
Sökresultat:
46878 Uppsatser om Fćr alla vara med - Sida 59 av 3126
TillgÀnglighet pÄ hamburgerrestauranger för personer i rullstol : En observationsstudie
TillgÀnglighet och rÀtten att deltaga i samhÀllet, oavsett funktionsnedsÀttning eller inte, bör vara pÄ lika villkor för alla individer. Regeringen har satt upp mÄl för att undanröja enkelt avhjÀlpta hinder innan utgÄngen av 2010, vilket nu har passerat. Syftet med studien var att beskriva tillgÀngligheten pÄ hamburgerrestauranger för personer i rullstol samt undersöka i vilken omfattning enkelt avhjÀlpta hinder och övriga hinder existerade. Vid undersökningen anvÀndes en checklista för att bedöma sju hamburgerrestauranger i en mellanstor stad i Sverige. BedömningsomrÄdena var Entré, Vertikal förflyttning Trapp/Ramp, Rum och utrymme, Toalett anvÀndbar för personer i rullstol, BestÀllningsdisk, Skyltning och Inredning.
Flödesgrupper och andra framgÄngsfaktorer för ökad flexibiltet i verkstÀder utifrÄn ett Lean-perspektiv
I denna rapport beskrivs effekterna av att införa flödesgrupper och andra Lean-principer i en verkstad med avseende pÄ flexibilitet i volym och produktmix. Fallstudier har gjorts pÄ tre tillverkningsföretag dÀr man har infört flödesgrupper; Sandvik Coromant (Sandvik), Atlas Copco Tooling (Atlas) och Volvo Construction Equipment (VCE).Efter att ha analyserat resultaten frÄn fallstudierna kan konstateras att företag med hjÀlp av flödesgrupper och andra Lean-principer kan öka flexibiliteten i produktionen. De besökta företagen har erhÄllit liknande fördelar med avseende pÄ flexibilitet efter införandet av flödesgrupper. Efter införandet fick man en kortare total genomloppstid för produkterna i verkstaden, vilket Àr indirekt kopplat till flexibilitet i bÄde volym och produktmix. Den minskade genomloppstiden kunde erhÄllas dels tack vare enklare materialflöden och mindre rörelsestrÀckor för operatörer nÀr maskiner flyttades nÀrmare varandra till flödesgrupper.
Miljö, vad Àr det? : Förskolebarns uppfattningar om miljö, natur och miljöproblem
Syftet med studien var att undersöka hur barn i förskolan uppfattar miljö, natur och miljöproblem. Mil-jöarbete Àr i högsta grad aktuellt i förskolan dÄ det stÄr i lÀroplanen att det ska vara en stor del av verk-samheten (Skolverket, 2010). Nio barn i Äldern fem till sex Är frÄn tvÄ förskolor i olika kommuner var med i studien. Vi anvÀnde oss av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer.Resultatet visade att miljö var ett okÀnt begrepp för barnen, men dÀremot var begreppet natur mer kÀnt för dem. Framförallt beskrev barnen naturen i termer av komponenter som trÀd, blommor, vÀxter och djur.
Bilen och andra samtalsrum - en kvalitativ studie om hur behandlare pÄ ungdomshem upplever samtal
Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur behandlare upplever, tÀnker och berÀttar om samtal de har i sitt arbete? Hur balanserar de mellan att vara privat och vara professionell? Vad pÄverkar ett samtal, och vilka olika typer av samtal finns? Vilken betydelse har kontexten?VÄr undersökning gÀller bÄde behandlande samtal, terapeutiska med bokad tid pÄ sÀrskilt anvisad plats och eller med ett sÀrskilt syfte, och miljöterapeutiska samtal som förs i vardagen exempelvis nÀr man diskar eller Äker bil, dÀr man som personal inte har ett annat syfte Àn att interagera och relatera. För att fÄ fram de anstÀlldas upplevelser av detta sÄ har vi valt en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Vi har anvÀnt symbolisk interaktionism som teori för analysen dÄ det Àr interaktion mellan mÀnniskor vi fokuserar pÄ, med fokus pÄ behandlaren.Vi har funnit att det inte gÄr att ha en alltför tydlig strategi i hur man ska uppföra sig dÄ man blir genomskÄdad om man följer en mall och inte Àr sig sjÀlv. Det finns en inbyggd konflikt i att man har en dubbel roll i och med att man ska vara personlig och kamratlig samtidigt som man har en agenda i bakhuvudet som bestÄr i en plan att skapa förÀndring hos ungdomarna.NÄgot som visade sig vara vÀldigt betydelsefullt för samtalet Àr i vilket rum det utspelar sig.
