgrund, Hans Pålsson och Valentina Lisitsa. Utgångspunkt för arbetet är en undran över varför klassiska pianister tenderar att i viss mån gestalta ett stycke olika trots framförande av samma noterade stycke. Frågeställningarna lyder:Hur skiljer sig gestaltningsprocessen åt mellan pianisterna?Hur skiljer sig tolkningar av två specifika verk åt mellan pianisterna?Går det att koppla avvikande skillnader i tolkningarna till gestaltnings­processen för att besvara varför pianisterna i vissa avseenden spelar olika?Metoden för att utforska detta möjliggörs först genom en redogörelse av pianisternas gestaltningsprocess där källmaterialet är intervjuer, tv-program och skriftlig dokumentation i form av böcker och artiklar. Därefter en komparativ analys av audiovisuella inspelningar i form av youtube-klipp och tv-program av pianisternas interpretationer av samma verk.

Uppsatsen undersöker och diskuterar begreppet "implicit författare" med utgångspunkt i en hypotetisk-intentionalistisk tolkningsmodell för skönlitterära texter. Uppsatsens syfte är att fördjupa och precisera begreppet "implicit författare", samt att visa hur begreppet kan vara behjälpligt vid en analys av ett skönlitterärt verk. Uppsatsen avslutas med en exemplifierande analys av inledningen till Karl Ove Knausgårds roman Min kamp..

Denna uppsats söker utröna gällande svensk rätt avseende möjligheten att nyttja upphovsrättsskyddat material utan upphovsmannens samtycke, så kallade upphovsrättsinskränkningar. Denna typ av bestämmelser har sin grund i artikel 9(2) Bernkonventionen och har sedermera utvecklats genom diverse andra internationella överenskommelser. Mest intressant är hur dessa upphovsrättsinskränkningar förhåller sig till modern teknik, främst gällande upphovsrättsskyddat material på Internet.I svensk rätt har ett antal upphovsrättsinskränkningar vållat problem för upphovsmän, däribland undantaget om privat bruk som medger att bruk av upphovsrättsskyddade verk i privatlivet inte alltid utgör ett intrång i upphovsrätten. Denna inskränkning i upphovsrätten har förelegat särskilt olämplig att upprätthålla då uppkomsten av Internet har inneburit en allt för långtgående möjlighet att framställa exemplar av upphovsrättsskyddade verk för privat bruk. Med implementeringen av diverse internationella överenskommelser i svensk rätt har undantaget om privat bruk utvecklats för att bättre bevara upphovmännens intressen.Uppsatsen visar vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att undantaget om privat bruk skulle kunna hävdas.

Uppsatsen berör den platsspecifika konstens spännvidd genom en fallstudie av två verk. Det ena verket har tillkommit genom en tävling som arrangerats av företag, organisationer, institutioner och kommuner. Det andra verket är ett privatfinansierat gatukonstverk som upplåtits utan tillstånd. Genom uppsatsen förs en diskussion om de båda verkens tillkomst och syfte samt hur de respektive städerna Stockholm och Söderköping förhållit sig till verken..

Jag har som examensarbete valt att inrikta mig på två olika saker. Dels har jag lärt mig att formge mönster, och gjort en kollektion med fem olika mönster. Jag valde att kalla kollektionen för Dreamhouse, då den visar olika delar av mitt drömhus jag bär med mig i mina tankar. Jag har även valt att visa upp min bredd som designer och illustratör med en utställning, där jag visar upp verk som jag gjort under min utbildning i mediedesign..

Tidigare har jag inspirerats mycket av den keramiska formhistorien och den gällande smaken då. Tänkte på vad jag gör nu och att de geometriska formerna är dagens arkitektur och vår urbana formhistoria. Former som finns i vår stad. Och genom att finnas här har de format och präglat mig på olika sätt. Tänker att allt det geometriska är människans verk, att det organiska är naturen.

This work has treated the subject of gender, with demarcation against the norms regarding appearance and beauty, conveyed by the media and how it affects society. This is expressed through social satire cartoons. This work has also led to an exploration of the importance of a personal drawing style and how it manifests itself..

Uppsatsen tar upp hur Giacomettis konst blev uppmärksammad i Sverige på en av de första utställningarna som gjordes med hans konst på Moderna Museet i Stockholm år 1977. Undersökningens tar upp hur Giacometti togs emot som konstnär av konstvetare och tidningsrecensenter och hur de reagerade på konsten. Vidare följer en undersökning av Giacomettis egna texter.I undersökningens början beskrivs relationen mellan Giacometti och Jean Genet. Genet har skrivit omfattande texter om konstnären och spenderade mycket tid med denne. Därefter följer tre analyser av olika verk av skulptören.

Uppsatsen undersöker det grafiska och estetiska uttrycket från klassiska spel ur genren shoot?em up, och hur man som grafiker, art director eller speldesigner kan överföra delar av detta uttryck till ett modernt spel skapat med andra förutsättningar. Uppsatsen ligger till grund för ett grafiskt verk kallat Hands of Deliverance, som består av spelgrafik som i sin helhet kan illustrera hur ett sådant modernt spel kan se ut..