Likabehandling i förskolan : En intervjustudie kring förskolors likabehandlingsarbete
Syftet med arbetet Àr att fÄ kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar för att frÀmja likabehandling, samt om det skiljer sig i hur kunniga pedagogerna Àr inom Àmnet. Metoden som anvÀnts Àr halvstrukturerade intervjuer dÀr fem olika pedagoger intervjuats vid tre olika förskolor. TvÄ av förskolorna drivs i privat regi och en drivs i kommunal regi. Pedagogerna Àr alla kvinnor med olika lÄng erfarenhet inom yrket. Resultatet visar att samtliga pedagoger har kunskaper kring vad likabehandling innebÀr och varför man ska arbeta med det. Det skiljer sig dock lite i hur djupa kunskaper de har. Samtliga arbetar tillsammans i arbetslaget nÀr planen ska skrivas och personalen tar med jÀmna mellanrum del av dess innehÄll varje termin.Alla förskolorna förmedlar likabehandlingsplanen till barn och förÀldrar men det skiljer i tillvÀgagÄngssÀtt.
Vissa saker mÄste var och en göra sjÀlv : En studie om arbetssökande personers sjÀlvledarskap
Begreppet sjÀlvledarskap innebÀr ett inflytande över den egna personen. SjÀlvledarskap Àr aktuellt för alla personer, dÀrför att alla leder; har inflytande över, sig sjÀlva. Alla kan bli mer effektiva sjÀlvledare. Ett effektivt sjÀlvledarskap Àr en fördel dÄ personer stÀlls inför uppgifter de finner svÄra men samtidigt nödvÀndiga att utföra. Att leda sig sjÀlv kan göras genom tre olika strategier, beteendefokuserade strategier, naturliga/inbyggda belöningsstrategier samt tankemönsterbaserade strategier.
Att bara vara: en studie av ett folkbiblioteks besökare
Varför ökar antalet besök pĂ„ folkbiblioteken medan antalet lĂ„n minskar? Syftet med den hĂ€r undersökningen Ă€r att studera vad besökarna gör pĂ„ LuleĂ„ folkbiblioteks huvudbibliotek och hur de betraktar sitt bibliotek. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r: ? Vad gör besökarna pĂ„ biblioteket förutom att lĂ„na böcker, tidningar och AV-medier? ? Hur betraktar besökarna pĂ„ LuleĂ„ folkbibliotek sitt bibliotek? ? Vilka Ă€r det som besöker biblioteket? ? Hur Ă€r miljön pĂ„ biblioteket och vilken inverkan har den pĂ„ biblioteksbesökarna? ? Ăr biblioteket ocksĂ„ en plats som lockar till sig andra besökare Ă€n de som söker det som förknippas med biblioteksverksamhet? För att kunna besvara frĂ„gestĂ€llningarna har en observationsundersökning och en enkĂ€tundersökning gjorts. I analysen har nĂ„gra begrepp frĂ„n Bourdieu anvĂ€nts.
Me Tarzan, you Jane? : En kvalitativ studie om mÀn och kvinnors profil- och tillÀggsbilder pÄ dejtingsajten Mötesplatsen
NĂ€tdejting Ă€r inte lĂ€ngre nĂ„got nytt fenomen, utan ett vanligt förekommande sĂ€tt att dejta och trĂ€ffa sin framtida partner pĂ„, bĂ„de bland unga, gamla och alla dĂ€r emellan. Det spelar heller ingen roll om du bor i storstaden eller pĂ„ landet, det finns mĂ€n och kvinnor frĂ„n alla hĂ„ll och kanter som anvĂ€nder sig av nĂ€tdejting.Ăven om nĂ€tdejting nu för tiden inte Ă€r nĂ„got nytt fenomen finns det fortfarande frĂ„gor att försöka finna svar pĂ„. En av dessa Ă€r föremĂ„l för den hĂ€r undersökningen, nĂ€mligen vilken typ av profil- och tillĂ€ggsbilder mĂ€n och kvinnor i olika Ă„ldersgrupper anvĂ€nder sig av pĂ„ dejtingsajten Mötesplatsen. NĂ„gra frĂ„gor att besvara var om det gick att se skillnader mellan mĂ€n och kvinnors val av profil- och tillĂ€ggsbilder och om de typiska könsstereotyperna anvĂ€ndes. Dessutom vilka associationer kvinnor och mĂ€n spelar pĂ„ i förhĂ„llande till de normer och ideal som finns gĂ€llande respektive kön.Jag har anvĂ€nt mig av semiotisk bildanalys för att analysera profil- och tillĂ€ggsbilderna.
En kvalitativ studie om utövares erfarenheter av Motiverande samtal pÄ HVB
Motiverande samtal Àr en pedagogisk metod som frekvent förekommer pÄ Sveriges HVB. Det finns tidigare forskning som pekar pÄ att metoden fungerar bra vid de flesta beteendeförÀndringar. Utövare har erfarenheter av att metoden fungerar bra i mÄnga sammanhang men ocksÄ att metoden ibland kan ha brister. Denna studie syftar till att undersöka utövares upplevelser och erfarenheter av motiverande samtal (MI). Studien undersöker pÄ vilket sÀtt MI kan vara ett stöd för patienten och vilka svÄrigheter det finns med metoden.
En Internetbaserad gymnasieansökan: innebÀr det service och kvalitet?
Som ett led i utvecklandet av 24-timmarsmyndigheten kommer LuleÄ kommun att införa sjÀlvservicetjÀnster genom att automatisera gymnasieansökningen via Internet för alla 9:e klassare. Denna satsning hoppas kommunen frÀmst kommer att resultera i ökad service för eleverna och deras förÀldrar samt ökad kvalitet pÄ de uppgifter som eleverna lÀmnar ifrÄn sig. DÄ vi författare anser att kvalitet och service Àr subjektiva begrepp sÄ har vi valt att undersöka LuleÄ kommuns, elevers och förÀldrars syn pÄ service och kvalitet i relation till den Internetbaserade gymnasieansökan samt hur dessa grupper definierar begreppen service respektive kvalitet och i vilken mÄn deras synsÀtt överensstÀmmer respektive skiljer sig Ät. NÄgra slutsatser som vi har kommit fram till Àr följande: ? BUFs, elevernas och förÀldrarna definierar service som tillgÀnglighet och förbÀttring, vilket innebÀr att de ser service som nÄgon slags aktivitet som servar dem pÄ ett eller annat sÀtt.
Viktminskning, "Quick-fix" eller ett livslÄngt upprÀtthÄllande? : En kvalitativ intervjustudie om pÄverkande faktorer vid varaktig beteendeförÀndring
SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som tidigare viktminskningskunder pÄ Itrim upplever vara avgörande för att lyckas med en varaktig beteendeförÀndring inom kost och motion. Syftet besvarades utefter följande frÄgestÀllningar:Vilka personliga faktorer upplevs vara avgörande vid en varaktig beteendeförÀndring?Vilka sociala faktorer upplevs vara avgörande vid en varaktig beteendeförÀndring?Vilka miljömÀssiga faktorer upplevs vara avgörande vid en varaktig beteendeförÀndring?MetodValet att göra en kvalitativ intervjustudie grundar sig pÄ att det Àr deltagarnas subjektiva upplevelser som anses relevanta för att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar. DÄ deras upplevelser granskas utifrÄn Social Cognitive Theory har studien en deduktiv ansats. Sju kvinnor intervjuades och alla Àr fortfarande kunder hos Itrim, som motionskunder.
VÄrdarens möten med patienter som vÄrdas i livets slutskede
Bakgrund: Hur döende har vÄrdats har sett olika ut genom historien. Allt frÄn vÄrd i hemmet till vÄrd pÄ hospicesjukhus. Det Àr viktigt att bemöta den döende pÄ ett sÄdant sÀtt sÄ att dennes sista tid blir sÄ god som möjligt. Detta kan vara svÄrt med tanke pÄ hur mycket kÀnslor som dinns med i mötet med patienten i livets slutskede och vÄrdaren. Syftet med denna studie var att belysa detta möte.
Vad avgör valet av lÀromedel pÄ yrkesprogram?
VĂ„rt syfte med examensarbetet Ă€r att ta reda pĂ„ vilka faktorer som styr lĂ€rarens val av lĂ€romedel pĂ„ yrkesprogram. LĂ€romedel ska vara ett verktyg för elevers lĂ€rande och till för att vi lĂ€rare ska kunna tillgodose elevernas olika inlĂ€rningsstilar. VĂ„rt mĂ„l som lĂ€rare Ă€r att se till att alla elever ska fullfölja sin utbildning och kunna fĂ„ ett examensbevis. DĂ€rför Ă€r det av stor betydelse att man har bra förutsĂ€ttningar och möjligheter till att kunna vĂ€lja rĂ€tt lĂ€romedel. Ănda fram till 1990-talet var lĂ€raren styrd i sitt val av lĂ€romedel, dĂ„ Skolöverstyrelsen och Statens institut för lĂ€romedelsinformation (SIL) hade ansvaret för att granska dessa (forskning.se).
FrÄn spel till e-sport : Vilka faktorer pÄverkar att ett spel utvecklas till en e-sport?
Uppsatsen kommer reflektera kring vad som gör ett spel till en e-sport med fokus pÄ tre huvuddelar inom e-sport idag. Detta baseras pÄ Klines, Peuters och Dyer-Withefords teori om Three Circuits of interactivity; Teknik, Marknadsföring och Kultur. Dessa tre delar utgör e-sport.Alla spel som finns pÄ marknaden idag Àr tÀvlingsinriktade och gÄr ut pÄ att lösa problem, men alla spel Àr inte e-sporter och det finns Àven spel som försvunnit frÄn scenen. Vi ville undersöka hur detta var möjligt. Vilka faktorer Àr det som gör att vissa spel bli e-sporter?Vi samlade information under DreamHack Vinter 2011 frÄn flera kÀllor inom e-sport.
Grundskolepedagogers anvÀndande av experiment
Detta examensarbete behandlar pedagogers syn pÄ experiment i skolans tidigare Är i naturvetenskapsundervisningen. VÄrt huvudmÄl med examensarbetet var att undersöka faktorerna som underlÀttar respektive försvÄrar utförande av experiment i undervisningen för grundskolepedagoger. Vi ville Àven undersöka vilka typer av experiment som utnyttjas samt vilka mÄl som pedagogerna vill uppnÄ med utförandet av experimenten. Studien har genomförts pÄ tre olika skolor rund om i SkÄne. Vi har med hjÀlp av intervjuer genomfört en kvalitativ undersökning.